Ja då har vi tydligen kommit fram till midsommar och det är slut på 1a halvlek av detta nådens år 2021. Som för mig väl inte varit det muntraste hittills med fars bortgång och både det ena och andra elände till detta med pågående pandemi och all annan skit. Men livet går vidare och det är bara att bita ihop för det skall tydligen vara ett helvete att vara människa. Men då har jag mitt fiske som är min räddningsplanka i livets pussel.
Och fiska gör jag mer än någonsin (hur det nu är möjligt). Många korta kvällspass har det blivit och därtill heldagar under helgerna. Men jag glömmer naturligtvis inte min gamla mor utan besöker henne så ofta jag hinner och kan.
Gösfisket har fortfarnde stått mest i fokus. Har ju försakat gösfisket alldeles för mycket de senaste åren men nu fått nytändning på gösfisket då flera kompisar som aldrig försökt fiskat gös tidigare stått i kö för en lektion. Och jag brinner ju för att hjälpa andra minst lika roligt se andra utvecklas och glädjas med sitt fiske som att själv stå där med ett pb.
Nu har dock inte rekordgösar varit prio ett utan bara komma ut och ha roligt och få lite fisk. Och det har vi verkligen lyckats med. Under samtliga båtpass har vi mäktat med 12-40 landade gösar på 2-3 personer så visst har det nappat.Och vilket sagolikt väder vi har haft därtil, näst intill strålande sol från klarblå himmel var gång. Så till slut kom sommaren utan att passera vår. Från frost i skägget till värmeslag på ett dygn var det som gällde i år.
Under 2 av de varmaste dagarna hann vi beta av ett helt nytt vatten för mig vilket är det andra jag brinner för att hela tiden söka nytt och nya utmaningar vandra längs upptrampade stigar är inget för mig. Utan här skall vi fortsätta bana väg åt "skördarna". Samt att besöka ett vatten som för mig liggat i träda i minst 25 år och som även det i stort kan räknas som nytt för mig då endast 3 tidigare pass i öppet vatten lagt i detta vatten.
Pontus och jag drog en söndag e.m iväg till det "nya" vattnet. Pontus är dock inte ny här utan det är hans barndoms sjö så idag var det Pontus som var guide och skulle peka var de stod. Men i ärlighetens namn så Pontus 10-15 turer som liten knatte i detta vatten kanske inte var de bästa underlag för succé. Han hade hunnit med 3 pass tidigare i vår här vilket resulterat endast i en liten gös men då under urusla förhållande med riktigt kallt väder och mer än lovligt grumligt vatten. Nu skulle det bli andra bullar av.
Solen stekte på ordentligt och svetten rann längs ryggraden då vi spatserade över åker i träda för att komma ned till båten. I vanlig ordning hade vi släpat med oss alldeles för mycket prylar. Kvällen hade inletts med löjmete för vi ville testa lite fireball med löja en metod som helt verkar fallit i glömska och sällan visas nu för tiden.. Men otroligt effektivt. Men fiskegrossister och vi redskapshandlare blir ju inte feta på att bara sälja lite jigguvud och en trekrok så vi måste ju lura i Er andra att man måste ha massor av jiggar, vobbler och blade beten och fan och hans moster till elektronik och jättebåtar annars får man ju inget😉.
Därför som en befrielse idag att åka ut med en liten plasteka och då batteriet till ekolodet visade sig vara helt kass så blev det till att "läsa vatten" på gammalt hederligt vis. En elmotor att puttra fram med hade vi dock men mesta tiden fick årorna tala.
Solnedgång över gössjö.
Vi började kvällen med att konstatera att vattnet klarnat upp något sedan Pontus senaste besök här. Med att vattnet klarnat upp något i denna sjö betyder det att nu kunde man skymta jiggen strax under ytan det hade inte gått tidigare. Lerigare sjö än denna får man nog leta efter, Så apterade en spygrön jigg med lite doft på i förhoppning att det kunde kanske gösarna lägga märke till. Och redan i något av de första kasten small det till strax under ytan då jiggen skulle lyftast in för ett nytt kast. Nu visade det sig vara en abborre som enligt utsago knappt skall finnas i detta vatten. Farsan var här och försökte pimpla 2-3 gånger under 80 talet men la sjön i malpåse då det inte gav ett enda abborrepill. Så nu lyckades jag ivf med något farsan aldrig klarade av att få en abborre ur denna lersjö.
Beviset på att det existerade abborrar i denna sjö.
Vi tuffade snart vidare i jakt på hårdare botten där vi misstänkte gösarna skulle uppehålla sig och då vi inte hade något fungerande ekolod denna kväll blev det till att studera landkonturerna och känna med tungt jigghuvud och ankaret efter den åtrovärda hårdbotten och intressanta strukturer. Efter lite dunkande i botten fann vi en intressant slänt längs en bergvägg och här började vi ett mer intensivt hamrande efer gösen. Men vi behövde inte vänta länge på detta ställe heller för i andra kastet blev det tvärstopp i Pontus prylar och det karatehugget gick inte att ta miste på det kom från en gös...Så snart uppenbarde sig kvällens första gös i den nedåtgående solens sken.
Ännu roligare blev det då vi kunde konstatera att det var Pontus livs näst största gös som hade behagat hugga på jiggen.
Glad Pontus med sitt livs näst största gös i famnen. Då vi för tillfället praktiserade driftfiske åkte givetvis en markör i så fort Pontus fick hugg så vi snabbt fick ett bra referensföremål för finns det en finns det fler så efter lite snabba foton fick gösen friheten åter och vi kunde koncentrera oss på att få fler. Jag apterade en löja på mitt fireball huvud och så åkte vi tillbaka till det heta området.
5 sekunder efter jag släppt ned löjan på 2,5 m djup precis innan en liten brant small det till så stenhårt bara gösar kan smälla till igen och även min gösnolla var spräckt för kvällen.
Verkar som denna gös fått sig ett tjuvnyp under leken. Detta blev dock kvällens enda gös som föll för den förföriska löjan utan resten av kvällen föredrog de att äta gummi och plast.
Jag lyckades ta ett par till på jigg här innan vi sökte vidare för att försöka kartlägga sjön lite mer. Pontus var i lyckorus över sin fina gös så nu gällde bara att slå pb i Pontus huvud så han fiskade på med större beten i hopp om att få sjörekord.
Jag fuskade dock med lite mindre varianter men ingen idé att fiska med allt för små beten på gös snarare tvärt om du kan knappast ha för stora. Jiggar 12-25 cm använder vi oss av och skulle vi trollingfiska brukar vi tuffa på med 15-22 cm vobbler. Men man kan säkert med framgång hänga på ännu större mest bara att det känns lite tungt att fiska med stora klumpiga beten jag trivs med att fiska med mellanstora det känns liksom mer rätt och man skall fiska med det man tror på själv.
För går man ned i storlek på jigg ja då går ofta fiskens storlek ned också men ibland bara roligt och få napp. Och ibland är det ju tvärt om som gäller så i vanlig ordning får man pröva sig fram vad det är den lynniga gösen föredrar.
Vi tog varvet runt den lilla sjön och fick någon liten gös till innan det var dags att tänka på refrängen. Så vi startade elmotorn och slängde på ett par rostiga vobbler som Pontus hade liggandes i lådan. Var ju inte tänkt det skulle bli någon trolling men då vi hade en bit till båtplatsen kunde vi ju lika gärna bonntrolla oss hemåt. Och i ett smalt sund small det till en sista gång denna kväll och dagens guide Pontus fick sista ordet med en glupsk minigös som sket i rostfläckarna på den gamla vobblern.
Han kan dra smått också den gode Pontus....
Det vänliga Trollhättetrollet höll oss under uppsikt och såg till så vi inte gjorde några rackartyg med "hans" sjö och vi fick godkänt så han så Välkommen åter!
Några dagar senare befann vi dock oss på helt annan distination då vi gjorde slag i saken och åter besökte sjön jag lämnade för 25 år sedan åt sitt öde. Men nu var det dags igen att blöta krok här.
Återigen stekte solen mer än lovligt på oss då vi stävade ut på en helt blank vatenspegel. Pontus satt även denna gång med i båten fast nu hade vi Peter som kapten i hans tracker. Men undertecknad fick snart ta över spakarna då sökande efer gös skulle börja. Nu är denna sjö nedlusad med smågös så inte behövde vi vänta speciellt länge innan våra spön bugade under tyngden av fast fisk. Gösarna var som tokiga i den heta sommarsolen och vi själva förvandlades snabbare än blixten till kokta kräftor så snart åkte långärmat på för min del och Peter och Pontus dränkte in sig med solskyddsfaktor jävligt hög....
Men känsliga läsare varnas redan nu för kommande nakenchocker.....
Då vi i stort kan kalla detta för ny sjö för oss lades ganska stor del av dagen att söka efter fina ställen nu hade vi dock elektoniken med oss så vi slapp använda ankare och andra stenåldersgrejor i sökandet efter hård botten. I vanlig ordning använder vi inte ekolodet så mycket att titta efter fisk då jag vill fiska fisk inte kika på en skärm...då kan man nästan stanna hemma och köra TV spel så livescope och andra nymodigheter i jakten på storgösen ligger nog långt fram i framtiden för mig om det ens kommer förekomma. Men skall aldrig säga aldrig....en vacker dag kanske jag står där med Daniel Nillson i fören på hans båt och dänger med Westin bullteez och jagar en skugga på skärmen...
Men ännu ger det så mycket mer att bara söka efter eget huvud och leta lite struktur och eventuellt betesfisk med lodet sen skadar det väl inte om man ser en och annan fisk som verkar vara lite större i området man letar i heller. Helt tomt på skärmen kanske man inte vill ha men jag skulle inte strunta i och fiska bara för att det är tomt rakt under båten. Efter att i rask takt landat 6-7 gösar avtog förmidddagsruchen och det var dags för lite bonnatrolling och test av kanter runt grynnor vilket resulterade i några gösar till men mest bottennapp av den tuffare skalan och mängder av gäddhugg med några förlorade beten som följd.
Hann med lite drop shot på kvällen innan nästa göspass men allt som hände var att man återigen fick njuta av en fin solnedgång.
Nästa dag gick dock solen upp igen. Den har en tendens att göra det och stekandet av våra bleka kroppar kunde börja.
Peter gillar sol och nappvilliga gösar.
Den ena efter den andra kom och hälsade på men Pontus undrar? Var är de stora i denna sjö? Ja det undrar jag med?? Enligt ryktet levererade sjön riktiga klunsar förra året och den har allt levererat åtskiljliga stora gösar genom åren bara det att jag inte haft orkt, tid eller lust att vara här då det "köttats" lite väl mycket från detta vatten. Men med hårdare restrektioner och dyrare fiskekort fick man bukt med de värsta slaktarna. Fanns de som tog upp 250-300 gösar ur detta vatten årligen för x-antal år sedan men nu har sjön återhämtat sig och går mot en ny vår....
Jag säger inte att man skall ta hem en gös till matbordet då och då för det skall man verkligen unna sig men inte behöver man 250-300 gösar/ år!!!!
Pontus fortsätte dagen i ända att visa upp sin muskulösa kropp den behövs då man skall bända upp dylika jättar....Nä faktum är denna dag ville inte de större individerna vara med på våra grejor men otroligt roligt fiske hade vi med ca 25 gösar landade och flera spralliga gäddor och lite abborrar runt en grynna behagade också blanda sig i leken.
Ja det blir lte jiggar man går igenom under en dag. Ett litet axplock av det som gösen fick smaka på idag.
Till slut skylde även Pontus sin lekamen och gjorde tummen upp för en lyckad dag på sjön trots uteblivna pbn. Men sjön gav väl lite mersmak så någon tur till blir det kanske de nästkommande 25 åren.....I vanlig ordning fiskade vi ända in i kaklet och Peter avslutade med orden:" att i morgon kommer det svi gott i skinnet efter 12 timmar i solen......"
Det var allt för denna gång nästa gång tror jag bestämt jag kommer skriva om lite mete igen. Årets första rudapass har avverkats men det får bli en helt annan historia det.
Glad midsommar på Er och ta väl hand om Er så ses vi vid ett vatten nära dig!