Quantcast
Channel: fiskeshopen.blogg.se
Viewing all 471 articles
Browse latest View live

Mellan hopp och förtvivlan i livets pussel!

$
0
0
Ja man kastas mellan glädje och sorg rätt tvärt nu. Lika glad som jag var för en månad sedan då fina isar bredde ut sig i vårat område och farsan verkade må helt OK. Lika förtvivlad och ledsen blev jag denna vecka av att se mildvädret få grepp om Västsverige och börja smälta våra fina isar. Men framförallt blev det en stor sorg att få se farsan totalt stänga ned och sluta äta och dricka och bara ligga i sängen. Detta ledde i torsdags till total kolaps och han föll ihop på golvet. Tur jag var hemma och hann instinktivt direkt reagera. Han fick spasmer och blodslem rann ur näsa och mun och han höll på att kvävas men jag sansade mig snabbt och kastade mig ned och fick upp tungan och slemmet ur mun och gav mun mot mun metoden. Efter 2 blås andades han igen och 112 kunde ringas och ambulansen kom inom 4-5 minuter....riktigt snabbt. Jag fick liv i far efter ca 1 minut och då frågar han. Hur är vädret?? Kanske inte det viktigaste i detta läge.
 
Men han kom snabbt in till NÄL och där ligger han nu i tryggt förvar på MAVA. De misstänkte naturligtvis covid så han är i karantänrum. Men första testen visar negativt på alla slags virusinfektioner inklusive covid. Utan istället beror det säkert i första hand på att han knappt fått i sig varken vätska eller riktig mat på en vecka. Skall tilläggas att far har kronisk hjärtsvikt och njursvikt så det ena ger ju det andra men han har reagerat positivt direkt på dropp och antibiotika behandling. Så diskussionen är redan igång hur vi skall göra med fars boende i fortsättningen. Nu måste åtminstone hemhjälp till jag kan inte längre lita på att han klarar sig helt själv då jag omöjligt kan vara hemma alla dygnets timmar.
 
Ja hoppet är ju det sista som överger människan så vi hoppas att vården räcker till även denna gång och lagar fars 85 års slitna kropp. Han är en kämpe och vi har ju lovat varandra att vi skall fira min 50 års dag ihop!
 
Nu över till glädjen i livet nämligen pimpelfiske! För i söndags styrde vi naturligtvis åter kosan mot Dalslands trevliga miljö. Denna gång med ett par helt nybörjare i släptåg. Så val av sjö blev denna gång Åklången vid Håverud. Inte kanske de allra största jättarnas hemvist men väl ändå chans på grova bitar för det spelar ingen roll vilken sjö man väljer i Dalsland så har man stor chans på riktigt grov abborre. Sen att få dem är en helt annan sak.
 
Men Åklången är en utmärkt nybörjarsjö då det ofta finns gott om aggresivt svarta små krigare.
 
I söndags var det ännu inte en skymt av något hemskt blidväder utan stabila 15 minusgrader vid ankomst till sjön. Återigen kom vi fram lagom till att solen kämpat sig över trädtopparna och vi kunde stega ut på den 5 cm snötäckta 33-40 cm tjocka kärnisen. Till min förvåning var sjön i stort sett oborrad men kan väl bero på att detta verkligen inte är en känd sjö man åker och hämtar matabborre på. Utan snarare en bra tävlings sjö med mängder med smått och en liten chans på riktig luns. Men idag var målet i första hand att få lära ut pimplandets ädla konst till 2 nya unga förmågor. 
 
Tim och hans lillebror hade hakat på och det var den allra första gången de ens gick ut på en is. Men efter en riktig snabblektion och utlånande av borr och isdubbar var vi igång i dagens första hål.
 
Ännu en gång verkade vi gå mot ytterligare en solskenshistoria.....men säg den glädje som varar för evigt....blev ju dubbelt tungt sedan under denna vecka.....
 
Men just i denna stund bara glädje att få se 2 nya invigas i pimplandets ädla konst. Här i färd med att göra sina livs första pimpelhål och lillebror öppnade starkt med 2 abborrar i första hålet.
 
Men läromästaren själv var lite värre och fick en 7-8 st direkt. Så snart hade vi en vidarekurs ute på isen då storebror ännu inte lyckats få något. Visade lite enkla nybörjar grepp på olika sätt att pimpla och få igång fisken och hur man tänker när man söker över okända sjöar. Och så naturligtvis min specialare, Stridhs sätt att aptera abborreöga och efter att vi gjort det på Tims krok ja då tog det väl 5 sekunder innan han spräckte nollan. Sen rullade det på och vi plockade lite fisk här och där hela gänget. Men som vanligt på Åklången hamnade de flesta i kategorin tusenbröder.
 
Jag och Anders försökte dock ge oss chansen att överlista de lite bättre men som oftast inte lätt hitta rätt då det troligtvis lever mest pelagiskt de stora aboorrarna i en dylik sjö som denna. Och ekolod ja det får återigen andra hålla på mig om jag så blev garanterad flera över 1,5 kg om jag bara släpade ut ett ekolod så skulle jag ändå avstå. Visst hur spännande som helst att sitta och glo där på en skärm men säger för 1000e gången inget för mig. Pimpel är och förblir för mig det enkla fisket ett borr en skrylla och några spön sen får det räcka. Ger så otroligt mer för mig att fritt få söka över vattenvidderna efter eget huvud och borra upp fisken..
 
På riktigt grunt vatten vid "de röda buskarna" där far bänt upp åtskiljliga bättre bitar genom åren kom första riktiga karatehugget men precis som vanligt då man inte riktigt var med på noterna utan precis skulle ge upp detta grunda område då man inte hade haft ett pill så kom det plötsligt en bättre som ville äta pirk men skall inte svära på att det var storabborre kunde lika varit gädda. Och då inte ett ytterligare napp kom i detta område på 20 minuter så återgick jag till att fiska på 4-6 m djup som var där merparten av fisken bodde idag.
 
Var det någon som sa att balanspirk är ett riktigt storabborrebete?? Är skeptisk😅.
 
Helt makalöst väder igen den gnistrande solen verkar verkligen bosatt sig i Dalsland i år. Ja bättre vinterdagar än så här får man leta efter och är det dessutom som idag helt vindstilla ja då finns det inget bättre. Minus 10 grader känns som +20!
 
Men återigen gäckade de stora oss utan istället var det denna storlek som dominerade inte de allra minsta tusenbröderna men väl en tusenbroder men hade det varit tävling idag hade det blivit tunga kassar. Fast denna dag fick alla abborrar utom de som fick agera "ögonabborrar" snart sin frihet åter.
 
Återigen skulle det visa sig att vi gick lite över ån efter vatten för långpromenaden ned till sydänden lönade sig inte...eller kunde gjort det om Anders fått upp sin best.....Har aldrig sett en så styv pimpelklinga böja sig så som Anders i mothugget på denna förmodade storabborre. Men denna gång vann abborren kampen...om det nu var en abborre men annars filmade den gäddan bra....Men 100% säker kan man ju aldrig vara när man ej sett fisken. Vi kan bara konstatera att var det en abborre ja då var den stor. Fast det får hamna i facket...gåtor man aldrig får ett svar på.
 
Väl tillbaka i slutet av dagen där vi gick på isen för ett par sista hål och sammanfattning av dagen, ja då började det kliva på lite bättre fisk naturligtvis även om det var långt ifrån några jättar så fick man känna lite stramare under sista rycket innan solen åter dalade bakom grantopparna och förkunnade ännu en underbar pimpeldag sitt slut.
 
Lite stekare på slutet som slapp bli stekare idag utan fick återgå till sitt liv under isen för att kanske få chansen att bli framtida rekordfiskar istället. Trots man inte helt gick in för att plocka smått idag lurade man ändå upp 153 abborrar så Åklången verkar hålla stilen om än inte lika fantastiskt som de första gångerna vi besökte sjön. Men om det varit tävling idag hade nog flera haft 10 kgs vikter ivf.
 
Och precis som alltid har ju även de finaste dagarna ett slut. Prövade idag för första gången ett Nero borr. Nero sport 130 mm och måste säga efter första testet håller det verkligen måttet. Det finns många bra borr på marknaden men detta var nog ett av de bättre jag provat och för våra isar passade det perfekt. Lättborrat och snabbt genom isen. Men en 100% ig utvärdering av ett isborr kan inte göras förrän efter 15-20 års användning i alla sorters is. För så länge har mina trogna gamla Rantanen fungerat klanderfritt i de flesta typer av is. Mora Nova är ju annars även det en toppmodell men jag måste helt ärligt säga att aldrig varit det där borret jag riktigt trivs med kan inte riktigt säga varför för det bara är så. Men jag kan ändra mig har inte prövat de allra senaste Mora Nova modellerna. Vi har tyvärr is alldeles för kort tid och jag har inte tiden att pimpla lika mycket som förr annars hade jag lätt kunnat lagt några dagar på en riktig seriös jämförelse de olika borren emellan. Men vi är också alla olika individer och alla har olika tycken och smak och behov. Är väl just därför det finns utrymme för så många olika sorter av alla de slag av fiskeprylar på marknaden. Så som ofta är mitt bästa råd pröva dig själv fram till vad du tycker passar bäst för dig och strunta i vad andra tycker!
 
Sköt om Er därute och ta hand om Er vi har bara ett liv se till att göra något av det medan tid finnes.
Livet är alldeles för kort för att slösas bort framför olika skärmar i en soffa så ut med Er och upptäck vad den Svenska naturen kan ge Er istället.
Bättre medecin än en dag ute i friska luften finns inte. Gärna med pimpelspö i hand!
I morgon bär det iväg igen!
 
Simma lungt så ses vi på en is nära dig!
 
 
 
 
 
 

Tunga stunder men fina isar!

$
0
0
Ja nu är det någon vecka sedan jag orkade skriva av mig lite. Och får även börja dagens inlägg som lite terapi. För alla Ni som känner mig på riktigt vet ju att min far svävat mellan liv och död senaste tiden samtidigt som min mor väntar på besked om hon har cancer eller Ej. Så varit riktigt tungt en tid. I fredags trodde jag det var slutet för far då jag kallades upp til NÄL för ett farväl. Far låg bara och sov och andades tungt under 2h fick jag och sköterskan fram ett svagt Hej och lite ögonkontakt i 10 sekunder. Och när jag berättade detta för mor jag då blev det ju genast värre för henne hon fick väl en jättechock stackars gamla mor.
Men vi Stridhare är kämpar av stora mått och kastar inte in handuken i förtid direkt. Farsan är en kämpe utan dess like och så sent som dagen innan han fullständigt ramlade ihop hemma och jag fick tillkalla ambulansen sa han att i maj då skall båten gå ut till kusten för första makrillfisket!
Och i onsdags fick jag åter konmtakt med far han hade piggnat till såpass att han kunde sitta upp lite i sängen med stöd och se på TV och när jag ringde gick det att prata med farsan och föra ett ganska vettigt samtal. Han har haft massa små hjärnblödningar (de kallade det för ålders stroke) så huvudet är ju mer o mer borta. Men han tackade för att jag ringde och hälsade till alla Er som hört av Er och stöttat i denna tunga stund. Nu återstår det att se vart detta tar vägen men än hänger han i.
Morsan blev ju genast på lite bättre humör när jag ringde och berättade detta så lite lättare att somna på nätterna nu. När dagen till slut kommer då de somnar in på riktigt ja då får vi ta den sorgen då. 
 
Tur man har fisket i denna stund för bättre läkemedel än att få vara ute i naturen och göra det man älskar allra mest ja det är det bästa jag kan göra. Vara ute och dra lite fiskar i far och mors namn är mitt sätt att skingra tunga tankar och få ny kraft att gå vidare i livet.
 
Så fiskats har det naturligtvis gjorts. 21/2 blev en tur till en av mina favoritsjöar på Dal för att återigen få ha lite lektion med några nya i gemet som inte lyckas få fisk på pimpel.
 
Väl framme vid sjön möttes vi återigen av strålande solsken och ännu en magisk dag låg framför oss. Kraftigt snöfall under veckan och därpå riktig tropisk värme hade förvandlat snölagret som låg på isen till slask och blask. Så det gällde att inte ha hål i stövlarna en dag som denna.
 
Nybörjare på is!
 
Det makalösa vädret förföljer oss. Denna dag hade de lovat totalt igenmulet med enstaka regnstänk av det såg vi intet istället rätt mycket sol även om svaga moln försökte skymma solen så gott de kunde.
 
Fisket började också riktigt bra och jag fick några skapliga direkt och småfisk nappade i stort sett i varje hål. Även mina nya lärljungar fick snart upp några firrar de med. Så klart bättre med lite goda råd än att gå runt utan en aning och lyckas lura 3 abborrar ihop på 2 personer på 2 heldagar vilket de mäktat med tidigare. Men för en av dem fick jag tackla om allt innan första fisken kunde landas. Vi nämner inga namn....
Men då jag tagit bort det lilla runda regnbågsdraget med trasig förnicklad stl 6 trekrok som var apterat till linan med ett gigantiskt beteslås. Och ersatt detta med en riktig silver vertikalpirk med bra länk och fin färgtrekrok ja då fick även denna pimplare fisk!
Efter ytterligare lektion om pimpelteknik och hur man söker fisk gick det bara bättre och bättre för mina lärljungar.
 
Till slut var vi en rejäl hög med pimplare ute på isen då flera av mina pimpelpolare valde samma sjö även en av mina kusiner dök upp som gubben i lådan. Ryktet hade väl spridit sig att jag skulle valla nybörjare ute på isen så de ville väl beskåda spektaklet på plats kan jag tänka.
 
Startade bra med ett par matfiskar i första hålet. Idag fick några följa med hem till Fredriks panna då jag lovat de skulle få abborre med sig hem. Men de flesta fick återvända direkt til sitt rätta element.
 
Dagen gick och fler o fler pimplare anslöt ute på isen men de riktigt stora som simmar i denna sjö där nere under isen höll sig som vanligt på behörigt avstånd från mina prylar och även alla andras.
Men framåt eftermiddagen då vi sakta men säkert sökt av den ena intressanta spotten efter den andra nådde jag och min kusin gamla storabborrestället "sundet", där det på en tävling på 70-talet fångades 2 abborrar över 2 kg. Inte fiskat så mycket på just denna fläck i sjön men att det fortfarande var ett populärt ställe såg man genom alla hål samt en eldstad som strategiskt hade anlagits på isen.
 
Och se här ristade det i ett par lite bättre. Idag var abborren på ett litet speciellt humör. Alla de lite större putte bara på pirken bytte du då snabbt till en balansare jag då sög de distinkt i sig den direkt. Men började du med balansare i hålet hade du inte ett napp. Så först blänka in dem med pirken och kände man då att en större var framme och stötte till pirken ja då var det läge med balansaren annars ingen idé så länge bara små nappade. Ja det var melodin denna dag i alla fall. Och till slut satt det en anständig fisk på 920 gr så kilosvallen nåddes inte upp till denna dag heller men idag fick man i varje fall visa var skåpet skulle stå gentemot de andra som var på samma sjö så kanske takterna sitter i ändå.
 
Ett tag trodde man nästan det var tävling.....flera klungor bildades snabbt där man hitade lite fisk.
 
Balansarn som föll dem i smaken idag när man först retat upp dem med vertikalpirk.
 
Till slut när vi sökt oss lite bort från de andra till "hemliga sundet". Ja då växte fisken en del.
 
Och till slut nådde de nästan kilot men långt från de 2 kilosar de fångade på 70 talet men har den en gång kunnat leverera riktiga klunsar ja då kan den göra det igen. Denna nästan bortglömda pärla mitt i Dalsland.
 
Avslutade ännu en strålande dag med lite bryggpimpel. En brygga får inte lämnas orörd och här bodde det ett 20 tal småttingar som fick avsluta denna dag som stärkte mig att orka med ännu en tuff vecka.
 
Ja sen har det allt fiskas ett antal gånger tilll men det tar vi nästa gång....
 
Vill bara avsluta med att jag gjorde ett litet test häromdagen. Brukar inte prata mycket om mat men för första gången i mitt liv köpte jag fiskpinnar från Findus för att jämföra den med egen fångad stekt abborre.....Ja Ni kan ju gissa vilket som smakade bäst. Kan väl säga som så att Findus har inte mycket att komma med och jag beklagar alla som får denna skit serverad som "söndagsmiddag".
Något mer smaklöst får man ju leta efter. Nä precis som jag trodde, stekt abborrefile´ formligen sopade banan med Findus fiskpinnar.
 
Sköt om Er och tänk på vi har bara ett liv gör det bästa Ni kan av det och ta vara på varandra.
Lovar ännu mer fiskehistorier nästa gång....och på söndag hoppas jag komma ut på fin is igen och få material till ännu en solskenshistoria.
 
Simma lugnt så ses vi på en säker is nära dig!
 
 
 
 
 

Lakefiske i månsken, går det?

$
0
0
Ja nu känner jag mig tillräckligt i form igen för att skriva av mig lite efter de senaste jobbiga veckorna.
Far han kämpade tappert men livet rann ur honom och han seglade vidare mot det okända fredagen den 12/3 2021. Klockan 02.05 på natten somnade han in till den eviga vilan. Tyvärr missade jag ögonblicket med 5 minuter men satt med honom en bra stund och önskade god tur på färden och på återseende.
Vila i frid älskade far!
 
När jag känner mig redo och mogen för det lär jag försöka knåpa ihop en fin hyllningsberättelse om far. Och kommer så småningom dra igång en pimpeltävling till fars minne som jag skissat på ett tag då dagen skulle komma när han lämnade detta jordeliv.
 
Men är helt övertygad om att far helst skulle se mig bara fortsätta med mitt liv och vara ute på vattnen så mycket det går. 
 
Jag lovade vad som än hände bjuda på ännu en fiskehistoria och naturligtvis har jag en på lut även idag. För några veckor sedan när far fortfarande andades besökte jag och Anders Östebosjön i jakten på en lake. Länge har jag försökt få till ett lakefiske på isen det var alldeles för länge sen sist. Ett riktigt spännande och rofyllt fiske vilket passade alldeles utmärkt nu under rådande omständigheter.
 
För lake för mig skall helst fiskas från is med pimpelspö i hand och tung stor pirk agnad med fiskbit i andra änden. Till slut föll pusselbitarna på plats och vi kom äntligen iväg mot lakens land. Vi var dock lite fundersamma om isen skulle hålla på denna stora utsatta sjö efter senaste tidens värmebölja. Väl framme kunde vi konstatera att vi hade inte behövt oroa oss för isens vara eller inte. Först fick vi naturligtvis gå och hälsa på markägaren....(konstigt han kände inte riktigt igen mig var ju bara 10 år sedan)....men vi hade ett litet samtal och som vanligt inga problem parkera hos han och gå ned och fiska på "deras" lilla vik.
 
Vi tog vårt pick och pack och drog ned mot viken med solen sakta dalande mot trädtopparna i väster och månskärvan var redan på väg upp i öster. Naturligtvis hade vi valt en kväll då det var fullmåne.....och alla som tror sig veta något om lakefiske hävdar ju bestämt att vid fullmåne är det knappt någon idé. Men nu var vi här så vi tänkte knappast vända pga gammalt skrock.....eller är det det?
 
Bara för att vara på den säkra sidan gjordes en snabbkoll av isen i området vi tänkte fiska så vi inte missade eventuellt svagt part innan det blev helt svart ute. Men hela viken höll stabila 25 cm stenhård kärnis så vi kunde känna oss trygga. Än var det lite dagsljus kvar så innan lakespöna apterades hann vi med lite abborrepimpel. Alltid bra försöka hitta lite stim med abborre innan dels som färskt bete men även är det troligt laken står och mumsar småabborre så här strax efter leken.
 
Isen lite blöt efter solens starka strålar under dagen men ännu av prima kvalité.
 
Efter lite sökande fann vi snart mängder med småabborre lite som väntat mitt emellan de två stora grynnorna som huserar i denna vik. Men de något större som normalt brukar dunka på höll sig precis som de gjort hela vintern för min del på behörigt avstånd. Men idag var det ju inte storabborre som hägrade utan laken. Senaste turen på denna fläck då det begav sig var ju inte annat än succé med 15 landade lakar på 2 personer med några över 4 kg som toppfiskar. Så förväntningarna var ju skyhöga trots fullmåne.
 
Efter att petat upp drygt 50 småabborrar var det dags att sätta igång med lakedunkandet. De gamla hederliga ombyggda ABU pimpel 2 hade dammats av och plastrosetten var på plats ovan pirken så nu skulle de tas som i fornstora dar.
 
Solen dalade sakta men säkert och laketimmen var slagen.
 
Anders kör lite modernare än mig med multirulle och ismetespö när han dunkar pirk efter lake.
Fisketekniken är egentligen ganska simpel på med en hyfsat stor tung pirk 50-100 gr och agna den med valfri fiskbit och dunka den i botten i en oregelbunden takt.
 
Gärna lite lys på pirken eller fiska med ett stort jigghuvud. Jag hade som alltid ett spö med mig apterat med min sista av D:A:Ms självlysande jigghuvud på 80 gr avsedda för torskfiske och lake är ju den enda sötvattenslevande torskfisken så det lämpar sig ypperligt.
 
Redo för stordåd och viktigaste av allt termosen rejält fylld med kaffe!
 
Anders ville gärna ha lite ismetespön ute...men jag är skeptisk.....
 
Standardupptacklingen för lakepimpel för mig.
 
Mörkret föll och spänningen steg men lakenappen uteblev och snart tändes en rejäl lampa i öster. Månen på väg att lysa upp himlen nästan värre än solen. Anders trodde först att någon tänt ytterbelysningen på ett hus på bergets topp men det var månen.
 
Och alla förståsigpåare verkade få rätt. Vi bytte hål och fiskade på efter alla konstens regler men laken lyste med sin frånvaro lika hårt som månen lyste på himlen......ja ja tråkigare kan man ha än att sitta och mysa ute på blankisen i månens sken och samtala om allt mellan himmel och jord i väntan på napp.
 
Men skam den som ger sig.....laddade upp det självlysande jigghuvudet i pannlampans sken och släppte ned det de 9 meterna till botten och tog fram kvällens sista köttbullemacka och hällde upp sista koppen rykande kaffe. Och se hann knappt ta första tuggan på mackan så dunkade det till där nere helt plötsligt som om det kom från ingenstrans. Men oturen fortsätter grina mig i ansikten denna vinter det vill sig bara inte så denna lake behagade helt oförklarligt bara att stiga av 1,5 meter under isen......Bara att kasta in handuken och erkänna sig besegrad för första gången i mitt liv lämnar jag ett lakefiskepass från isen utan att landa en lake ovan isen men hade en på i varje fall så där är man fortfarande 100%ig. Får dem att hugga trots allt åtminstone 1 styck trots fullmånens sken.
Nu hoppas jag inte det dröjer runt 10 år till innan man får chans på nästa laketur från is.
 
Fullmånen besegrade oss denna gång så svaret på frågan i rubriken får bli: Nä det gick inte!!!
 
Simma lugnt och ta väl vara på Er tänk på att vi bara har ett liv sov inte bort det i soffan där hemma utan ge Er ut i vår underbara natur och upplev istället!
 
Så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 

Säsongens sista pimpelturer.

$
0
0
Ja då var isfiskesäsongen definitivt slut för mig och de senaste 2 helgerna har ägnats åt öppet vatten men först skall vi sammanfatta lite vad som skedde på de sista bärande isarna i vårt område.
Det basunerades ju ut att det var livsfarligt att gå på isen i hela Sverige redan för någon månad sedan då det skedde ett par drunkningstillbud. Mycket tragiskt såklart men man behöver inte vara livrädd för isen men man skall ha respekt för den och förstå vad det är man ger sig ut på. Faktum är att i vårt område blev isen till och med bättre ett tag innan våren började göra sitt. För en gång skull hade vi ju den sagolika turen att när det väl kom snö följdes det direkt av mildväder så snön försvann sen frös det till igen så vi fick fina kärnisar.
Och från den 27/2-21/3 som jag nu skall avhandla hade vi på samtliga turer en stabil kärnis av 20-45 cm.
Alla avslutande pimpelturer lades på mer eller mindre på outforskade vatten för mig men där ryktet skvallrade om forna monsterabborrar. Älskar ju att utforska nytt att trampa i gamla fotspår och stå och stampa på samma plätt är sällan något för mig även om man naturligtvis ofta hamnar på samma sjöar år efter år. Och ett par riktiga nostalgiturer hann vi med också speciellt efter fars bortgång för att hedra hans minne blev det något pass på några av fars gamla trotjänare till sjöar.
 
Den 7/3 begav vi oss till farsans gamla jaktmarker men dagens första stopp skedde på för mig en helt ny sjö där rykten figurerat både i lokalpress och bland bönderna i trakten om många abborrar över 2 kg under årens lopp även i modern tid.
 
Så det var med stor spänning och förväntan i luften vi steg ut på den blanka vindpinade isen i ännu en otrolig soluppgång. För inte nog vi haft den sagolika turen att få fina isar denna säsong vi har också belönats med ett väder av guds nåde. (Kanske någon form av karma efter allt annat elände som drabbat mig på det personliga planet).
 
Solskensdagarna har avlöst varandra denna vinter men idag svepte en frisk nord västan över isen och färgade våra vindpinade kinder röda men vad gör det bara dra upp buffen över öronen och köra på sen var det som att sitta som inomhus igen.
 
Och snart dansade det i andra änden också och dagens första timme gav oss en hel serie skapliga abborrar men pricken över iet saknades som det gjort hela vintern.
 
Peter började dagen med en dubbel!
 
Och för egen del blev det några stramare till en början. Hade ryktet för en gång skull talat sanning....?
Här fick jag också höra en riktig historia någon gång på 80 talet bodde det en snubbe i trakten som "fiskade" med harpun i sjön. Hans största harpunfångade abborre skulle ha vägt 2,7 kg!?! Bildbevis finns så man kan då undra hur mänga jättar har inte han då harpunerat ur denna sjö och hur den kunde varit utan denna harpunfiskare......
 
Något man la märke till med en gång var antalet ränder på abborrarna de flesta hade mellan 11-13 ränder vilket inte hör till vanligheterna. Har alltid undrat vad det är som gör att abborrar har så olika antal ränder även i samma sjö?? Men det är väl som vissa människor har blå ögon andra bruna osv.....
 
Till slut kom det även upp en ärrad gammal krigare men sen var det slut på det roliga. Efter en intensiv första timme bedarrade det betänkligt och vi kryssade oss fram över blankisen men trots idogt borrande och sökande med allt mellan himmel och jord ville inte några fler abborrar hugga på denna sjö så när som på ett par förskrämda tusenbröder.
 
Så vi bröt upp och styrde kosan mot nya djärva mål dagarna är ju ganska långa nu framåt mars så man hinner även med sjöbyte om så önskas. Så vi drog åstad ännu närmare fars gamla jaktmarker. Blev en artighetsvisit hos fars jaktvärd för att berätta om fars tillstånd och även inhämta kod till bommen ned till sjön som var låst för första gången i mannaminne..
 
Klockan hade hunnit bli 15.00 innan första hålet på "nya" sjön borrades och det small till direkt och en på nästan kilot behagade besöka ovansidan av isen en stund och snart fick även Peter en dylik och strax efter ännu en.
Men även här var det nyhetens behag som gällde för efter ännu en drömstart stängde fisken av helt och vi fick träna på att borra istället för att dra fisk. Men nu hade vinden bedarrat så vad gjorde det egentligen att vi inte fick en enda firre till när man får ynnesten att vara ute på sjungande isar i goda vänners lag och bara insupa livskraft i form av ett gudomligt väder. Och Peter fick ju vara med och landa de största abborrar han någonsin fått från isen så vad mer kan man egentligen begära av denna söndag!
 
Få men av bättre kaliber denna dag.
 
Och Peter glad som en lärka för sina fina pimpelborrar. Hans första riktiga säsong på is. Nu lär han vara fast i pimpelträsket för all framtid!
 
Ännu en underbar dag till ända.
 
Veckan före detta utspelade sig var vi på ännu en tur i detta område och även då började vi på en totalt okänd sjö för oss där det ryktades om bjässar....ryktena går varma i denna trakt. Och varmt det var även vädret denna dag för en soligare tur än denna är svårt att finna. Minus 11 grader på morgonen förbyttes till 14 plusgrader under dagen och det kändes som att sitta i en bastu ute på isen men ingen fara med isen den blev knappt blöt....det är detta som är riktigt pimpel att sitta om man så önskar i kortärmat och pimpla på säker våris.
 
Fanns lite moln långt bort i horisonten men de skingrades snart.
 
Då solen stigit över trädtopparna fanns det sen inga fler spår av moln denna dag.....tyvärr fanns det inte mycket till spår av liv under isen heller. Vi sökte på och fann en fin kuperad sjö med omväxlande grunda steniga partier med fina branter och även djup ned till 10 meter strax intill men ingen fisk.
 
Men helt plötsligt från ingenstans på 3 meters djup vid en stenbumling som stack upp ovan is behagade denna individ att kliva på och förkunnade att det fanns liv under ytan.
 
Den följdes strax av en till i samma kaliber men sen var det lika dött igen och 5 personer fortsatte utforska vad som fanns bakom nästa krök bara för att konstatera där fanns inget. Inget som ville nappa i varje fall så även denna tur blev det sjöbyte. Till och med 2 gånger denna dag för sjön vi stannade till efter denna förefall ännu mer fisktom denna dag så när som på några 10 grammare. Men där finns det monster så med god portion tålamod och x antal timmar i ryggen kan man med lite flyt bända upp en på nästan 2 kg som en annan fiskare hade gjort bara 14 dagar innan vårt besök.
 
Och vid 3e sjön för dagen avslutades det med änu fler "monster" Nä faktum är att den sista ismånaden för oss har väl egentligen varit trögare än trögast. Och får gå under benämningen "knepigt fiske värre". Man kunde få 3-5 snabba i ett hål för att sen inte ha ett liv på flera timmar och så höll det på tills isen gav upp i vårt område....riktigt underligt fiske.
 
För att efter far lämnade detta jordeliv den 12/3 klockan 02.05 ja då blev de 2 avslutande pimpelturerna till hans minne. Men jag tror helt och fast att detta var just vad far hade önskat att jag bara fortsatte med mitt fiske och bara göra det jag älskar allra mest att vara ute i naturen antingen på eller brevid en sjö med spö i hand.
Och för att omedelbart hedra fars minne begav vi oss den 14/3 till sjön där farsan fick sin första riktigt stora pimpelabborre en riktigt fin pjäs på 1820 gr och 50,5 cm. Vi hade inte varit där sedan det året (1995) så det var verkligen en nostalgi tur. Men man kan konstatera att i norra Dalsland/ Södra Värmland ja där är allt sig likt. Tiden står liksom stilla här endast någon ny sommarstuga hade dykt upp längs vägen som var oförändrad sen sist och väl framme vid sjön såg det exakt ut som då...ja träden och buskarna hade nog växt en del möjligtvis.😉
 
Kan vara en bild av fiskespö
Farsan visar hur abborrarna såg ut i sjön 1995.
 
Fredrik chocköppnade dagen med 4 snabba i första hålet så vi trodde på succé likt 1995 då farsan fick ovan nämda abborre och jag fick 33 stycken över 500 gr på en dag. Men icke sa Nicke inget är som fornstora dar. Och det tog över 2 timmar innan jag fick spräckt dagens nolla men vi kämpade på för har den en gång levererat stora kan den göra det igen. Och vi träffade till slut en annan fiskare som haft sommarstuga i trakten sen 1980 men aldrig fått bra på isen. Men vid sommarfiske har han däremot fått riktigt bra även på senare år så rykten som skvallrade om att sjön var död och utfiskad var överdrivet. Nejdå svarade sommarstugeägaren får mängder fin fisk på sommaren men vintertid varken förr eller nu.
 
Så kanske träffade vi så fruktansvårt rätt 1995 då vi besökte sjön 3 gånger och hade hyfsat varje gång med både rätt många och fina bitar så vi fick totalt fel bild av sjön vintertid.
 
Men vid "fars" grynna ja där small det till direkt så man tappade spöt och man trodde nu var fars ande med en och guidade mig rätt på sjön och äntligen satt drömabboren där från den i stort okända sjön mitt ute i ingenstans så som jag vill ha det....Men nej inget går riktigt min väg detta nådens år 2021 utan den förväntade storabborren var inget annat än en gädda som försökte imitera en abborre. Så besvikelsen blev lika stor som glädjen att få behålla farsans fina pirk. För naturligtvis körde jag med den som farsan fick sin stora på 1995!
 
Gäddorna får sluta uppföra sig som abborrar...de skrämmer ju nästan slaget på en.....ett tag troddde man ju på 2 kgs randig rovriddare.
 
Nä idag var det Fredrik som fick visa hur man gjorde åtminstone till en början.
 
Och livsnjutaren Peter hade ännu en underbar dag på isen även om han denna dag efter ca 8 timmars pimplande efter dagens sista hål hade exakt lika många abborrar då som när han borrade dagens första hål. Men macka det är inte dumt det heller!
 
Jag och Fredrik var inte speciellt hemma med abborrarna denna dag heller men några lite bättre lurade man till slut.
 
Och efter ännu ett sjöbyte även denna dag fick jag en del skapliga till såpass att just den delen av den sjö gav mersmak så vi beslutade att lägga årets sista pimpelpass på denna del nästa söndag.
 
Dagens sjö nummer 2 gav 11 st 100-700 gr sent på eftermiddagen 16.00-17,30 så en så trög dag som denna får det ju räknas som riktigt bra så nästa söndag ja då skulle vi kötta storabborre i elfte timmen på säsongens sista is.....trodde vi.
 
Risvasar redo att sjunka till botten när isen väl försvunnit. Jobbas hårt i denna trakt med risvasar...kan aldrig vara fel...
 
Så kom då den 21/3 som kom att bli säsongens sista pimpelpass och idag var vi 4 käcka glada gossar som äntrade isen med enorma förväntningar på att storgrynnan jag hade spanat in via sjökortet skulle leverera stordåd.
 
Återigen mötte oss en strålande vacker vårvinterdag även om det hade blåst upp en rejäl nordan just denna dag kunde man inte annat än ännu en gång njuta i fulla drag.
 
Men likt alla de senaste turerna var fisket riktigt knepigt. Storgrynnan där jag bara trodde det skulle knaka i stickorna föreföll kemisk ren så när som på ett par förskrämda abborrepinnar som stod på toppen och en 2hgs jag hittade i kanten på 7 meters djup. Så goda råd var dyra så här i elfte timmen av säsongen. Förföriska öar och sund lockade i horisonten men väl där fann vi bara fin is och kristallklart vatten utan fisk. Men så som en blixt från den klara himlen 9 snabba i ett håj varav en åtminstone en bit över 500 gr. Och nu trodde man att det blev åka av men precis som de flesta turer i vinter inte ett liv runt om utan nästa abborre kom från ett helt annat ställe nästan 2 timmar senare.
 
Så bar det ut på blankisen för en sista gång denna vinter och solen var åter med oss.
 
Men man fick verkligen kämpa för fisken även denna dag.
 
Vilken tur för oss att det bara var den 21/3 så vi slapp skrämma alla fåglar.....
 
Peter kunde ju inte avsluta sin första riktiga pimpelsäsong med ett blankpass så idag var det andra bullar som gällde!
 
Vi sökte oss över de vida vattenvidderna men hur vi än sökte fann vi inte de stora stimmen som vi vet huserar här. Bättre gick det för en av ortsborna för ett par veckor sedan i detta område då han landade 4 abborrar som vägde över 5 kg ihop. Och så sent som onsdagen innan vi kom träffade en annan lokalbo rätt och fick i snabb takt 16 kg med blandade fina bitar. Vi åkte ju hit även med fars minne i baktanke för att försöka lyckas med något far inte gjorde på denna sjö trots flertalet försök nämlingen fånga en av sjöns grymt fina rödingar. Men lik far gick även vi bet på den gäckande rödingen.
 
Så innan dagen helt rann ut genom våra fingrar beslutade vi återigen om ett sjöbyte. Sagt och gjort vi tog ett snabbstopp på en mindre tjärn bara för att konstatera här var det ännu trögare så nu var snart det kokta fläsket stekt men ett sista stopp hann vi med.
 
Vi hann alltså även denna dag med 3 olika sjöar och detta säsongens absolut sista beträdande av is räddade dagen för mig. Även om likt alla andra pimpelturer detta år den där riktiga pricken över iet saknades. Utan jag fick nöja mig med en halv prick över iet och avsluta med 7 stadiga firrar innan den feta damen sjöng sin sista slutsignal och förkunnade att pimpelfisket anno 2021 var slut för i år om vi nu inte får is i december såklart.
 
Även denna sjö var de andra lik 3-4 fina snabbt i ett hål sen förefall det helt tomt runt om. Hittade 3 hål som gav fisk i övrigt kändes det även här som döda havet.
 
Men snittet var imponerande.
 
Ja en riktigt underlig pimpelsäsong var till ända. Med corona som ligger som en blöt filt över oss och satt käppar i hjulet för större sammankomster och riktiga pimpeltävlingar och med riktigt trilskande abborrar som hela säsongen varit allt annat än lätta att lura och därtill far som somnade in för gott. Ja nu kan det väl bara bli bättre......men fisket ger mig kraft hur trögt det än är att gå vidare här i livet.
 
Kan inte säga det ofta nog att få vara ute i det fria i Sveriges fantastiska natur och därtill få ha lite spänning i form av fiske. Ja det är livsglädje. 
 
Så nu byter vi korta spön mot något längre och fortsätter besöka olika vattendrag. Nya äventyr väntar bakom nästa krök....
 
Men saknaden av far kommer alltid finnas där i tankarna. För alltid saknad aldrig glömd.
Vila i frid älskade pappa!
 
Farsan vid Friel på Vänern då det begav sig!
 
Ta väl vara på varandra därute vi har bara ett liv på denna jord. Var rädd om det och gör något du älskar. Vänta inte på morgondagen utan lev nu!
 
Sköt om Er och simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Årets första metepass.

$
0
0
Hej igen alla läsare av min blogg!
Nu är det dags att ta tag i skrivandet igen efter alla bestyr med fars begravning och allt däromkring. Har inte haft ork till eller lust att skriva den senaste tiden men nu känner jag att det är dags igen. För det är även bra terapi för mig att få skriva av sig lite kring det man älskar allra mest nämligen få vara ute i naturen med ett spö i hand och jaga diverse mer eller mindre sluga firrar.
 
Har dock stuckit emellan med en krönika på sportfiskarnas hemsida då jag har ställt upp att vara krönikör för dem detta år. Mest tänkt som tankar kring tävlingsfisket då det publiceras på deras tävlingsida men då det nog inte blir så mycket tävlingar även detta år får det mest bli tankar och funderingar kring fiske utan att tävla.....
 
Första krönikan kan Ni läsa på https://www.sportfiskarna.se/Om-oss/Aktuellt/ArticleID/12250/Kr%C3%B6nika-av-Anders-Stridh-Nya-annorlunda-tider
 
Jag blev ju kallad Anders av sportfiskarna lite lustigt då jag inte direkt är okänd hos dem. Hur de kunde skriva fel på förnamnet är en gåta? Men är rättat nu fast inte i länken tydligen😉. Rätt starkt jobbat av dem att skriva fel förnamn då jag inledde mitt mail till dem med orden: "Krönika av Jonas Stridh"
 
Ja ja blev lite extra reklam och all reklam är ju bra reklam sägs det.
 
För egen del som Ni säkert förstått har det ju varit en tung tid som alla som mist en förälder som stått en väldigt nära och inte bara varit förälder utan bästa vän också kan instämma i hur det känns.
 
Fast då är det tur man alltid har sitt fiske att falla tillbaka på vilket är räddningen för mig. Ute i naturen kan jag suga in livsglädje och energi igen kryddat med spänningen och tillfredställelsen fisket ger mig gör detta att jag orkar gå vidare här i livet. För vad som än händer måste livet gå vidare och man måste ha inställningen att allt ordnar sig förr eller senare.
 
Till slut så släppte ju Kung Bore greppet om oss här i Västsverige med en väldig fart på slutet och isen försvann snabbt som blixten och öppnade upp för årets första metepass. 
Som vanligt gör jag det ju inte lätt för mig utan gav mig i kast med att testa en helt ny sträcka för mig som förr i världen kunde leverera granna färnor till forntidens specimeness. Men enligt ryktet har sträckan återuppstått och gett ett par stadiga bitar till ortsbefolkningen även de senare åren.
Så sagt och gjort den 28/3 var vi 3 sugna färnametare som gav oss i kast med denna "nya sträcka".
 
Nu måste man åka hit innan 1a april om man vill hinna med vårfärna då denna sträcka totalfredas från allt fiske mellan 1 april - 30 Juni. Och så kall vår som vi haft i år har det ju inte varit på 40 år enligt experterna. Nu är ju färna en fisk som kan nappa bra året runt och lämpar sig väl som vinter metefisk. Men just på denna sträcka är färnan ej stationär utan enligt den lokala expertisen övervintrar ute i en närliggande sjö vid riktig vinter.
 
Så det var med stor spänning men inte med de allra största förhoppningar vi började vandra längs å kanten för att börja beta av ställen som såg heta ut. Nattfrosten bet sig fortfarnde kvar i gräset på skuggsidan om träden men morgonsolen värmde gott då man med stor tillförsikt kastade ut årets första feederbur med lite godsaker i och en brödbit storlek tändsticksask på kroken.
 
Första nappet lät heller inte vänta på sig men inte den förväntade storfärnan inte utan mört på mört behagade attackera brödbiten nästan så fort den landade på botten.
 
Gott att vara igång med metet. Håller det lätt och enkelt vid färna mete. En stolryggsäck ett spö en bankstick en håv och en hink med diverse beten. Ja går naturligtvis att göra det ännu enklare men man vill ju inte vara helt naken då man sitter där vid vattnet utan ha några valmöjligheter.
 
Första stället gav dock bara mört vad man än testade för bete. Så spaningen efter färna gick vidare längs å kanten. Många var ställena som såg heta ut men inte en färna behagade nappa på våra beten. Kunde det möjligen vara så att ortsbefolkningen hade rätt och ån var tom på färna och de fortfarnde var på sin övervintringsplats ute i sjön som ryktet skvallrade om eller ville de bara inte?
 
Johan smyger bakom vassen och spanar efter färna som inte verkar finnas...är det bara en myt tro att denna sträcka skulle innehålla rekordexemplar.
 
Bakom nästa krök såg det stekhett ut men här var det inte mört som kastade sig på betena utan björkna....så fisk fick man men bara "fel" art.
 
Björknorna var sin vana trogen inte blyga utan slukade ost pasta klumpar i storlek golfboll utan att tveka.
 
Nu var goda råd dyra om det skulle bli några färnor. Så dags att ta till en livlina: Ringa en vän. Kontaktade lokala experten Robert och han lovade komma till undsättning så fort han klarat av ett ärende han var ute på men han tipsade om att söka oss något uppströms mot där vi var. Sagt och gjort vi tog vårt pick o pack och började vandra uppströms över stock o sten. Och vi fann det ena stället efter det andra som luktade färna så det stank om det. Men vad hjälpte det en dag som denna inte ett enda färnahugg.
 
Men så plötsligt som gubben i lådan dök Robert upp lagom tills den värmande vårsolen gått i moln och förbytts mot ett härligt svalkande vårregn som inte gladde någon. Med sig hade Robert sitt favorit bete burkskinka inköpt på lokala Taibutiken. Men inte ens detta triumph kort hjälpte denna dag. Robert gjorde sitt bästa för att guida oss till stordåd men ån föreföll idag tom på färna. Men man fick återigen gott om frisk luft och alltid lärde man sig något så vi får göra fler försök framåt sensommaren och hösten då det åter är tillåtet att fiska denna sträcka igen. Då har nog färnan lämnat sin vinterplats och sökt sig upp i ån igen om det nu är som Robert med flera misstänker.
 
Ovanför denna lilla forsnacke skulle det vara hetare än lava men vi gick bet.
 
Med regnet kom dock braxen och la sig i och ville smaka färna beten.
Trots uteblivna färnor gav sträckan mersmak för jag älskar ju utmaningar och fiskar helst där inte så många andra fiskar och tillfredställelsen blir så mycket större då man lyckas hitta "lite eget" än att åka "på säkra kort och följa John". Så vi kommer tillbaka och hoppas Fru Fortuna är med oss då istället.
 
Snipp snapp slut så var denna saga slut.
Nu blir det nog lite tätare berättelser på bloggen igen för fiskat har jag gjort och kommer allt dela med mig av mina turer till Er som orkar och vill läsa.
 
Vill avsluta med att tacka alla som på något sätt bidrog till att göra min fars begravning den 20/4 till ettt mycket ljust och fint minne.
Vila i frid farsan!
 
 
Sköt om Er därute så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Påskens fiske 2021

$
0
0
Ja tiden bara springer iväg och det är hög tid att sätta ihop en liten historia igen. Denna gång avhandlar vi vad som hände under påsken. Som i år för första gången klarades av utan far. Det blev till att äta några ägg i tysthet ensam vid köksbordet. Sedan ägnades all ledig tid åt rekreations fiske antingen ensam för att skingra tankar och bara koppla av eller tillsammans med närmaste fiskevännerna. Fiske + natur = balsam för själen.
 
Inledde påsken med en gammal tradition. Att gå varvet runt på Kärlekens stig längs med älven i jakt efter diverse rovfisk. Gädda är ju största chansen men både gös och skapliga abborrar finns det chans till. Man är ju bortskämd med att ha ett av Sveriges bästa vattendrag utanför knuten. Men Göta älv är allt annat än lättfiskad speciellt svår från land. Mycket som skall stämma för att ge en en ärlig chans att landa någon fisk. Ström, vattenstånd, färg på vattnet mm mm ja mycket som skall stämma in för optimala förhållanden. Just denna långfredan var vattnet osedvanligt lågt när jag väl kom fram till mitt favoritställe för aprilgäddan från land. Här är det grunt i vanliga fall men nu var älven så nedtappad att det knappt var vatten kvar. Men gjorde några tafatta försök med det mest grundgående bete som jag hade. Men i solsken och väldigt klart vatten uteblev nappen som väntat. Så bara dra vidare i solskenet och pröva lyckan på lite djupare platser.
 
Måste vara alla byggen och underhåll nere vid Lilla Edet som gjort de valt att tappa ned denna sträcka. Ca 1,2 m under normalt vattenstånd. Förra året tog jag 5-6 gäddor ovan den torrlagda stenen. Nu kunde man möjligtvis få hugg av någon talgoxe eller så i gräset😂
 
Men vid nästa stopp vid ett av de största bakvattena på denna sträcka där det är betydligt djupare ristade det till ganska omgående. Och första gäddan för dagen var landad. Den hade inte fattat att jag riktade efter gös.
 
Flytväst på även vid landfiske. Då det EJ är tillåtet att fiska nedanför kraftstationerna utan att bära flytväst pga säkerhetsskäl.
 
Fick istället passa på att utnyttja det låga vattenståndet till min fördel och pröva en plats lite längre ned. Ett lite mindre bakvatten man normalt inte kommer åt vid normalt vattenstånd.
 
Och här stod gäddorna på rad och tävlade om att få kasta sig över en Westin Zander teez i gösfärg....jag tänkte liten gös åt stor gös men det var gäddan som ville äta "smågös".
 
Inga riktigt stora gäddor men roligt fiske så länge det varade, en 20 minuter eller så. Men grymma attacker alldeles framför fötterna och tappade man en svingade man bara ut jiggen igen så fick man en ny chans. Men efter att ha landat 3 stycken avtog detta ställe. Lite som väntat kan inte stå hur många 3-5 kgs gäddor som helst i detta lilla bakvatten. Så drog snart vidare men det enda som hände resten av dagen var att en abborre klev på i ett av de sista kasten och att man träffade en hel del trevligt folk som liksom jag var ute och strosade ut med älven. Fast denna dag var det bara jag som hade spö i hand. Har aldrig fattat vitsen med att bara vara ute och gå utan att ha fiskegrejor med sig....känns som helt meningslöst och bortkastat tid.😉
 
Vägde inga gäddor idag men största låg väl på runt 5-6 kg så en helt Ok långfredag från land.
 
Och vädret kunde knappast någon klaga på. Solen från isfiskena fortsatte att skina även vid fiske i öppet vatten.
 
Och dagen avslutades med en skaplig abborre vid Hojums kraftstation. Så det blev en lyckad långfredag till slut även om jag naturligtvis allra helst hade fått göra den ihop med far som traditionen bjuder men nya tider nu.
 
Påsken fortsatte med havsöringsfiske. Känns som en evighet då jag på allvar ägnade mig åt havsöringsfiske. Har väl aldrig varit någon större anhängare av detta fiske som så många längtar till varje år den 1/4 och går man ur huse för att få uppleva. För min del lockar havsöringsfiske på Västkusten endast som ett trevligt miljöombyte och få en anledning till att vandra på saltstänkta klippor och få insupa lite härlig rutten tång doft. För själva fisken havsöring på Västkusten är ju inte mycket att hänga i julgranen. Visst den kämpar lite grann men ack så små vuxen och tanig och duger knappt som människoföda en mer smaklös fisk än havsöring får man nog leta efter. Jag dricker hellre en kopp saltvatten än äter en havsöring från Västkusten. Det är inte fisken i sig som smakar något utan hur man tillagar den och tillbehören och då kan man ju lika gärna skita i öringen och bara äta tillbehören eller hur? Nä vill jag ha öring till matbordet då lägger jag hellre allt mitt krut på öringen i älven. För tar hellre 10 bombass i älven där jag vet att får jag en väger den sällan under 3 kg. (Ligger fortfarande på ett snitt på 4,5 kg på alla mina fångade insjööringar från älven). Och de smakar betydligt bättre om man nu vill behålla en matfisk.
 
Men nu i påsk var det alltså ända havsöring som gällde. Som sagt alltid trevligt med lite miljöombyte och gör man det dessutom i sällskap med riktigt trevliga fiskevänner jag då ger det bara livsglädje. Nu hade dock lugnet före stormen fått slut på lugn så nu återstod bara storm. Vinde piskade på friskt från nord väst då vi nådde vår favorit ö där vi tänkte tillbringa påskaftons kvällen. Till vår stora förvåning var vi de enda havsöringfiskarna på detta välkända ställe. Övriga var väl fullt upptagna med att hämta bränsle till påskbrasan eller trimma in kvastarna för resa till Blåkulla antar jag.
 
Anders hade omedelbart följ av en "godkänd" öring men den vek av i sista stund. Följdes dock snart av ännu en nyfiken men de ville inte riktigt ta. Jag och Daniel märkte dock inget så vi vandrade vidare. Men snart fick jag själv kvällens första indikationer genom 2 snabbt landade stjärt i stjärt på min sjunkande bombarda laddat med 2 flugor på tafsen. Då jag fiskar med bombarda kör jag alltid 2 flugor på 1,5-2 m tafs efter bombardan. En förtyngd med kulkättingsögon längst ut och en oförtyngd som upphängare. Flugor typ Micky finn, Omebortset brun, Magnus eller någon rosa historia brukar funka alldeles utmärkt. Byter sällan fluga utan det gäller hitta fisk och fiska tillräckligt snabbt för att attrahera fisken. Därav kör jag sjunkande bombarda även vid riktigt grunt vatten så man kan fiska riktigt snabbt strax under ytan vilket brukar ge bäst resultat.
 
Anders igång i blåsten i väntan på napp.
 
Solen var med oss även denna dag men nu friskade det i rejält och värre skulle det bli.
 
Tacklat och klart för en kväll på kustens salta halkiga klippor.
 
Ja inte är de stora på västkusten men ofta ganska många.
 
Kvällen gick sin gilla gång och vi fiskade oss varvet runt ön och betade av den ena fläcken efter den andra. Tycker om rörligt fiske vid havsöring. Vill ju passa på att se så mycket natur som möjligt när man ändå är ute och så tror man ju alltid att det skall vara bättre bakom nästa krök. En och annan liten "propeller" hakade på här och var. Men det var först då solen dalade och vi nådde kvällens sista stopp som nappen började komma tätare. Och byte till Savage gear inlinedrag Sandeel i 11gr i den nya färgen eel pout gjorde nog sitt till. För när jag väl bytte till detta drag i stället för fluga ja då högg det i var och varannat kast ett tag.
 
Så kvällen slutade med 15 landade öring för mig samt några missade hugg. Anders och Daniel fick några stycken de med på sina viking herring. Jag fick väl 2 som var över minimimåttet 45 cm men som jag redan visste innan behöll jag inte någon. Anders var dock sugen på en matfisk...varför man frivilligt vill äta havsöring fångad på våren övergår mitt förstånd? Men smaken är väl som baken, delad! Men idag fick de andra försöka fånga sin egen fisk....
 
Ja med ett så hypad färg som eel pout måste man ju få i första kastet och ja det lyckades...även på kast 2,4,5,7 och 10 small det på vad som hände i kast 3,6, 8 och 9 vet jag inte😉
 
Stora fördelen med genomlöpsdrag är ju att fisken har väldigt svårt att komma loss. Tappade fiskar i stort lika med noll.
 
Dagens vinnare...Så här tacklar jag genomlöpsdrag. Först på med ett lekande sedan ca 50-60 cm 0,35 mm fc lina en mjuk pärla följt av draget en hård pärla och sedan avsluta med 2 mjuka pärlor och oval fjäder ring som man knyter fast och så kroken i fjäder ring. När man köper dessa drag kommer de kompletta med pärlor, fjäderring och krok. Om man tacklar så här tycker jag de får finast gång i vattnet de rör sig grymt fin och oregelbundet. Fiska in dem ganska snabbt med vevstopp eller ständiga småryck med spöt. Många föredrar enkelkrok men just denna storlek (11 gr) fiskar bäst med en liten trekrok och jag har inte märkt att trekrok skulle skada fisk mer än enkelkrok.
 
Ja den ena större än den andra😅😏
 
Som sagt små, många men goda...nä just det inte det heller men kul som omväxling mot allt annat fiske.
 
På söndag var vi på plats igen vid kusten då jag i stort lovat guida Pontus till sitt bästa öringfiske. Calle hängde på i stormen också. För när vi kom fram denna kväll ja då hade de slagit på alla vindmaskiner för fullt och det blåste halv storm från syd väst så man hade svårt stå upprätt. Vi fick söka lite lä för att överhuvud taget kunna fiska något så när drägligt. Men som alla vet, frånlandsvind är ingen höjdare. Men vi kämpade på men den utlovade huggsexan för Pontus lyste med sin frånvaro.
 
Pontus lade kast på kast och envisades med sin bombarda och Magnus fluga men lyckan stod ej bi utan allt blev precis som vanligt då Pontus fiskar öring. Några nafsande samt några följare och på sin höjd en liten upp men idag ville inte ens en liten upp.
 
Calle lika så kämpade på med diverse drag och flugor men idag verkade vi kämpa mot övermakten.
 
Men till slut trotsade vi stormen och ställde oss i en vik där vinden låg på. Med risk för att blåsa omkull la jag några kast in i viken och se, fanns det bara öring ville de äta Sandeel idag med. Landade snabbt 4 stycken och hade påslag i stort i varje kast. Tyvärr hade inte varken Pontus eller Calle detta eminenta drag och jag hade bara ett med mig. Erbjöd allt att låna ut det men de andra ville vara kapabla att lura firrar på de beten de själva hade i lådan. Närmast att få en var Pontus ändå fast den valde att hugga på bombardan i stället för flugan så helt klart att långsmala drag var det som gällde även denna mer än lovligt blåsiga söndag.
 
Sandeel lurade öring på öring medans Pontus fick se på....
 
Men de var allt annat än stora idag med.....Nä vil man ha stor öring får man nog välja trolling på Vänern eller dänga i älven.....får se om jag orkar med en satsning senare i höst.....Känns som dags att ta en stor älvöring snart igen var ett tag sedan sist.
 
Denna påsk anno nådens år 2021 avslutades med ett färnapass längs Nossans strand.
Återigen pinade vinden nejden hårt men solen sken igen och värmde gott även om frosten återigen hade gjort ett återtåg under natten. Men hade fått nog av vind i håret under gårdagen så då passade det alldeles utmärkt att smyga i en djup dalgång i skyddade krökar i Nossan på jakt efter köldstela färnor. Nya följeslagaren Peter och jag hade bestämt beta av gamla klassiska ställen med förhoppning att kunna lura en bättre färna.
 
Klassisk färnaström.
 
Och snart satt också dagens första fast precis som vanligt för mig vid färnafiske var de i storlek perfekt gäddbete.
 
Burkskinka var dagens bete. Fick bli en gammal klassisker då man besöker gamla klassiska färnaställen. Bäst funkar burkskinka om den varit fryst och hålls kall hela dagen då sitter den bättre på kroken. Denna fick jag av vännen Robert han hade köpt den enbart för den hade ju hans namn... Men en riktig special....burkskinka med kyckling.
 
Vi bytte ställe flera gånger under dagen men inget hjälpte denna frostbitna måndag utan var vi än prövade så ville inga bättre färnor. Men vi fick ändå en underbar dag längs Nossans strand och fisk fick vi men den ena mindre än den andra.
 
Dagens mer ovanliga fångst var denna vobbler som valde hugga nära land på en ostpasta bit😂.
 
Det ena fina stället efter det andra betades av. Här har det fångats många över 2 kg genom åren men inte av undertecknad såklart.
 
Jag får nöja mig med 2hgs😉.
 
Ja vi kan sammanfatta årets Påskfiske som helt lyckat ändå. Blev en hel del ägg ätna och massa fisk luft i goda vänners lag och därtill en hel del sprattel i andra änden även om de riktigt stora lunsarna uteblev men vad gör det om hundra år.
 
Sköt om Er därute så ses vi vid ett vatten nära dig.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Smygfiske längs nya vattendrag!

$
0
0
Att utforksa små rinnande vattendrag där knappt någon tror att de kan finnas fisk har alltid liggar mig varmt om hjärtat. Alltid lika intressant och spännande att besöka otrampad mark. Och i tider då så många tar den enkla vägen och följer John och bara åker dit andra haft drömfiske ja då ändå mer otrampad mark till mig kvar. Någon måste ju våga visa vägen för de andra.....sen kommer man kanske aldrig få något riktigt stort på detta sätt. Man ta mig tusan så bra mycket roligare då man väl lyckas. Och med lyckas menar jag inte att få Svenskt rekord utan en fin fisk för arten i just de vattnet man avsåg att testa i. 
Jag och kompisen Marcus är ju inte främmande för att våga misslyckas heller för man får räkna med hundratals fiskepass som inte går riktigt som man tänk då man hela tiden satsar på nytt för att hitta lite eget långt bort från civiliserade trakter.
Just denna dag var id i fokus och en ny liten åsträcka skulle utforskas en kort 800 meters sträcka instängd mellan 2 minikraftverk. Nu får väl erkännas att vi inte är absolut först på denna sträcka men i stort en bortglömd liten pärla inne i skogen. Men första turen för mig hit var det i varje fall. Har tänkt på denna sträcka sen jag började bli intresserad av mete som 10 åring för 38 år sedan. Men först nu gjorde vi slag i saken och besökte den lilla pittoreska slingrande ån.
 
Vi hade turen att denna dag prickat in en av vårens först riktigt varma kvällar. Solen stekte på ordentligt men vinden friskade i som vanlig och ruskade om i trädtopparna så det knakade i den gamla skogen. Men ner i å dalen var det lugnt och fint och solen gassade gott på oss vid första stoppet. Vi hade en tanke att iden hade samlats mot ett av kraftverken i en liten hölja så här strax inan lek. Men inte ett liv så långt ögat nådde och väldigt grunt överallt i början av denna sträcka max 50-60 cm vatten så vi vandrade vidare nedströms. Över mer stock än sten för här var det orörd skog som gällde. Mycket fint skött av markägaren sällan man ser en så här fin gammal skog nu för tiden. Underbar miljö.
 
Rotvältorna som låg tvärs över ån var rikligt förekommande här och bildade mängder med inbjudande ställen att svinga ut sitt tackel emot där man kunde tänka sig en id stod och tryckte. Men inget på den första grunda sträckan. Så tankarna gick mer emot att de favoritiserade något djupare partier i ån då det fortfarande var rena isvattnet.
 
Marcus tänkte finns det stjärterum finns det hjärterum och svingade ut sitt tackel mitt mellan två träd som sett sina bästa år.
 
Vi gick längs en fin stig så trots enormt mycket nedfallna träd tog vi oss fram med lätthet men någon fisk ville inte visa sig trots mängder med inbjudande ställen och till slut kom vi till första riktigt svåra passaget en brant backe med tillhörande gammalt fårstängsel. Men med gemensamma krafter och hjälp av en gammal stubbe lyckades vi släpa oss förbi detta hinder med spön och alla lemmar i behåll. För kröken bakom denna backe såg mer än lovligt bra ut och fick inte gå ofiskad förbi.
 
Nu hade vi också nått till nästa kraftverk/ kvarn och ovan den en riktigt fin hölja men med matchspöt och en snabb lodning förkunnade vi snart att hela höjan var väldigt grund inte över 1 meter någonstans men kröken innan höljan som såg så bra ut var desto djupare. Hela 2-3,5 m på en ganska lång sträcka. Kändes som nu eller aldrig om det skulle bli någon fisk i kväll.
 
För egen del hade jag bara tagit med ett lätt feederspö till denna test tur men Marcus hade med sig match spöt som tacklats med ett avon flöte för trotting. Han lämnade dock över det till mig efter en tids egna tafatta försök då han ovilligt men till slut insåg att jag kunde få mer ut av denna metod. Så jag tog vid den ädla konsten trottingfiske och Marcus fick en lektion på köpet.
 
Jag fick börja med att blya ned flötet lite mer då Marcus mest hade använt det som en boj. Lite känsligare med rätt nedblyning. Glöm aldrig att blya ned era flöten ordentligt endast någon millimeter av toppen skall synas. Bara precis så att Ni själva ser den. Nästa steg var att sätta på en tafs i ställer för heldragen lina. 0,18 mm var lagom till Marcus 0,23 mm huvudlina eller vad det nu kunde varit. Avslutade att byta Marcus kamasan specimen B980 stl 2 mot en kamasan spade end B611 i stl 10 istället. Sen loda djupet noga så kroken precis snuddade botten och sprida ut haglen längs linan så man fick ett fint dalande tackel. Sen släpper  man ut det i strömmen stoppar då och då så det får stiga och dala genom vattenmassorna. Samtidigt som du loosfeedar lite majs och maggot. La också i 3 små mäskbollar bakom ett träd där det var nästan 3 m djupt och såg stekhett ut.
 
Första driften gav kvällens första indikation på napp ett försiktigt dragande i flötet som missades man var lite för het på gröten....men i nästa drift gjordes inga misstag och fisken krokades fint. Kändes vid första kontakten som en mindre fisk så misstänkte mört. Men plötsligt blev det annan tyngd i andra änden och snart uppenbarade sig en riktigt fin id i ytan och sekunderna senere gled den in över håvkanten och kvällen var räddad.
 
Iden som först kändes som en mört visade sig väga godkända 2480 gr i en längd av 54 cm så för en gång skull blev det succé på en gång vid ett nytt vatten. Gav helt klart mersmak även om detta visade sig bli enda fisken på hela kvällen för oss.
 
Men 14 dagar senare var vi åter på plats för et nytt försök nu när det blivit lite varmare. Denna gång hade vi ännu mindre tid till vårt förfogande så vi tog det långa benet före och begav oss direkt till punkten som gav kvällens enda fisk förra gången.
 
Nu hade vi båda utrustat oss med var sitt matchspö så nu slapp man skämmas att be att få låna andras spön trots man äger en hel sportfiskebutik med hundratals spön.
 
Men gav Marcus chansen att ta heta stället först men han envisades med att vilja pröva lite ovanför där jag fick fisken senast och då sa jag: -"Är det så vi skall ha det ja då tar jag "min" plats då". Sagt och gjort kopierade prosseduren från sist och ut med mitt tackel agnat med vitlöksmarinerad majs + i sedvanlig stil 2 röda maggot. Konstant loosfeding med maggot + ett och annat förlupet majskorn. Lite men ofta trodde jag på. Återigen försiktigt napp i första utlägget och fast fisk i andra.
Marcus började ångra han inte lydde mig och tog denna plats. För även i 3e utläggat gav det resultat. Men denna gång var det 2 utlekta id hanar som hade visat intresse för mitt bete. Fast då vet vi att det åtminstone finns en hona och 2 hanar på sträckan.
 
Bra start på kvällen men de hade lekt i dagarna den sista mjölken släpptes....Vågen gick till 1820 gr på den första.
 
och 1740 gr på den andra.
 
Vi kunde packat ihop efter dessa 3 första utlägg för sen hade vi inte ett enda idnapp till. Vi strävade lite uppströms och betade av lite fler ställen vi inte hann senast men nu hade temperaturen stigit såpass i vattnet att mörten vaknat ordentligt och knottriga aggresiva lekhanar kastade sig över våra beten på de flesta andra ställen vi provade men fler idar ville inte vara med. Och idag hade vi inte lika tur med vädret utan en isande kall nordanvind rådde och ju närmare kvällen kom desto mer regn luktade det. Och snart fick man nytta av sina kläder för finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Endast riktigt hård vind vid planerat båtfiske skulle få mig avstå men då pga säkerhetssjäl och då kan man fiska annat. Som tex vandra längs en sakta rinnande slingrande å mitt ute i ingenstans.......
 
Kvällen avslutades med mört race några honor men flest hanar. En som snuddade vid halvkilot så kanske detta vattendrag som skall bli mitt 9e att få mörtar över 700 gr i. Det får framtiden utvisa för några turer till hit får det allt bli så får vi se vad framtiden har i sitt sköte.
 
Sköt om Er därute så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Spinnfiske i aprilväder!

$
0
0
Dagarna bara rusar iväg och tiden den flyger fram. Ambitionen med min blogg då jag startade 2015 var väl att försöka ge Er en fiskehistoria i veckan. Men det var innan jag förlorade far i mars detta år. Ingick inte i planen direkt. Så har väl halkat efter något i skrivandet. Men har ju bloggen också som lite fiskedagbok för mig själv och vill någon läsa var det ju en bonus. Aldrig trodde jag att det skulle bli så många som ändå är inne och läser det lilla obetydliga jag skriver. Men kan man glädja bara en enda och få någon mer att få upp ögonen för den fantastiska hobbyn sportfiske ja då tycker jag att jag lyckats.
 
Fiskar det gör jag som aldrig förr eller rättare sagt precis som vanligt. För bättre terapi och avkoppling än att åka ut en stund med spöt i hand vid en strand kan jag inte tänka mig.
 
Men valt bort tävlingsfisket ytterligare en stund då det just nu tar mer energi än det ger men att åka ut en stund ensam eller med några nära vänner det är som en lisa för själen.
 
Under april blev det en hel del spinnfisketurer emellan allt mete i minst sagt typiskt aprilväder. Ömsom sol ömson drivis och hagel och allt däremellan. Den 11 april tänkte jag att storgäddorna skulle flyga upp ur älven bara vi blötte våra beten men verkligheten ville annorlunda. Ville visa för Peter vilken skillnad det är mellan mete och spinn då min gamla lärljunge Joel samtidigt skulle köra ett metepass på älven. Vi skulle ju spinnfiska. Joel har för länge sedan tagit över mästarbältet från sin lärare och sopar banan med de flesta då det gäller gäddmete i älven. Jag sa till Peter innan får vi 1 gädda på spinn får Joel 10 på mete.
 
Men innan man har facit i hand är man ju alltid optimistisk inför dagen så förväntningarna naturligtvis skyhöga att älven en dag som denna även skulle leverara på spinn....det kan ju räcka med ett hugg!
 
Men då vi kom ut låg älven som en spegel och det brukar innebära näst intill stört omöjligt på spinn i det klara älv vattnet men vi gjorde tappra försök på mina " säkra" spot.
 
Vi dängde på och fiskade efter alla konstens regler och gick varvet runt i betesboxen men inget Ess i rockärmen hjälpte. Älven föreföll stendöd.
 
Slängde fram drop shot grejorna en stund för de sviker ju sällan så fick man lite ryck i andra änden då några abborrar behagade komma på besök. Men nu var det ju inte abborre som skulle fiskas i dag så vi la snart detta fiske till handlingarna och sökte vidare för nu hade en front med hagel, snö och regn om vartannat dragit in och därtill lite vind.....så nu var det gäddläge.....trodde vi!
 
Sökte upp Joel för att stämma av hur kampen spinn vs mete gick. Jodå precis som jag misstänkte vi hade under dagen haft en försiktig stöt var medans Joel och nya följeslagaren Bento hade rott upp 8 gäddor med sina flötmetade mörtar. Ja så är det sa jag till Peter helt naturlig skillnad mete kontra spinn och medans vi pratade med Joel brände han ett napp till och så fortsatte väl dagen för Joel o Bento jämna mellanrum med fisk. Medans jag o Peter dängde på till ingen nytta men skam den som ger sig. Med regnet piskande i ansiktet i den allt mer tilltagande vinden slet vi till slut upp 3 stycken gäddor. Men mot flötmetarna var vi chanslösa.
 
Så inte mycket att skriva hem om denna gång men en trogen 16 cm shad teez i skitmört färg gjorde i varje fall att man inte helt blankade på spinn denna gråmulna aprildag.
 
Medans stormen tilltog allt mer och det var dags att tänka på refrängen planerades redan nästa spinnfisketur men nu var det gösen som skulle få en omgång.
 
Men lite mete kom emellan som avhandlades i förra inlägget och en totalt misslyckad storabborresatsning men den tror jag vi helt tar och förtränger....
 
Så vi går direkt på gösfisket. Det kändes som det var en evighet sedan jag ägnade mig åt gösspinn och bottenvertikal men nu dammades dessa prylar av för det är sjukt kul med gösfiske och nu var det äntligen dags igen.
 
Återigen var det jag, Peter och Pontus som drabbade samman i Peters båt och styrde kosan mot närmaste gösvatten. Mina "nya lärljungar" skulle få lära sig den ädla konsten gösfiske med jigg från grunden då deras egna försök inte riktigt lyckats kunde de behöva en hjälpande hand. Under enormt urusla förhållande stutsade vi ut på en av regionens alla gössjöar. En relativt lättfiskad sjö men inte så enkelt få stora men otroliga mängder smått så en bra sjö att lära sig fisketekniken i och viss chans ändå till hyggliga bitar.
 
En mycket gropig sjö mötte oss idag och himlen var i uppror redo att släppa ut sin fulla ilska i form av gud vet vad. Regnet hängde i luften då vi gjorde första stoppet och våghöjden var redan imponerande hög för att vara en liten insjö. Tankarna gick snarare till torskfiske i gamla dyningar mitt ute på öppet hav än gösspinn i insjö.
 
Men med hjälp av den frontmonterade elmotorn kunde vi ligga bekvämt precis så som vi ville och senare under dagen även kontrollera fina drifter vid vertikalfiske som annars skulle varit omöjligt.
 
Pontus var taggad inför dagen och hans mål var blygsamma. Bara jag får en gös är jag nöjd men det skulle vara roligt att få pb och skulle den då dessutom väga över 2 kg ja då skulle lyckan vara gjord sa Pontus då vi stånkade ut. Och det skulle vi kunna ordna tyckte jag. Att få gös idag visade sig gå fint till slut men att ordna en över 2 kg till Pontus det blev en desto större utmaning på denna sjö idag.
 
Fisket påbörjades i en fin brant vid en ö som brukar vara ett säkert kort. Nu måste väl erkännas att vårfiske efter gös på denna sjö är jag lika nybörjare på som mina lärljungar då mina tidigare erfarenheter från detta vatten gäller sensommar gösfiske.
 
Nu var vi ute i slutet av april i 15-20 m/s och termometern visade några få grader över isläggning.
 
Men Pontus tog till sig min information om hur jiggen bör fiskas hem omgående och snart stod han med dagens första lilla gös i famnen så mål ett uppnått. 
 
Ner till botten 2-3 snabba vevtag låt sjunka till botten vila med jiggen på botten någon sekund 3-4 snabba vevtag osv osv med spöt nästan rakt emot jiggen pekandes mot vattenytan och ha koll på linan där ser man nappet innan du känner det. Nu nappar dock gösen oftast brutalt även de små det är ju det som är det roliga med gösspinn. Så tror man bara att man haft napp ja då har man nog inte haft det.
 
På tal om brutala hugg så inledda jag dagens fiskafänge med en stenhård attack från en mussla som nästan slet spöt ur näven på mig😂😉
 
Delmål ett avklarades relativt snabbt, gul jigg var grej of the day för Pontus.
 
Men efter lite intagande av förnödenheter mitt på dagen gick vi över till vertikalfiske då spinn var inte det lättaste i den byiga vinden riktigt svårt få perfekt kontroll på linan så som man ville. I Peters stabila båt blev det fina drifter trots den hårda vinden och med elmotorns hjälp petade vi oss i rätt läge. Och 5 minuters vertikalfiske gav fler gösar upp i båten än vad de 5 timmars förmiddags spinn fiske hade gjort så idag var det väl vertikal som gällde. Pontus fick dock inte en enda gös då han höll i spöt utan endast då han satte det i spöhållaren. Båtens krängande i vågorna var rörelse mer än nog idag. Perfekt tyckte Pontus som kunde dricka sitt älskade kaffe smtidigt som gösar fångades en stund i parti och minut.
 
Och visst blev det nytt pb för Pontus också även om 2 kgs vallen inte riktigt sprängdes men väl en bit över gamla pb som låg på blygsamma 1,4 kg men någonstans måste man ju börja.
 
Grönt gick lika bra som gult.
 
Som vanligt på denna sjö inte stora men ganska många en perfekt övnings sjö....men skall väl sägas att det finns ju större i sjön så med rätta flytet så.....förra året togs det i varje fall minst 1 över 10 kg här så man vet ju aldrig.
 
Dagen blåste sig vidare och frisk luft ja det gick vi inte miste om för det fick vi i överflöd och gös efter gös behagade haka på våra jiggar i en lagom takt åtminstone för mig och Pontus. Hur det gick för Peter idag ja det låter vi vara osagt.
 
Pontus riktigt nöjd med dagen.
 
Plötsligt kom det där karatehugget jag hade väntat på hela dagen men den förmodade storgösen förvandlades till en gädda under fighten men en bonusfisk är alltid en bonusfisk. Kul avbrott mellan de mindre gösarnas attacker.
 
Pontus ville inte vara sämre så han drog en slemgurka han också.
 
Men jag fick dagens sista ord i göskampen så än har inte de nya lärljungarna gått om gamle mäster men det är nog bara en tidsfråga........Vi kunde summera 14 gösar och 4 gäddor en helt godkänd dag i stormen.
 
Dagen avslutades dessutom bra mycket bättre än den inleddes med avtagande vind och fantastisk himmel i den nedgående solen tackade vi sjön för dena gång....och på återseende för nu hade både Pontus och Peter fått blodad tand på gösfiske men det tar vi en annan gång.....
 
Tills dess: Sköt Om Er så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Meta mera du med!

$
0
0
Jag får väldigt ofta frågor i butiken som: Vad för drag skall jag ha? Vad nappar det på? Vad är bästa draget? osv osv. Självklart ställs dessa frågor mest från nybörjare men nästan lika ofta från de som hållt på rätt länge och speciellt då de sett något nytt bete på "tuben" som "experterna vräker upp fisk på". Nu finns det ju inget exakt svar på dessa frågor för det finns inga drag eller beten som alltid är bäst utan situationen avgör. Väldigt ofta blir mitt svar på dessa frågar: Vill du bara få fisk? BÖRJA META!
 
Ja så är det! Spinnfiske i all ära men speciellt som nybörjare kan det ibland vara ganska besvärligt att få fisk på spinnfiske då är mete lösningen. För med väldigt enkel utrustning och lite baskunskaper så kan vem som helst få riktigt bra på mete. Och i stort alla arter lämpar sig väldigt väl att meta. Och vad är mer rofyllt och spännande än att sitta i en näckrosvik en stilla sommarkväll och se sitt flöte dyka....
 
Vill härmed slå ett stort slag för allas vår Mårten Johansson som jag haft äran att lära känna genom metet. Vi har kämpat mot och med varandra på åtskiljliga metetävlingar genom åren. Nu för tiden driver Mårten en egen youtubekanal under namnet "META MERA" där han har mängder med trevliga och informativa metefilmer väldigt väl värda att titta på om Ni är det minsta intresserade av att utveckla erat mete och få mer fisk. Mårten har även massa andra filmer om allt möjligt fiske väl värda att se de också!
 
Ingen fotobeskrivning tillgänglig.
 
Och när Ni är varma i kläderna att ta Er an metets ädla konst ja då är det bara att kika in till mig på Fiskeshopen i Trollhättan så skall jag lotsa Er egenom djungeln av prylar. För krångla inte till det utan håll det enkelt. Börja meta!
 
För meta det får man ju till och med börja med nu även enligt kalendern. För Kristi himmelsfärsdag har ju varit eller för oss fiskare mera känd som första metaredagen!!    
 
Skämt och sido...meta det gör man året runt så naturligtvis har jag redan avverkat mängder med metepass långt innan oficiella "första metaredagen" Några av alla dessa pass har jag redan redovisat för på bloggen och under den senaste månaden har jag väl lagt några timmar ytterligare bakom framförallt feederspöt och i viss mån matchspöt i jakt på framförallt braxen, iden och sutaren.
 
I vanlig ordning har en hel del kvällar förlagts till älven då ett av de bättre vårställena ligger 4 minuters cykelfärd från hemmet och då man dessutom har max 2-3 timmars kvällsfiske på sig passar det utmärkt. Sen att man kanske aldrig får några jättefiskar där det spelar mig ingen roll. Viktigast för mig är en stunds avkoppling och med chans få hyggliga bitar för vattnet man fiskar i och det har man på detta ställe. 
 
Vi har ju haft en osedvanlig kall vår/ försommar och frostnätterna har avlöst varandra så därför kanske jag väntade lite väl länge innan första försöket i älven gjordes för mitt vanliga fina idfiske på denna plats gick om intet detta år. Inte en id i sikte på 8 kvällspass. Men likväl trevligt fiske efter braxen, skapliga björknor och i vanlig ordning mängder med bleka älvmörtar.
 
Jag krånglar sällan till mitt mete utan tar med ett vanligt feederspö med glidande tackel några feedrar, 1 kg mäsk och lite beten i form av majs, maggot, mask och bröd. I bland kanske vi lyxar till det med en bit ost och några räkor som bete också för omväxlingens skull.
 
Relativt kallt i vattet oftast i maj i älven så brukar börja passen med att skjuta ut 8-10 små mäskbollar med bellan innehållande sparsamt med bete i som grund och därefter endast liten feeder. Brukar vara fullt tillräckligt så också denna extra kalla vår. 
 
Under mina kvällspass denna vår fick jag uppleva allt i väderväg. Kalla blåsiga kvällar varvaders med näst intill vindstilla magiska solnedgångar uppblandat med dunder och brak då Tor gick loss med hammaren emellan varven och en och annan störtskur. Och då och då avbröts jag i mitt filofiserande av att tippen indikerade napp och stridbara älvbraxnar avlöste varandra.
 
Riktigt roligt fiske mellan varven då braxen på denna plats vid denna tidpunkt ligger på 2-3 kg men att få över 3 kg är en minst lika stor utmaning som att få en 8 kgs i Rögle och denna vår blev det ingen över 3 kg.
 
Säsongens första älvbraxen satte an årets ton. Mängder med arga hanar i 2,3-2,5 kgs klassen.
 
Några av älvens blekfisar till mörtar når ibland upp till ansenlig storlek och blir till rediga gäddbeten som denna på 640 gr som blev vårens största älvmört för mig.
 
Årets överraskning stod väl björknan för som sällan eller aldrig blandar sig in i leken på denna plats men kanske just tack vare den kalla våren ville de vara med och leka i år. 1-5 björknor kom på besök varje kväll i storlek 400-dryga 800 gr. Sen om det är 100% rena björknor ja det vet bara Peter Grahn. Fiskarna själva skiter nog i vad vi kallar dem. Jag kallar dem björknor i varje fall.
 
Under en av de regnigaste kvällarna kom väl kanske en ännu större överraskning. Gäddor var inne för att förse sig av smörgåsbordet "lekande braxen" och se en av gäddorna ville ha sallad till köttet och lät sig väl smaka av 2 majskorn. 90 cm gädda bjöd upp till skaplig kamp på feederspöt.
Fast en ännu störe gädda försökte lite senare sno en av mina 2 kgs braxen i från mig vilket den lyckaders med i en attack slök den braxen feedern och hela tacklet och försvann. Kan med ärlighet i rösten säga att det var inte älvens minsta gädda.....
 
Men vanligaste synen detta år var hanarnas lekvårtor....hanarna lika aggresiva som alltid då det nalkas lek......några honor lurades att nappa också men i år var de inte ett dugg tyngre än hanarna utan alla stöpta i samma form.
 
Och någon id syntes som sagt inte till denna vår men en och annan magisk solnedgång mellan regnskurarna fick man uppleva och det är ju inte fy skam.
 
Nä för att få årets älvidar fick jag allt bege mig till vegitationsvikarna på andra sidan älven där jag till slut en mulen och regnig lördagskväll lurade upp ett par idar på den alltid lika roliga och spännande metoden flytande bröd. Och slipper man dessutom måsarna som inte verkade gilla vara ute och leta mat i regn ja då är det ju en fröjd att meta med bröd på ytan. Fast då kanadagässen och änderna fick smak på brödbitarna ja då var det bara och packa ihop och tacka för denna älv vår i metets tecken.
 
Ja vi har ju fått uppleva mängder med sagolika solskensdagar än så länge detta år och då får man stå ut med lite regn då och då. Finns inget dåligt väder bara dåliga kläder och hemma i soffan får man ingen fisk. Blev totalt 25 fiskepass denna maj så det finns några historier till att beta av men det får bli en annan gång. Har varit ute och fuskat med spinnspöt igen men det får bli en helt annan historia det.
 
Sköt om Er därute och ta väl vara på Er!
Simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mera gös!

$
0
0
Spinnspöna och vertikal dito slapp ligga orörda under maj också då suget efter lite fiske efter gös återigen blev för stort. Känns som det är 100 år sedan jag ägnade mig åt riktat gösfiske men nu med nya lärlingar i släptåg har jag fått en nytändning på gösfisket.
 
Sen kan det diskuteras i det oändliga om det är moraliskt riktigt att fiska gös under denna tid. Då april-maj ofta infaller under gösens mest hektiska lektid och hanarna stannar ju kvar och vaktar rommen och kan vara löjligt enkla att få då och bör lämnas ifred. Men så länge man håller sig till fvo regler och repekterar fredningsområden och inte ligger och pumpar direkt över lekställena ser jag inget hinder att fiska efter gösen även då. För all gös liksom de flesta andra fiskar leker i omgångar och skall man följa alla förståsigpåare och experter och harde core c&r fiskare. Ja när skall man fiska då? För fiska inte på vintern då skadas fisken av kyla.....fiska inte på våren då är det lek.....fiska inte efter leken då måste de äta upp sig och vila.....fiska inte på sommaren då tål inte fisken behandlingen i värmen.....fiska inte på hösten då skall de vara i fred för de skall äta upp sig inför vintern......då återstår en helg innan jul....då får vi fiska.....Ja ungefär som att bada då....det gör man en gång om året...på Julafton.....
 
Ja med detta sagt sluta se ned på andras fiske för de flesta kommentarer man ser bland vissa handlar tyvärr till stor del om den Svendska avundsjukan och sluta vara sådana experter för alla är vi sportfiskare och skall sluta gnälla på varandra utan glädjas åt allas härliga fiskestunder ute på vattnen istället. Håll Er till fvo regler och fiska på är mitt råd! 
 
Jag fiskar för det är det roligaste jag vet och den bästa avkopplingen jag kan få och en stund att tänka på annat istället för all skit som drabbat mig personligen den senaste tiden.Och just nu lockade gösen till fiske så då fick det bli det. Vi har lagt ned åtskiljliga timmar på att leta ställen långt utanför gösens huvudsakliga lekområden där vi förhoppningsvis skulle kunna lura en och annan som väntade på att få leka eller hade lekt klart. En av områdets större sjöar samt någon mindre fick några besök av oss under maj månad och vi hade riktigt roligt gösfiske utan kanske den där pricken över iet men lotsade i alla fall mina nya lärljungar till nya pb gösar.
 
Denna gråmulna majdag med ömsom regn omsom lite sol men kors i taket nästan vindstilla hela dagen startade Pontus dagen lite annorlunda. Nämligen med kaffe och mat direkt innan första fisken....kan redan här avslöja att all mat och dricka var redan slut för Pontus innan vi hittade fisken.
 
För på denna tur fick vi täcka mycket vatten innan vi fann det vi sökte. Körde runt grynnor och längs branter timme ut och timme in utan att få kontakt med den endaste lilla gös. Vi har helt ägnat oss åt spinnfiske samt lite bottenvertikal då jag tycker det är roligast.
Trolling och mete får vi ta en annan gång. Och prick kasta med hjälp av superekolod o live scope och sådan skit är ingenting för oss. Nä det får andra hålla på med och stoltsera med sina 10 kgs gösar. Såklart använder vi ekolod och letar fisk men inget avancerat, se lite struktur och leta lite betesfisk eller hårdbotten och kanske se en och annan "båge" som man kan chans kasta lite på räcker för mig. 
 
Dagen gick sin gilla gång och timmarna flög i väg som de brukar göra då man har roligt men någon gös blev det inte endast några förskrämda abborrar här och var.
 
Hårt åtgångna abborrar hittade vi på en grynna men ingen gös.
 
Då kom jag att tänka på ett område som jag och min trogna fiskevän Gunter hade upptäckt för en herrans massa år sedan i denna sjö men aldrig haft möjlighet att fiska på. För varje gång vi tänkt tanken att pröva det fina området har det blåst satan så man fick vind i seglen så det räckte och blev över och allt tilltänkt fiske var omöjligt att bedriva. Men idag var det ju ypperliga förhållanden. Så vi drog dit för att se om det kunde tänkas stå gös där så som jag och Gunter fick för oss på tiden då Jesus gick i kortbyxor.
 
Dessutom ser man sällan eller aldrig någon båt här så fisketrycket på detta område i denna sjö är obefintligt. Väl på plats uppenbarade sig fina ekon rakt under båten direkt och kastandet tog sin början....påslag i första kastet och fast fisk i andra.....Ja gösfiske är inte så svårt när man väl hittar rätt. Vi använder väldigt enkel fisketeknik. Sätt på din favoritjigg för gös. Kasta ut låt sjunka till botten. Ta hem slacklina, gör ett par tre snabba vevtag låt sjunka till botten igen, vila jiggen någon sekund sedan några vevtag igen osv osv. Har i alla fall funkat bra för oss och på detta djup 3-6 m har huvud runt 10 gr fiskat klart bäst. Oftast viktigare att hitta rätt vikt på huvudet än vilken jigg man använder. Men gösen är en lynnig jävel så man får byta runt lite för den ändrar humör hela tiden och då gäller det att hänga med i svängarna. Byte till något helt annorlunda då man dängt ett tag med samma brukar resultera och funkar inte det, byt område en stund och återvänd lite senare då platsen som gav fisk fått vila lite. Mellan spinnfiskestoppen driftade vi och vertikalde vilket också gav en del firrar då vi nu till slut hader hittat området för dagen.
Och var hela tiden redo att slänga ut en markör då det smäller så Ni har något att gå efter och hitta tillbaka till. Hur bra GPS och elektronik Ni än har i båten finns det inget som slår gamla hederliga markörer för att få exakta positioner att fiska på.
 
Tog inte många sekunder när vi väl hittade rätt för dagen....6 timmars letande var över.
 
Pontus i djup koncentration med blicken fäst på linan där den skär vattenytan.
 
Skeppare Peter lämnade över all styrning av båten till undertecknad och passade på att börja dra gös han med!
 
Den ena gösen efter den andra landades och någon i perfekt matstorlek fick även följa med hem för gös skäms inte för sig på middagsbordet men ta aldrig mer med hem än vad du har användning för. 1-2 matgösar runt 1,5-2 kg räcker för allt och alla resten får simma tillbaka där de hör hemma.
 
Och ju längre dagen led desto större blev de också. Våldsamma hugg och roliga fighter avlöste varandra. Gös är allt annat än en tråkig slö fisk på rätt spinn/ vertikalutrustning.
 
Ett av de sista som hände för dagen var ett fint trippelhugg. Plötsligt stod vi alla tre och drillade gös samtidigt då var det bara fram med stora håven och skopa upp alla på en gång!
 
Och mitt i detta trippelhugg fann Pontus sitt nya pb en fin gös på 80 cm.....nu är det nya mål än att passera 2 kgs strecket som gäller för Pontus som blivit en grym spinnfiskare efter gös bara efter några turer men så har han en bra lärare också....😂😏.
 
Fick sista ordet även denna tur och snart var det dags att tänka på refrängen men vi kunde summera 25 gösar upp och mängder med hugg och flera tappade fiskar så en dag som började i moll med lite funderingar som: Vad gör vi på denna sjö.....? Slutade i dur med bara glada miner och istället fundering om när gör vi om detta?
 
Skall man säga något om färger och så kan jag väl flika in att gula/ gröna/ vita nyanser aldrig är fel....men vi fick även på jiggar i brunt. Så man får testa runt och hitta vad gösen reagerar på för stunden.
 
Innan vi kom i hamn var skyfallet över oss. Men det var bra träning inför nästa tur som gick i regnets tecken.
 
För vi kunde inte hålla oss var tvugna att ge detta område en chans till även helgen efter.
 
Då i helt andra förhållanden en ihärdig hård syd väst vind hade piskat upp sjön hela dagen och vi avvaktade till eftermiddag innan vi trotsade vädret och gav oss ut. Regnet kom på tvären men emellanåt så duggade det bara så under våra regnkläder mådde vi prima även denna dag.
 
Och efter bara 15-20 minuters letande denna dag fann vi gösarna på nytt bara lite längre ut än sist och idag var de aggresivare än någonsin och bjöd upp till brutala karatehugg med påföljande ilskna intensiva men korta fighter. Vi tar gösen riktigt hårt för i varje fall i våra huvud är det nog det bästa när man skall sätta tillbaka fisk att drilla hårt och bestämt och så fort det går.
 
Eftermiddagen började som förra passet slutade med ett trippelhugg men Peters fisk var en gädda så han fick nöja sig med att fota mig och Pontus.
 
Men Peter lika glad för det.
 
I dag ville de verkligen ha grönt.....
 
Skall ju vara bra när det regnar sägs det idag stämde det...sydväst på!
 
Något som funkat grymt bra för Pontus är berkleys balansjigghuvud med styrfenor. Står grymt fint på botten och sticker ut lite i sidled då man tar några vevtag verkar trigga gösen extremt.
 
Blev lite vertikal mellan varven idag med och abborrarna ville vara med och inspektera stora gös jiggar.
 
Även denna dag var jag till slut ofin nog att få sista ordet med en 81 cmare. Och en trevlig eftermiddag tog allt för snabbt slut men vi kunde räkna in 23 nya gösar på kontot och ännu en härlig naturupplevelse i vårt vackra land.
 
En vecka senare kom så värmen till vårt avlånga land och ett helt annat landskap mötte oss men hur det gick då det får bli en helt annan historia det.
 
Sköt om Er därute och simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Soliga och regniga sutarekvällar.

$
0
0
Nu har det nästan redan blivit till en tradition att lägga några kvällar på sutarefiske i sjön jag lärde mig sutaremete i som ung. Gjorde ju ett besök för 3 år sedan efter minst 20 års uppehåll från sjön och fick mersmak. Ja det finns flera sjöar i närheten i vårt område som håller betydligt större sutare men det är inte mitt huvudmål att alltid få de största som finns utan nöjer mig väldigt ofta med att bara försöka lura så stora som möjligt det valda vattnet har att erbjuda. Efter fars bortgång känns det dessutom viktigare än någonsin att bara göra det som känns roligast och ger mest energi. Och vid denna sjö får man ofta en lugn stund för sig själv. Möjligtvis får man stå ut med några glada ungdomar som badar en stund på traktens minsta badplats med tillhörande sandstrand. Inte illa för en liten skogstjärn att både ha badbrygga med tillhörande stege och egen playa med minst en meter sandstrand!
 
I år valde jag att börja lite tidigare och inte vänta ända till skolavslutningen för att undvika värsta rusningen till badstranden😉. Då vi dessutom i år berikades med den kallaste maj i mannaminne var det glest mellan badgästerna de flesta kvällar jag besökte sjön. En av de bästa platserna i sjön är nämligen alldeles intill badplatsen men valde också i år att röja upp en plats lite längre bort och mäska på de båda för att ha en back up så man kunde sitta lite mer avskiljt om behovet att göra detta skulle uppstå. Normalt tar det några dagar med lite mäskning innan sutarna kommer igång ordentligt. Finns inte så många individer i sjön gissar vi men snittet är skapligt men sjön saknar topparna men som sagt det bekymrar inte mig. Men slå sjörekordet lockar ju alltid men då måste man en bit över 3 kg och det är inte det enklaste.
 
Speciellt inte då man som i mitt fall bara hinner med 2-3 timmars kvällsfiske dessutom i en sjö som alltid gjort sig känd som att ha bästa fisket efter sutare på morgonen. Men vem faaaan orkar gå upp klockan 03.00 på natten eller stanna kvar hela natten då man sen måste i väg och förse kunder med fiskeprylar nästan varje dag i minst 8 timmar.....ja inte jag i varje fall särskilt inte sen man börjar närma sig 50 år med stormsteg. Ta semester några veckor säger Ni och fiska på dygnet runt.......Vad sjuttsingen är semester säger jag då???? Måste vara något sattyg regeringen hittat på....
 
Som vanligt håller jag mitt sutaremete väldigt enkelt finns ingen anledning att göra det svårare än det är. Ett 13´matchspö en rulle med 0,25 mm monolina ett litet kastflöte och lite krokar i några olika storlekar samt något kilo vilket grovt mäsk som helst + några majsburkar är allt som behövs för ett lyckat sutaremete. Sen slänger man väl med lite olika skojiga beten att ha att byta runt med för ibland är sutare kinkiga varelser och kräsna men allt som oftast räcker 2 majskorn på en 8ans krok alldeles utmärkt. Brukar köra med en från Gamakatsu L53313-F som knyts till en fc tafs på 20 cm 0,23 mm. Lyftmetoden som är så vanlig för sutare kör jag väldigt sällan med utan helt vanligt standard matchtackel med en bulk och ett napphagel. Men lodar givetvis in så att det mesta av tafsen ligger på botten. Jag kastar om relativt ofta då jag tycker det ger bäst resultat att vara aktiv. Därav flötmete istället för boltrigg eller andra bottenmete riggar....illa tråkigt bara sitta och vänta på ett run och oftast väldigt innefktivt mot ett aktivt fiskande flötmete. Vill man meta med bolies går det alldeles utmärkt med flötmete också. Tog ett par av säsongens sutare på hair riggad 10 mm bolie då de ratade andra beten.
 
Inleder mina pass med att lägga ut några bollar med mäsk med lite majs i och ibland lyxar vi till det med lite pellets men inte för mycket mäsk. Då det inte vimlar av sutare i detta vatten vill jag bara få lite stimulans i vattnet och när väl sutare kommer in på platsen skall det inte finnas så många "matval" än mitt krokbete. Sutare luriga nog ändå ingen ide´ge dem mängder med beten att välja på för hur stor är chansen att de vill välja krokbetet då. Heller inga större besvär med småfisk här vilket det sällan är för mig ändå. Hör ideligen andra sutaremetare som flötmetar tala om "dessa besvär med småfisk" när de metar med majs etc....Aldrig upplevt detta direkt. Att få ett gäng sarvar/ mörtar ser inte jag som något besvär. Och får Ni massor av mört eller sarv ja då presenterar Ni nog betet fel. Har suttit i sjöar där det är knökat med sarv och mört  och aldrig upplevt småfisk som störande. Visst får man några stycken men samtidigt har man hört andra metare vid samma tillfälle säga: -"Att i kväll kom jag inte ned till botten".....Ja hur undviker man småfisk då.....ja kanske har Ni haft för aktivt mäsk....kanske för lite bly så det sjunker för långsamt.....kanske mäskat för mycket....ja massor man kan ändra på. Sen om man nu har "problem" så brukar det "problemet" försvinna när väl sutare kommer in på platsen. Och då har ju bara "problemet" varit lite trevlig sysselsättning innan målfisken anlände. 
 
För för guds skull sjunk inte så lågt att Ni sätter på platsmajs😉. Använder man plastmajs ja då har man tyvärr mist rätten att få kalla sig metare. Möjligtvis kan Ni få komma undan med plastmajs eller liknande om Ni använder det för att balansera upp riktiga beten. Så fick Ni i varje fall ett kryphål att få fortsätta kalla Er metare😂😉. För jag säljer ju plastmajs i butiken så kan ju inte vara så dum att förbjuda det helt😏.
 
Brukar sällan få sutare på första försöket för året i denna sjö då platsen oftast behöver "väckas" med lite mäsk en dag i förväg men döm om min förvåning då det klassiska blixtsnabba nappet kom redan kväll 1 efter en timme och säsongens första sutare var ett faktum. Alltid lika välkommet att få beundra dessa vackra skapelser som alltid ger sitt yttersta under fighten då de försöker leva upp till sitt smeknamn "lindare" efter bästa förmåga. 
 
Säsongens första var en riktig snittfisk i detta vatten 2380 gr 52 cm. Det får man vara nöjd med som första sutare för året.
 
I år blev det totalt 8 kvällspass i "barndomssjön" men återigen klarade sig sjörekordet men hade otroligt fina stunder vid sjön i all sköns olika väderförhållande. Vissa kvällar precis så njutningafulla och dynamiska som sutarekvällar skall vara. Med nedgående sol från klarblå himmel och total spegelblank yta att blicka ut emot till kvällar med spöregn och åska i luften och tillhörande orkanbyar så man fick hålla i kepsen. Hade även en kväll med hagel och nästan minusgrader. Men sutare blev det och samtliga klev över 2 kgs strecket men tyvärr ingen som vill krypa över magiska 3 kg som får ses som magisk gräns här. Men vad gör det om hundra år....
 
Sutarefiske när det är som bäst...bara vänta in "bubblorna" och det ständiga tänket...ta betet då era djävlar!!
 
Och ibland väljer de ju att testa att smaka på ditt krokbete.
 
En vacker skapelse som tyngde vågen till 2820 gr fick jag nöja mig med som största från sjön denna vår men med all säkerhet kommer jag tillbaka kanske redan i år för att attackera sjörekordet ännu en gång. För vad går upp med att stilla sitta med sina egna tankar i en liten undanskymd näckrosvik med blicken fäst på den oranga toppen i det sista solljusets sken en fin majkväll i väntan på sutarenappet! Ja kanske att sitta där en fin septemberkväll.....ja vi får se vad som hinns med men nästa år är jag garanterat här igen. Men just nu inom metet lockar det att testa nya spännande vatten i jakten på ruda, sutare och sarv. Dags att återigen kanske få bana vägen för som en kompis uttryckte det....skördarna. (Fiskare som inte gör något eget förarbete utan bara läser rapporter och åker dit det fångas mest och störst, helst skall någon annan röjt och mäskat innan också så man kan komma och skörda det andra sått). Dessa är ännu värre än de som väljer sätta plastmajs på kroken......😉.
 
Kan också avslöja att jag snart dyker upp på tävlingsarenorna inom det internationella metet igen......så nu är snart lugnet slut för Er......kommer väl tjöta hål i huvudet på mina medtävlare som vanligt.......Kan inte helt släppa tävlingsfisket bara varit lite tungt att satsa på det i denna stund av livet.
 
Skitfiske på Er och sköt om Er därute så kanske vi ses vid ett vatten nära dig men håll era plastmajs långt borta från mig bara😄.
 
 
 
 
 
 

Mitt i sommaren.

$
0
0
Ja då har vi tydligen kommit fram till midsommar och det är slut på 1a halvlek av detta nådens år 2021. Som för mig väl inte varit det muntraste hittills med fars bortgång och både det ena och andra elände till detta med pågående pandemi och all annan skit. Men livet går vidare och det är bara att bita ihop för det skall tydligen vara ett helvete att vara människa. Men då har jag mitt fiske som är min räddningsplanka i livets pussel.
Och fiska gör jag mer än någonsin (hur det nu är möjligt). Många korta kvällspass har det blivit och därtill heldagar under helgerna. Men jag glömmer naturligtvis inte min gamla mor utan besöker henne så ofta jag hinner och kan. 
Gösfisket har fortfarnde stått mest i fokus. Har ju försakat gösfisket alldeles för mycket de senaste åren men nu fått nytändning på gösfisket då flera kompisar som aldrig försökt fiskat gös tidigare stått i kö för en lektion. Och jag brinner ju för att hjälpa andra minst lika roligt se andra utvecklas och glädjas med sitt fiske som att själv stå där med ett pb.
Nu har dock inte rekordgösar varit prio ett utan bara komma ut och ha roligt och få lite fisk. Och det har vi verkligen lyckats med. Under samtliga båtpass har vi mäktat med 12-40 landade gösar på 2-3 personer så visst har det nappat.Och vilket sagolikt väder vi har haft därtil, näst intill strålande sol från klarblå himmel var gång. Så till slut kom sommaren utan att passera vår. Från frost i skägget till värmeslag på ett dygn var det som gällde i år.
 
Under 2 av de varmaste dagarna hann vi beta av ett helt nytt vatten för mig vilket är det andra jag brinner för att hela tiden söka nytt och nya utmaningar vandra längs upptrampade stigar är inget för mig. Utan här skall vi fortsätta bana väg åt "skördarna". Samt att besöka ett vatten som för mig liggat i träda i minst 25 år och som även det i stort kan räknas som nytt för mig då endast 3 tidigare pass i öppet vatten lagt i detta vatten.
 
Pontus och jag drog en söndag e.m iväg till det "nya" vattnet. Pontus är dock inte ny här utan det är hans barndoms sjö så idag var det Pontus som var guide och skulle peka var de stod. Men i ärlighetens namn så Pontus 10-15 turer som liten knatte i detta vatten kanske inte var de bästa underlag för succé. Han hade hunnit med 3 pass tidigare i vår här vilket resulterat endast i en liten gös men då under urusla förhållande med riktigt kallt väder och mer än lovligt grumligt vatten. Nu skulle det bli andra bullar av.
 
Solen stekte på ordentligt och svetten rann längs ryggraden då vi spatserade över åker i träda för att komma ned till båten. I vanlig ordning hade vi släpat med oss alldeles för mycket prylar. Kvällen hade inletts med löjmete för vi ville testa lite fireball med löja en metod som helt verkar fallit i glömska och sällan visas nu för tiden.. Men otroligt effektivt. Men fiskegrossister och vi redskapshandlare blir ju inte feta på att bara sälja lite jigguvud och en trekrok så vi måste ju lura i Er andra att man måste ha massor av jiggar, vobbler och blade beten och fan och hans moster till elektronik och jättebåtar annars får man ju inget😉.
 
Därför som en befrielse idag att åka ut med en liten plasteka och då batteriet till ekolodet visade sig vara helt kass så blev det till att "läsa vatten" på gammalt hederligt vis. En elmotor att puttra fram med hade vi dock men mesta tiden fick årorna tala.
 
Solnedgång över gössjö.
 
Vi började kvällen med att konstatera att vattnet klarnat upp något sedan Pontus senaste besök här.  Med att vattnet klarnat upp något i denna sjö betyder det att nu kunde man skymta jiggen strax under ytan det hade inte gått tidigare. Lerigare sjö än denna får man nog leta efter, Så apterade en spygrön jigg med lite doft på i förhoppning att det kunde kanske gösarna lägga märke till. Och redan i något av de första kasten small det till strax under ytan då jiggen skulle lyftast in för ett nytt kast. Nu visade det sig vara en abborre som enligt utsago knappt skall finnas i detta vatten. Farsan var här och försökte pimpla 2-3 gånger under 80 talet men la sjön i malpåse då det inte gav ett enda abborrepill. Så nu lyckades jag ivf med något farsan aldrig klarade av att få en abborre ur denna lersjö.
 
Beviset på att det existerade abborrar i denna sjö.
 
Vi tuffade snart vidare i jakt på hårdare botten där vi misstänkte gösarna skulle uppehålla sig och då vi inte hade något fungerande ekolod denna kväll blev det till att studera landkonturerna och känna med tungt jigghuvud och ankaret efter den åtrovärda hårdbotten och intressanta strukturer. Efter lite dunkande i botten fann vi en intressant slänt längs en bergvägg och här började vi ett mer intensivt hamrande efer gösen. Men vi behövde inte vänta länge på detta ställe heller för i andra kastet blev det tvärstopp i Pontus prylar och det karatehugget gick inte att ta miste på det kom från en gös...Så snart uppenbarde sig kvällens första gös i den nedåtgående solens sken.
Ännu roligare blev det då vi kunde konstatera att det var Pontus livs näst största gös som hade behagat hugga på jiggen.
 
Glad Pontus med sitt livs näst största gös i famnen. Då vi för tillfället praktiserade driftfiske åkte givetvis en markör i så fort Pontus fick hugg så vi snabbt fick ett bra referensföremål för finns det en finns det fler så efter lite snabba foton fick gösen friheten åter och vi kunde koncentrera oss på att få fler. Jag apterade en löja på mitt fireball huvud och så åkte vi tillbaka till det heta området.
 
5 sekunder efter jag släppt ned löjan på 2,5 m djup precis innan en liten brant small det till så stenhårt bara gösar kan smälla till igen och även min gösnolla var spräckt för kvällen.
 
Verkar som denna gös fått sig ett tjuvnyp under leken. Detta blev dock kvällens enda gös som föll för den förföriska löjan utan resten av kvällen föredrog de att äta gummi och plast.
 
Jag lyckades ta ett par till på jigg här innan vi sökte vidare för att försöka kartlägga sjön lite mer. Pontus var i lyckorus över sin fina gös så nu gällde bara att slå pb i Pontus huvud så han fiskade på med större beten i hopp om att få sjörekord.
 
Jag fuskade dock med lite mindre varianter men ingen idé att fiska med allt för små beten på gös snarare tvärt om du kan knappast ha för stora. Jiggar 12-25 cm använder vi oss av och skulle vi trollingfiska brukar vi tuffa på med 15-22 cm vobbler. Men man kan säkert med framgång hänga på ännu större mest bara att det känns lite tungt att fiska med stora klumpiga beten jag trivs med att fiska med mellanstora det känns liksom mer rätt och man skall fiska med det man tror på själv.
 
För går man ned i storlek på jigg ja då går ofta fiskens storlek ned också men ibland bara roligt och få napp. Och ibland är det ju tvärt om som gäller så i vanlig ordning får man pröva sig fram vad det är den lynniga gösen föredrar.
 
Vi tog varvet runt den lilla sjön och fick någon liten gös till innan det var dags att tänka på refrängen. Så vi startade elmotorn och slängde på ett par rostiga vobbler som Pontus hade liggandes i lådan. Var ju inte tänkt det skulle bli någon trolling men då vi hade en bit till båtplatsen kunde vi ju lika gärna bonntrolla oss hemåt. Och i ett smalt sund small det till en sista gång denna kväll och dagens guide Pontus fick sista ordet med en glupsk minigös som sket i rostfläckarna på den gamla vobblern.
 
Han kan dra smått också den gode Pontus....
 
Det vänliga Trollhättetrollet höll oss under uppsikt och såg till så vi inte gjorde några rackartyg med "hans" sjö och vi fick godkänt så han så Välkommen åter!
 
Några dagar senare befann vi dock oss på helt annan distination då vi gjorde slag i saken och åter besökte sjön jag lämnade för 25 år sedan åt sitt öde. Men nu var det dags igen att blöta krok här.
Återigen stekte solen mer än lovligt på oss då vi stävade ut på en helt blank vatenspegel. Pontus satt även denna gång med i båten fast nu hade vi Peter som kapten i hans tracker. Men undertecknad fick snart ta över spakarna då sökande efer gös skulle börja. Nu är denna sjö nedlusad med smågös så inte behövde vi vänta speciellt länge innan våra spön bugade under tyngden av fast fisk. Gösarna var som tokiga i den heta sommarsolen och vi själva förvandlades snabbare än blixten till kokta kräftor så snart åkte långärmat på för min del och Peter och Pontus dränkte in sig med solskyddsfaktor jävligt hög....
 
Men känsliga läsare varnas redan nu för kommande nakenchocker.....
 
Då vi i stort kan kalla detta för ny sjö för oss lades ganska stor del av dagen att söka efter fina ställen nu hade vi dock elektoniken med oss så vi slapp använda ankare och andra stenåldersgrejor i sökandet efter hård botten. I vanlig ordning använder vi inte ekolodet så mycket att titta efter fisk då jag vill fiska fisk inte kika på en skärm...då kan man nästan stanna hemma och köra TV spel så livescope och andra nymodigheter i jakten på storgösen ligger nog långt fram i framtiden för mig om det ens kommer förekomma. Men skall aldrig säga aldrig....en vacker dag kanske jag står där med Daniel Nillson i fören på hans båt och dänger med Westin bullteez och jagar en skugga på skärmen...
 
Men ännu ger det så mycket mer att bara söka efter eget huvud och leta lite struktur och eventuellt betesfisk med lodet sen skadar det väl inte om man ser en och annan fisk som verkar vara lite större i området man letar i heller. Helt tomt på skärmen kanske man inte vill ha men jag skulle inte strunta i och fiska bara för att det är tomt rakt under båten. Efter att i rask takt landat 6-7 gösar avtog förmidddagsruchen och det var dags för lite bonnatrolling och test av kanter runt grynnor vilket resulterade i några gösar till men mest bottennapp av den tuffare skalan och mängder av gäddhugg med några förlorade beten som följd.
 
Hann med lite drop shot på kvällen innan nästa göspass men allt som hände var att man återigen fick njuta av en fin solnedgång.
 
Nästa dag gick dock solen upp igen. Den har en tendens att göra det och stekandet av våra bleka kroppar kunde börja.
 
Peter gillar sol och nappvilliga gösar.
 
Den ena efter den andra kom och hälsade på men Pontus undrar? Var är de stora i denna sjö? Ja det undrar jag med?? Enligt ryktet levererade sjön riktiga klunsar förra året och den har allt levererat åtskiljliga stora gösar genom åren bara det att jag inte haft orkt, tid eller lust att vara här då det "köttats" lite väl mycket från detta vatten. Men med hårdare restrektioner och dyrare fiskekort fick man bukt med de värsta slaktarna. Fanns de som tog upp 250-300 gösar ur detta vatten årligen för x-antal år sedan men nu har sjön återhämtat sig och går mot en ny vår....
Jag säger inte att man skall ta hem en gös till matbordet då och då för det skall man verkligen unna sig men inte behöver man 250-300 gösar/ år!!!!
 
Pontus fortsätte dagen i ända att visa upp sin muskulösa kropp den behövs då man skall bända upp dylika jättar....Nä faktum är denna dag ville inte de större individerna vara med på våra grejor men otroligt roligt fiske hade vi med ca 25 gösar landade och flera spralliga gäddor och lite abborrar runt en grynna behagade också blanda sig i leken.
 
Ja det blir lte jiggar man går igenom under en dag. Ett litet axplock av det som gösen fick smaka på idag.
 
Till slut skylde även Pontus sin lekamen och gjorde tummen upp för en lyckad dag på sjön trots uteblivna pbn. Men sjön gav väl lite mersmak så någon tur till blir det kanske de nästkommande 25 åren.....I vanlig ordning fiskade vi ända in i kaklet och Peter avslutade med orden:" att i morgon kommer det svi gott i skinnet efter 12 timmar i solen......"
 
Det var allt för denna gång nästa gång tror jag bestämt jag kommer skriva om lite mete igen. Årets första rudapass har avverkats men det får bli en helt annan historia det.
 
Glad midsommar på Er och ta väl hand om Er så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Årets första rudamete.

$
0
0
Varför skall man egentligen försöka sig på att meta ruda i vårt område för inte nog med att rudor är normalt kinkiga i de flesta vatten i vårt område verkar de vara exeptionellt kinkiga. Och nu menar jag ju inte små dammrudor för de kan man ju meta upp i parti och minut med ögonbindel på i närmaste kyrkdamm utan de större sjörudorna är det man jagar såklart. Denna mytomspunna mystiska fisk som lever sitt undanskymda liv i sin lilla vik bland näckrosor och vass. Sällan ser man den, aldrig nappar den och gör den mot förmodan det ger den ingen speciell fight. Och oftast måste man offra nattsömnen för att ha skuggan av en chans och lika ofta får man slåss med mygg och knott och sitta i gungfly med risk för att sjunka till Kina. Så varför ens försöka...ja säg det. Man är väl knäpp i huvudet och dessutom åker man till vatten där man inte ens är helt säker på att de finns.....snacka om att göra det svårt för sig. Men det är något visst ändå att sitta där och stirra på sitt flöte och be en stilla bön att de där bubblorna man ser stiga upp runt sitt flöte plösligt förvandlas till en livs levande tallriksformad ruda i andra änden av linstumpen.
 
I år bestämde jag mig för att inte göra det riktigt lika svårt för mig som förra året utan faktist inleda årets Rudaförsök i ett vatten där jag med 100% säkerhet vet att de finns. Ta i trä men detta vatten har jag aldrig lämnat utan att åtminstone ha fångar en ruda. Stefan föreslog vi skulle dra dit en ljummen men blåsig kväll. Då kanske knott och mygg höll sig på behörigt avstånd också samt när Stefan och jag fiskar i hop kastar ju sig de små krypen på Stefan så jag får vara ifred. Mitt bästa tips för att slippa knott och mygg: Ha med en kompis de älskar!
 
Nu var det en evighet sedan vi besökte denna sjö tillsammans och dessutom skulle vi till ett nytt ställe i andra änden mot var vi tidigare varit och alla tekniska hjälpmedel för att hitta fram hade naturligtvis lämnats hemma i en hast. Vi tänkte bara på fiskeprylarna. Men till slut efter slått våra kloka huvuden ihop fann vi den lilla sjön och efter ytterligare lite letande hittade vi markägaren och fick lov att sitta på hans flytbrygga så vi slapp vada omkring i gungflyt. Vilken lyx....
 
Väl framme tacklade vi upp våra take a part spön. Första gången Stefan skulle pröva sitt nyinköpta take a part vid rudamete. Jag fiskar nästan alltid take a part både vid ruda, sutare och ja det mesta metet då man inte fiskar långt ut. Bättre precision och delikatare tackel kan precenteras och mäskningen går busenklelt då man har en kopp på spöt att mäska med. Vill man mäska med 4 pellets exakt vid flötet ja då kan man göra det. Obegripligt inte fler fiskar med take a part speciellt vid ruda mete då man dessutom ofta använder väldigt lätta tackel. Jag kör med flöten 0,3 till max 1,5 gr. I dag i den något byiga vinden fick det bli ett 0,8 gr. Djupet är ju ofta väldigt ringa då man fiskar ruda här ca 1 meter så man behöver ju inga större flöten pga ström eller djup heller. 0,12-0,10 mm lina och krokar i stl 16-10 beroende på bete. Lodning av djup är ju också betydligt enklare med t.p mer exakt blir det inte. Brukar loda in till en början så att ca 5 cm av tafsen ligger på botten sen får man prova sig fram lite allt eftersom fisket pågår. 
 
Solen på väg ned i väster....rudatime...
 
Mäskar väldigt försiktigt vid rudafiske less is more här men vill ändå gärna ha i lite brödmäsk. Dock vill jag ha det lätt och fluffigt. Testade i dag ett renodlat rudamäsk från mondial med doft av mask. Väldigt finmalt och matfattigt men stimulerande enligt reklamen. Samt hade med lite 2 mm krillpellets. La i 4 små lösa mäskbollar med koppen samt en handfull pellets och några få majskorn. Mycket småbraxen i denna pöl också och en hel del mört så man vill inte få i för mycket så kvällen blir totalt förstörd av jättestim av braxen och mört. Stefan satsade på att enbart mäska med 2 mm pellets av okänd doft.
Fisket bedrivs sedan med majs + mitt signum röd magott på kroken. Då och då testas lite andra beten men klassiska kombon majs/ magott har gett mig mina flesta rudor.
 
Tog dock inte många minuter innan kvällens första braxen satt på kroken. Hur man än gör här går de inte att undvika. Men vi hörde smackande ljud och livligt plaskande i vassen så rudorna var nog inta allt för långt borta. Här brukar man dock få vänta tills mörkret sänker sig och man knappt ser flötet utan lysstav apterad. I dag var dock tanken att vi endasts skulle fiska till 01.00 då man har ett jobb att sköta också. Fiskeshopen skall ju öppnas 10.00 och Stefan skall gå och ta hand om gamlingar så ingen helnatt denna gång.
 
Efter x antal mörtar och åtskiljiga braxen till närmade vi oss den magiska rudatimmen i denna sjö och efter lite påfyllnad med pellets uppenbarade sig en ruda i form av en rullning på platsen och minuten senare sticker flötet men intalade mig att ännu en braxen satt på kroken men denna gång var det "rätt" sort och årets första ruda var ett faktum. De blir inte så stora i denna sjö max 1,5 kg och de flesta ligger runt 0.8-1 kg så också denna. Men lika roligt varje gång att till slut överlista denna mytomspunna mystiska fisk.
 
Äntligen en ruda igen..
 
Nu när proppen var ur drog man strax därefter ännu en i liknande storlek och jag kände mig nöjd för kvällen. Men 45 minuter kvar till klockan skulle klämta för hemgång så kanske läge för några till. Men nu krävdes lysstav för att se flötet. Lysstavar har ju lyst med sin frånvaro ett bra tag då jag sålt slut på alla i Fiskeshopen. Samt just nu var de även slut hos grossisterna i varje fall den storleken jag ville ha. Hade ett 2 pack kvar så det skulle ju räcka till oss. Men då jag skulle aptera min lysstav lyckades jag med konststycket att tappa ned den mellan springorna i bryggan och där låg den fint och guppade i vattnet omöjlig att komma åt. Så gav min andra lysstav til Stefan så han fick chansen att hinna få en ruda också och jag fick nöja mig med att meta franför fötterna sista tiden vi hade på oss.
 
Tänk så glad man kan bli för fiskar som knappt väger kilot.
 
Stefan kämpade på men tyvärr uteblev rudanappen för honom denna kväll men han fick mersmak för take a part metet då han nu upptäckte dess förträfflighet. Lite träning bara så blir Stefan även hann en fullfjädrad take a partmetare.
 
Efter denna rivstart på rudasäsongen kunde man ju sen lugnt börja ägna sig åt de omöjliga vattnen...2 helt nya för mig har hunnits testas men med samma resultat som förra året. Massor av bubbel som bör komma från ruda men inte ett enda napp....måste ta mig tid och ork att meta några morgonpass för det är då det händer säger de som vet......
 
Men just nu känner jag mig lite vilsen i vassen i våra övriga rudavatten. Ruda finns i fler vatten än de flesta tror så jakten går vidare. När jag hittat ut ur vassen kommer fortsättningen........
 
Skitfiske på Er alla och simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Salta klippor och blåa fiskar!

$
0
0
Ett tag sedan jag skrev på bloggen nu men här kommer en sommarhälsning med en historia från årets Bergyltatur.
Ett av de somrigaste och roligaste fisken man kan hålla på med är ju att meta bergylta och andra diverse mer eller mindre stidbara kustfiskar.
Försöker att ge mig tid till åtminstone 1 tur varje år men egentligen skulle jag vilja fiska detta fiske var och varannandag så roligt är det i sin enkelhet.
För bergyltafiske är allt annat än ett komplicerat fiske. Ett 8-10 fots spö med en haspelrulle laddad med flätlina 0,16 mm eller nylon runt 0,35 mm ett drag eller sänke samt lite krokar i storlek 1-1/0 och en stor påse räkor sen är du hemma.
Jag kör med 20-60 gr drag/pirk som tyngd/ lockblänke samt 1 krok antingen 40-50 cm efter eller 40-50 cm ovanför draget/ pirken, en smaksak. Sen letar man upp branta klippvägar som stupar rakt ned i havet och fiskar där relativt bottennära. För de som önskar går det bra att flötmeta med glidflöte också men tycker det är både bättre och effektivare att "kännmeta"  och sakta spinnfiska hem tacklet samtidigt som man då och då dunkar i botten. Fisket bedrivs oftast bara någon meter utanför bergen på allt från någon meters djup till 15-20 meter. Mest gyltor brukar man sommartid hitta relativt grunt 6-8 m djup intill en brant gärna inåtsluttande bergvägg.
Årets årliga gyltatur infall exakt på årsdagen efter den senaste turen den 20/6. Peter, Pontus och jag hade återigen gett oss ut med Peters Trackerbåt men detta var första gemensamma turen med salt vatten under durken. Vi trotsade prognoserna om ett analkande åskväder och gav oss ut på böljan den blå med utgångshamn från Jordfall och styrde med gasen i botten lite längre in i Gullmaren för första stoppet.
 
Första stoppet skedde i närheten av där jag fick en riktig skaplig bergylta förra året men tyvärr för första gången i världshistorien hade jag då glömt våg hemma så vad den vägde får vi aldrig veta. Men nu var vi rustade till tänderna och inget hade lämnats åt slumpen så skulle rekordgyltan vara framme nu jag då skulle det bli 100%ig dokumentation.
 
På med dagens första räka och ut med tacklet, några sekunder senare hade vi alla fisk på och det kom upp småtorsk, blågyltor, rödnäbba (blågylta honor) i strid ström men inte så många bergyltor så vi sökte oss ytterligare lite närmare bergväggen med elmotorns hjälp. Vi slickade klipporna så till den milda grad att Peter flera gånger fick vara beredd att slita upp elmotorn så det inte blev kaffeved av propellern bland stenarna.
 
Blågyltahonor s.k rödnäbba var en av dagens talrikaste arter.
 
När vi kom in lite grundare började det dunka på den ena bergyltan efter den andra men andra räktjuvar som den enormt vackra blågyltan och den inte lika vackra glysen samt mängder med småtorskar och några simpor behagade hälsa på med jämna mellanrum.
 
Vårt mål idag var att försöka få några kämpaglada bergyltor över kilot men kan redan här och nu avslöja att idag misslyckades vi med detta men väl en hel drös mellan 500-800 gr fick syna båtbotten en stund och redan i dessa vikter är ju gyltan en enorm kämpe på lätt utrustning vilket gör den till en av de roligaste fiskarna man kan fiska på västkusten. De flesta som är ute vid denna tid på året jagar ju makrill och visst det är en snabbsimmande kämpe som inte gör bort sig på matbordet heller men i mitt tycke chanslös mot berggylta som sportfisk. 
 
Många vackra blågyltor blev det under dagen.
 
Vi fortsatte söka av klippvägg efter klippvägg och ju längre in i Gullmaren vi kom desto mer av den blå varan i form av en av i mitt tycke en av de vackraste fiskarna vi har i vår fauna, blågyltan.
Liksom under förra året fick jag fler blågyltor än bergyltor vilket får anses som ovanligt.
Vi hade en fantastisk dag och tiden gick alldeles för fort under skoj och glam och plötsligt var det utlovade åskvädret över oss men vi hade tur ett par smällar i fjärran var allt sen drog det in över land men den tillhörande åsskuren slapp vi inte undan. Men som alltid väl förberedda för det mesta mådde vi prima under våra regnkläder och mitt i värsta skuren kom dagens bästa gyltarace.
 
Som bekant är, efter regn kommer solsken så ock idag. Men de ivriga räktjuvarna hade nu gått hårt åt vårt lager så nu var det dags för ett strandhugg och fylla på förrådet av beten i form av kubong (strandsnäckor). Pontus som är ung och rask fick bli förste hopp i landkalle och tillika snäcksamlare. I rask takt plockades en stor påse snäckor och några musslor så hade vi återigen bete för ett helt infanteri.
Simpor är väl vackra de med på sitt sätt.
 
Men det var nära att turen hade fått ett mer dramatiskt slut innan det ens behövdes fyllas på med beten. För helt plötsligt när vi mådde som allra bäst slog det plötsligt upp en eldflamma från kontakten till elmotorn så det nästan tog sig i Peters byxor. Men vi fanns oss snabbt och Peter kunde dra ut kontakten och släcka elden omgående med några väl riktade slag med närmaste tillhygge. Detta var första gången jag varit med om båtbrand och det kunde slutat mycket värre finns ju rätt mycket bensin i en båt om man säger så men tack vara snabbt och korrekt ingripande av Peter som stod närmast kunde vi bara konstatera att något mer användande av elmotor kunde vi glömma idag. Så resten av dagen fick vi gå tillbaka till oldscool med driftfiske/ hederlig gammalt ankare vilket naturligtvis duger alldeles utmärkt det med. Men man blir lätt bortskämd.
 
Trots nya beten och släckt brand ville inte fiskarna riktigt vara med lika bra som innan åskvädret drog förbi. Om det berodde på att räkorna var slut eller väderomslaget låter jag vara osagt. Men inte många gyltor fångades efter regnet hade upphört. Men före nappade det desto bättre.
Pontus med dagens största bergylta för våran del då kan man hamna i chock....Hur kan en såpass liten fisk dra så mycket tycks Pontus häpnas över....
 
Våra nya beten till trots förblev eftermiddagen seg fiskemässigt.
Kubong som skall vara så himla bra men det hjälpte inte fisken hade näst intill stängt av för idag. Men i mitt tycke finns det inget som slår räkor till detta fiske. Möjligtvis att det sitter lite dåligt mot alla snultror attacker. Fast jag föredrar ändå räkor framför kubong som är n.o1 för många. Mest krångligt tycker jag..skall samlas och knäckas och så går det åt massor att trä på kroken innan man fått ett tillräckligt stort bete. Nä tacka vet jag räka. Men vi njöt ändå i fulla drag av den nu allt mer lysande solen och dagen avslutades med lite försök efter makrill även för våran del och efter lite kämpande med spinnfiske med drag fick vi ett par med hem till kvällsmat. Och Peter hann även med att få dagens värstinghugg. Bakom en klippa stod ett landgäng och dängde efter makrill som vi inte riktigt la märke till och Peter var god nog att kroka en av de landburnas tackel. Men efter 30 minuters trasslande av landfiskarna redde de ut häcklorna för de verkade vara helt ovilliga att bara klippa linorna....stackarna kunde väl inte knyta om....
Pontus fick hålla koll på ett par flötmeten medans vi andra väntade på att trasselgubbarna på land skulle reda ut häcklorna så vi kunde segla hemåt i den nedåtgående solens sken.
 
Tänk om fler var lite villiga att lära sig knytandes ädla konst.....
För det händer mer än en gång skall Ni veta att jag får knyta kompletta tackel åt kunder inne på Fiskeshopen men de verkar inte ha minsta vilja att vilja lära själva...jobbigt värre för dessa personer då de sätter sina grejor eller trassel uppstår så de behöver knyta nytt. Jag kan ju inte finnas till hand överallt😉.
 
Ännu en fantastisk dag började lida mot sitt slut och alla mat och dryck i kylbägarna började också sina så det var hög tid att tänka på refrängen.
Jag var väl lite missnöjd med dagen då jag har väldigt högt ställda förväntningar då jag ger mig ut på båtfiske efter bergylta men mina lärljungar Peter och Pontus var mer än nöjda då de aldrig fått så många gyltor och andra lustiga arter på samma dag tidigare. 10 olika arter blev det idag utan att vi ens försökte få massa arter så det är ännu en trevlig sak med Gullmaren man kan aldrig helt vara säker på vad det är som nappar.
 
En liten makrill lagom för stekpannan fick bli kvällsmat.
 
Så jag längtar redan tills nästa möjlighet ges att ge sig ut på gyltafiske. Hoppas det sker lite oftare än en gång om året i framtiden. Har en innestående tur hos en kompis som näst intill utlovar oss ett nytt svenskt rekord....och det är inte bara en utopi utan faktum är att bergylta är kanske ett av de enklaste svenska rekorden att slå om man bara verkligen gick in för den arten. Har nämligen själv fått se bergyltor en bra bit över 3 kg från några av farsans gamla kompisar som sadlat om till yrkesfiskare. Och dykare har på ett av ställena vi tänkt besöka handmatat gyltor på 3-4 kg. Bara för sakens skull fångade de en med händerna för kontrollvägning den vägde 3,5 kg....så nu väntar vi bara på att turen till detta ställe skall bli av......en vacker dag så.....
Får bli ännu en bild på de vackra blå.....vet inte hur många vi fick idag men det var åtskiljliga.
 
 
Kapten Peter och idag tillika förste brandsläckare var mer än nöjd med dagen alltid lika roligt fiska med Peter då han verkligen uppskattar alla råd o trix man förhoppningsvis kan bidra med.
 
Med solen i ryggen styrde vi så till slut hemåt och tackade för vad havet hade att erbjuda denna gång.
Vi säger på återseende.
 
Sköt om Er därute så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 

Feedermasters 2021

$
0
0
Så har vi för andra året i rad lyckades vi genomföra 3 dagars tävlingen feedermasters i Karls Grav. För Er ej insatta är det bottenmete och man använder en bur "feeder" istället för sänke man fyller med diverse godsaker "mäsk" för att locka till sig fisken. Vill Ni fördjupa Er i feederfiske finns massor att hämta på bland annat youtube.
 
Årets förberedelser har varit i gång i minst en månad innan årets drabbning då vi har ordingställt sträckan, röjt buskage och förbättrat stigen med 6,3 ton grus allt för att få till en tävlingsträcka i perfekt skick.
 
Mina egna förberedelser tävlingsmässigt har dock stått åt sidan för annat fiske och bearbetning av sorgen efter fars bortgång och tillika nu en av mina bästa fiskevänner Gunter Furthmüller som tragiskt lämnade oss hastigt för några veckor sedan. Så uppladdningen för egen del kunde ju ha varit minst sagt bättre. Men som jag sagt förr fisket är min räddningsplanka att skingra tankar och hämta ny livskraft i livets pussel.
 
En av få chanser att få känna på vad Karls Grav gick för i år innan feedermasters var vår egen Västra meteserie som vi avverkade den 4/7 i ett som nu blivit praxis helt plötsligt strålande solsken och på tok för varmt för min smak. Men hotfulla åskmoln tonade upp sig i horizonten och äventyrade tävlingen men de höll sig på behörigt avstånd och lät oss genomföra tävlingen innan det brakade loss.
 
Enligt många insatta tävlingsmetare och tillika mig själv anser vi att Karls Grav är ett av de mest rättvisa vatten vi har i Sverige. Gör du rätt för dagen och kommer underfund med hur fisken vill ha det just denna dag ja då blir du oftast rikt belönad men du blir lika hårt straffad om du "läser vattnet" fel i form av utebliven fisk. En illfarelse bland vissa som besöker vattnet mer sällan är att det skulle vara väldigt ont om fisk därför man ibland får väldigt lite. Kan nog inte vara mer fel än så. Finns nästan alltid mängder med fisk inne i Karls Grav frågan är bara hur de skall luras att nappa just för stunden.
 
Jag går alltid in med positiv attityd i Karls Grav det gäller ligga i och vara aktiv även om nappen uteblir. Just denna dag på Västra meteserien blev vi 12 till start och jag lottade till mig plats A3 med hemmasonen Johan Mattsson på kant och även alltid lika säkre Tom Östlund hamnade på min sektion. Dessa eminenta metare får ses som de man skall slå för att få ett toppresultat idag. Inget ont sagt om övriga på sektionen men en toppmetare är alltid en toppmetare. Detta var första tävlingen för mig på väldigt länge så jag kände verkligen jag behövde denna genomkörare innan feedermasters. Visst fiska gör jag var och varannan dag men tävla är något helt annat. Lätt att vara kung i sitt eget vatten när man sitter själv. De som tror det mest är tur och "bara att kasta ut" är välkomna att komma och mäta sina krafter på en riktig tävling så får vi se om Ni tycker det är "tur och hur enkelt som helst sen".
 
Man känner sig allt lite ringrostig men det mesta går på gammal rutin så snart var man redo för tävlingstart igen.
 
Som vanligt de senaste åren väljer jag 3 platser i Karls Grav en kort runt 20 meter som jag grundmäskar med 10 större burar 50/50 mäsk + beten som idag fick bli död magott och lite klippt mask samt några korn hampa. En plats dryga mitten på 35-40 meter som mäskas sparsamt med några få mindre burar och en plats på andra sidan runt 55-60 meter som inte mäskas alls utan här inleds fisket för att se om man kan få några snabba på den grundare delen av Karls Grav medans mäsket gör sin verkan på de andra platserna. Men man måste se till att det händer grejor hela tiden i Karls Grav så man får inte vänta för länge utan vara aktiv. Sen när väl fisken kommer igång och börja nappa lönar det sig att vila platserna i korta omgångar om fisket mattas av och då är det ju bra att ha några platser att gå runt på.
 
I dag när vi var så få kan man vara rätt så på med mäskning och kasta om frekvent men  man måste ju ge fisken tid att ta betet också så kör 4 minuters utlägg i början om det inte nappar. Men idag var det inte det som var problemet det nappade omgående i varje utlägg men väldigt svårkrokade och det skulle bli mitt dilemma även hela feedermasters. Fick in gott om fisk till mina platser men hade förtvivlat svårt att sätta nappen. Nu är det väldigt mycket små mörtar och björknor som är framme men inte mindre än att även de bör sitta om man väljer kroka på dessa. Men huvudfisken nu är mindre braxen med förhoppning om en och annan kilosbraxen så man kanske struntar i de små snabba småfisknappen men ofta som följd att man får söndertuggat bete som inte fiskar något vidare. Så i mitt tycke lika bra att försöka kroka allt som nappar, många små väger de med.
 
55 meters platsen la snart åt sidan då det gick lite för långsamt för fisken var på ganska omgående även på den korta så efter 45 minuter växlade jag enbart mellan 21 och 35 meter med mest inriktning på 21 meter. Fick gott om fisk i antal men saknade de större. Mot slutet av tävlingen satsade jag allt på att få ett par större med stort bete och lite mer klippt mask i mäsket då jag kände jag låg lite efter men fortsatte att bara få småfisk. Så vägde in 6260 gr efter de 5 timmarnas tävlande och det räckte till en 3e plats på sektionen slagen av de som jag i inledningen nämde. Både Johan och Tom hade lyckas få några kilosbraxen och det avgjorde idag.
 
Jag har nog tappat min känsla för att suga de större till mig.....svårt att förklara det där...tävlar man och tränar kvalitativ träning mycket ja då bara kommer det av sig själv. Men när man har haft uppehåll och tappar tävlingskänslan ja då får man slita för varje fisk. Så känns det i varje fall för mig.
 
Mattson med dagens högsta vikt 7440 gr. Tyvärr fick Mattsson förhinder att deltaga på feedermasters han hade nog blivit farlig där eller......
 
"Småfiskkungen" Stridh gjorde vad han kunde men fick nöja sig med bronset på sektionen.
 
Super Tom gjorde vad han är bäst på. Att dra luns. En andra plats räckte det till idag.
Man måste högakta Tom han vet vad som krävs för att lyckas på denna nivå. Åker från Stockholm till vår enkla tävling för att träna på lördagen och deltaga på söndagen allt för att ge sig sin egna uppfattning om vattnet detta år inför feedermasters. Finns inga genvägar till framgång.....inte mycket som lämnas åt slumpen bland tävlingseliten. Så tävlingsfiske är som vilken sport som helst man måste träna och tävla flitigt mot och med de bästa för att lyckas hålla sig i toppen år efter år. Tom är ett av de levande bevisen för detta!
 
Resultat Karls Grav feedertävling 20210704.
Peg Namn Vikt Placering
A1 Johan Mattsson 7440 gr 1
A2 Jan-henrik Branell 4720 gr 4
A3 Jonas Stridh 6260 gr 3
A4 Carl Nolkrantz 2780 gr 5
A5 Jan Persson 1500 gr 6
A6 Tom Östlund 7320 gr 2
B1 Charles Fasth 6920 gr 1
B2 Niclas Karlsson 2860 gr 4
B3 Claes Hedström DNS
B4 Sten Rickardsson 2820 gr 5
B5 Jonas Jansson 6460 gr 2
B6 Kristian Ekman 4520 gr 3
Lottade lagtävlingen vanns av Johan Mattsson och Jonas Jansson på 13900 gr strax före Tom Östlund och Jonas Stridh på 13580 gr.
 
Förberedelserna inför feedrmasters rullade på och måste här passa på att tacka alla inblandade med Jonas Jansson i spetsen som lagt ned hela sin själ i detta projekt för att få det till att bli en lyckad tillställning. Att arrangera en tävling är inte gjort med en klackspark. Tillstånd skall ordnas både för vatten och i detta fall att få köra in via cykelvägar och allt annat. Så stort tack alla inblandade som såg till att årets upplaga blev en supertävling.
 
Helgen innan fick jag en möjlighet att själv komma loss och hjälpa till och ta ett sista eget fiske. Cyklade till sträckan 11/7 med ett spö och stolryggsäck. Denna dag var något att dricka viktigaste saken i utrustningen. För nu var högsommaren över oss på allvar med rena rama tropiska värmen och de rekordkalla månaderna april och maj var för länge sedan totalt bortglömda. Nu klagade man istället på att man svettades bort........Men vi bor i Sverige så bara gilla läget....Är det inte härligt med årstider.....Synd bara att det bara verkar finnas 2 nu för tiden stekhet sommar och regnhöst.....
 
Denna helg hade vi även finbesök från östra delen av Sverige...allas vår Holst var på plats för en genomkörare inför federmaster. Lördagens träning var väl ingen höjdare i åskskurar och därtill 5 tankfartyg på raken och en besvärlig botten som ställde till det. Men idag var det annat ljud i skällan...fin väder och gott tjöt med Jansson, Calle och Sten som också var på plats för att träna lite och arbeta med gruset som skulle ut på gångstigen.
 
Jag drog mitt strå till stacken och spottade i nävarna och körde ut 10 skottkärror grus till väl behövliga ställen nu skulle det förhoppningsvis bli lite lättare att ta sig fram med sin utrustning utan att riskera bryta armar och ben i groparna.
 
Välbehövlig pause emellan skottkärrelassen och lite spionage och lite härligt fisketjöt med de ivrigt tränande Jansson, Holst och Sten. Efter 3 timmar grusslit kände jag mig nöjd med det företaget och slog mig ned ett par hundra meter ifrån de andra på min stolryggsäck och hivade ut mitt tackel på dryga 20 meter med lite upptinat mäsk som jag haft i frysen fullt med karppellets och annat grov mat i. Men när man sitter själv har mäsker ringa betydelse och sällan det egentligen lönar sig att träna i Karls Grav ensam eller bara ett fåtal då blir det allt för enkelt och man drar fisk till sig hur man än gör. Så mest ett sätt att få känna lite på prylarna. Men idag var prio ett att underhålla sträckan och få ett lite roligt avkopplingsfiske med små enkla medel. Och det var nästan för bra fiske. Braxen på 700 gr i första utlägget sen fortsatte det bara så. På 3,5 h fiske fick jag nog 20-25 kilo fisk mestadels braxen på 300-1000 gr. Kul men ganska missvisande inte en chans att detta superfiske skulle gå att upprepa på tävling med runt 40 deltagare runt sig.
 
 
Roligt fiske blev det på första och enda träningen innan feedermaster, kanske lite för bra, lätt att bli hemmablind.
 
För Karls grav är ett av de vatten som reagerar negativt på fisketryck och blir kinkigt och man måste tänka till ännu mer och göra ännu mer rätt för att lyckas...återigen en aspekt som gör Karls Grav till ett rättvist tävlingsvatten. För fisken ställer sig bara inte på ett enda ställe utan rör sig mycket och som jag sagt tidigare hittar man rätt för dagen ja då kan man lyckas på i stort vilken plats som helst i Karls Grav.
 
Veckan bara flög iväg och vips var det fradag morgon och dags för årets feedermasters. Som i år lockade deltagare från när och fjärran även ett par norrmän slank över gränsen. Efter lite avhopp blev vi till slut 36 deltagare vilket får anses som en bra siffra i dessa pandemitider. Hoppas den skiten snart ger med sig men tyvärr får vi nog lära oss leva med covid-19 i många år framöver. Men som en sa bland det säkraste man kan ta för sig är väl ett gäng medelåldersmän som sitter och metar utomhus med 15 meters lucka. 
 
Jansson hade genomfört livelottning med underbar utsikt över Byfjorden på torsdag kväll vilket sedan upprepades varje kväll inför nästa dags tävlande. Kanske något vi skall fortsätta med även efter pandemin då det ju är superbra att redan veta vilken plats man skall ut till innan man ens komit fram till sträckan. Underlättar ju parkering och allt man kliver på varandra.
 
Jag hade fått A2 som fredagsplats återigen på feedermasters blev Andy min högergranne. Nu 3e dagen i rad på feedermasters tänk så det kan slumpa sig.
Blivit en vana nu att få Andy till högergranne. Men alltid lika trevligt med den alltid lika glade och gemytlige Andy som granne och idag extra glad då jag fixat en ny spödel till hans ena feederspö. Blev ju inte gratis direkt men kul man kunde hjälpa till.😉
 
Högsommarvärmen höll ett bastant grepp om Västra Sverige men inte lika varmt som under torsdagen då jag är väldigt tacksam att inte tävlingen gick av stapeln. Höll på att försmäktas i Shopen  med 38 grader på termometern. Idag endast +26 grader och en svalkande bris från Vänern så klart uthärdigt. Har man bara mycket dricka med sig och ser till att ha en väl fungerande kylbox samt att hålla det mesta i skugga ja då går det fint.
 
Höll fast vid mina längder av 21-35 och 55 meter. Men lite hemmablind av de fina fisket helgen innan gick jag väl lite hårt på från början på min kortplats och la i lite väl i grunden.....borde tänkt till här och följt de kloka orden...."Man kan aldrig ta bort det man lagt i men man kan alltid lägga i mer vid behov". Men trots att jag nog dunkade i lite för mycket godsaker på min kortplats blev det den som ändå levererade merparten av min fisk. Fick dock fin öppning på 55 meter med 150 gr mört i andra utlägget och ett par mindre men sen blev det allt annat än lätt. precis lite som man misstänkte stängde graven av då fisketrycket av nästan 40 metare satte in. Och vi gick en varm men svårfiskad dag till mötets. Men man skall aldrig ge upp i Kasrls Grav utan jobba på och tro på just det du håller på med. Men förbannelsen med missade napp höll i sig. Tippen går nästan helt runt och fisken skall bara sitta där nästa av sig själv men icke. För det mesta var utsugna beten det enda resultat man lyckades åstakomma idag. Men jag hade ivarje fall napp, det var många utefter sträckan som kämpade bara för att få ett enda pill idag.
 
Min vana trogen körde jag på till det bittra slutet med forhoppning att snart vänder det men det flytet får bara de som förtjänar det och jag är inte en av dem just nu till det har jag tävlat/ tränat alldeles för lite senaste åren.
 
Så min insats idag räckte bara till at ha 1240 gr för en 5e plats och för första gången fick Andy äran att besegra mig i Karls Grav. På hans kantplats A1 skrapade han ihop några hekto mer för en 2a plats. Men vi stod oss båda slätt inför överheten Shaun keavney som tog en säker sektionseger och det var bara början på hans superhelg.
Som väntat var det lite segt första dagen så det gällde ta tillvara de ruscher som kom. Shauns helgdominans började med en 1a redan på fredagen.
 
Men Vince Dowling tog dagens högsta vikt från B sektionen.
 
Hem och tokladda för nästa dag i värmen och invänta Janssons eminenta livelottning.
Vilket gav mig plats B3 under lördagen. Platsen intill jag avslutade förra årets feedermasters på med en sektionseger så sköna vibbar inför den platsen. 
Hamnade mitt emellan lottdragaren Jansson och altid lika trevlige och gemytlige och därtill fint fiskande Roger Bengtsson. I övrigt på sektionen idel toppmetare......ja inte många blåbär med i detta sällskapet så nu gällde det att skärpa till sig minst ett par hack om man i min ringrostighet skulle ha skuggan av en chans.
 
Upptackligen bedrevs i dag metstadels i ett lugnt tempo och nästan hela sektionen tog välbehövliga pauser på Janssons plats då det var den enda med skugga på nästan hela sträckan så här på morgonqvisten. Nu visade termometern återigen över 30 grader så nästan svårt att tro vi befann oss på hemmaplan. Kändes mer som VM i något hett Syd-Europeiskt land.
Ingen vind så en stekhet dag att genomlida men med förhoppningsvis ett trevligt fiske.
 
I dag hade jag andra sidan endast som back up och började istället på 35 meters platsen efter endast en feeder där ut i grunden. På kortplatsen grundade jag betydligt mindre i går med för hoppning om att de skulle samla sig lika mycket fisk som igår men att de skulle ha mindre att välja på så de hellre föredrog att kasta sig på mitt krokbete. Drömstart med en liten braxen direkt på 35 meter följt av några snabba björknor och mörtar. De andra runt mig fick inget. Men Roger var inte sen att attackera sin 35 meters plats då han fick dåligt i början på sin korta och naturligtvis fick en så duktig fiskare som Roger respons direkt på 35 meter sen fortsatte bara uppvisningen från Roger idag. Och mitt dilemma på kortplatsen med missade napp bara fortsatte. Det som jag så framgångsrikt förra året tog till då samma situation uppstod föreföll hjälpa föga detta år. Längre tafs tunnare lina och mindre korok knäckte koden den gången men visst funkade det till viss del även detta år men int alls lika tydligt. Så jag fick bäst hela helgen på 14-12 krok Kamasan B611 60-70 cm tafs 0,12-0,15 mm och hyfsat stort krokbete i form av maskbitar + 2-3 maggot/ pinkies. 
 
Men något som alltid verkar funka är att vila platserna då napplusten avtar men inte allt för länge högst 10-15 minuter innan man byter tilbaka men det är ju det som är det svåra får man desutom några fiskar blir man gärna hängande på en plats lite för länge och då tappar man fisket på den andra. En skör balansgång.
 
Jansson hade en riktig tuff dag men räddade sig med ett par bonusfiskar men hade osedvanligt få fiskar i nätet och med glimten i ögat krävde han omvägning för det var nämligen så att jag och Sten vägde in A+ B sektionen och Jansson och Calle vägde in C+D så Jansson fick ju inte se sin egen invägning och då jag var god att slå Jansson idag med den goda marginalen av 20 gr....ja då kom ju funderingarna om det verkligen gick rätt till.....Ja säga vad man vill om Karls Grav jämt är det i varje fall. Men Roger krossade oss övriga på sektionen idag då han föreföll gör allt rätt idag lite med min paradgren att fiska med röda magott!!! Men efter Roger var det taijt värre så mitt slit och fina start räckte bara till en 4e plats och all chans till en podiumplacering detta år flög sin kos redan innan sista dagen.
Roger krokar av ännu en braxen för kross på sektion B idag.
 
I dag slapp vi inte heller de större fartygen. Men var lugna...invänta stilla vatten och sen bara fiska på igen.....Har man haft dåligt för man ju en ny chans så att säga.....
 
Shaun gick från klarhet till klarhet och seglade upp i totalledning efter lördagen. Efter total dominans på A sektionen med dagens högsta vikt på nästan 9 kg.
 
Jansson gjorde som de andra dagarna och skålade i kapp med åskådarna under livelottningen på kvällen och förkunnade att jag hade fått plats D1 rakt nedanför parkeringen så nu fick jag minimalt att gå med prylarna alltid något att glädjas åt.
 
Lite moln hade dragit in undr natten och det var inte lika ökenhett idag och brisen från Vänern var tillbaka så man slapp få värmeslag som några verkade ha fått troligtvis pga för lite intag av vätska vilket är livsviktigt i värmen dt har man ju lärt sig genom åren. Att man kan ej prestera med en slöl uttorkad kropp. Minst 3-4 liter får man räkna med att trycka i sig på en 5 timmars tävling i detta klimat allt annat är för lite.
 
Hade naturligtvis förhoppningar om sektionsseger idag. Jag går aldrig in med inställningen att jag inte kan vinna då kan man lika gärna stanna hemma. Man måste tro på sig själv, men om sanningen skall fram skulle det nog till något alldeles extra att vinna idag med idel supermetare på de sista platserna på D. På kant satt Magnus med Roger sen och lite längre i förra årets totalsegrare Daniel Åslund. Men det är inte över förrän det är över.
Lika "fin" utsikt idag från peggen men nästan mer sten än nödvändigt fick möblera om strandbrinken för att få ned konten idag.
 
Fick återigen en kanonstart på 35 meter med fisk i varje utlägg men efter en inledande minibraxen var det mestadels små björknor. Och efter 30 minuter då jag valde byta till lite mindre feeder stendog min 35 meters plats och just på denna peg har inte korta fisket fungerat för någon som haft denna plats under fredag-lördag. De flesta sträckor i Karls Grav är dock väldigt likvärdiga men just intill denna har det rasat en hel del sprängsten och gjort att vi tagit bort några platser i detta område då botten blivit svår. Men skyller inte på det för botten på D1 var det inget fel på inget att fastna i men underligt ingen som satt här fick fart på det korta fisket. Jag fick trots allt ca 15-20 fiskar på den korta platsen men alla var 10-20 gr mörtar....var var de större för mig denna helg???
 
Eter de första 30 minuternas drömöppning fick jag kämpa för att få fisk att lägga i keepnetet och då de större årerigen uteblev för mig gick jag tyvärr åt andra hållet resultatmässigt och inkasserade helgens sämsta en 6e plats. Vilket slutligen ledde fram till en 19e plats i totalen över 3 dagar. Ja inte riktigt vad man hoppas på i mitt älskade Karls Grav som brukar vara så snäll mot mig.
Men dylika motgångar stärker bara mig och ger mig lusten åter att tävla mer igen och visa vad man egentligen duger till. Och är detta inte ytterligare ett bevis på att tävlingsfiske inom internationellt mete är så långt från tur man kan komma. Man kan inte leva på gamla meriter utan man måste ligga i och fortsätta utvecklas och träna annars står man sig slätt mot eliten i Sverige och ute i Europa skall vi inte tala om det. Där är konkurrensen slående.
 
Shaun lyckades även denna dag ta en sektionsseger även om det idag satt långt inne men en hårdare attack med klippt mask på slutet drog in ett par större fiskar och Shaun mäktade med att dra upp 2 kilosbraxen de sista 12 minuterna vilket räddade hans dag. Just denna känsla och flyt som skiljer de som tävlar/ tränar regelbundet mot/ med de bästa till skillnad mot mig själv som hållit tillbaka de senaste 2 åren men snart kanske vi gett tillräcklig smörja i lederna på den ringrostiga kroppen för att ge de bästa i Sverige en ärlig kamp igen.
Alltid lika säkre Magnus kämpade hårt på sin kantplats även om han här inte direkt är fokuserad på toppen direkt precis efter nästa timmerbåt passerat...ändå mest löv som nappar då.....
 
Shaun hittade till slut just de fiskar han behövde för att säkra sin 3e raka seger på årets feedermasters. Nu har Shaun vunnit 6 raka tävlingar i Karls Grav oavsett om det gällt feeder eller flötmete. Är väl ännu ett i raden av bevis att internationellt mete inte har mycket med tur att göra.
 
Jämt är det i Karls Grav minst sagt och det gäller verkligen att ligga i och aldrig ge upp. Daniel Åslund säkrade segern med 80 gr marginal ned till både Roger och Magnus som delade 2a platsen på D sektionen.
 
För Er som undrar körde jag med Turbo svart + 3000 bremes 50/50 som mäsk och döda röda pinkies och klippt mask samt lite kokt hampa mestadels i mäsket denna helg så NI vet hur Ni inte skall göra nästa år😉.
 
Jag kommer tillbaka var så säkra. Tills dess säger vi grattis till årets pristagare på feedermasters och väl mött nästa år då vi hoppas på ännu fler deltagare och kanske lite ljus i mörkret angående pandemin och andra tragedier.
 
Vill passa på att tacka Er alla för den tysta minut vi höll innan prisutdelning för att hedra min far och allas vår metekompis Gunter. Ett stort tack för detta fina minne!
Topp 6 detta år.
 
Prispallen 2021 Tom Östlund 2a. Shaun Keavney 1a Vince Dowling 3a
 
För kompletta resultatlistor hänvisar jag till feedeertorget på facebook där allt ligger utlagt.
 
Simma lungt och sköt om Er så ses vi vid ett vatten nära dig.
 
 

VMS 3 Lidan feeder

$
0
0
Efter feedermaster fick man ju blodad tand på tävlingsfisket igen och det dröjde bara en vecka innan man fick chans till revanch på vår egen Västra meteserie. 
Vi hade samlats vid Lidans strand för ytterligare en 5-timmars feederdrabbning. Lidan är ju ett annat av våra mest frekventa tävlingsvatten men denna dag hade vi tänkt att sitta på motsatt sida än brukligt.  Men det hade växtligheten satt stopp för då vass, nate och näckrosor hade skjutit i höjden och endast en mastodontröjning skulle gjort det möjligt att byta sida.
Så det fick bli den gamla vanliga hederliga sträckan mitt emot Lidköpings sjukhus. Men även här krävdes det lite röjning så morgonpigge Challe och Jansson hade gått hårt åt vassen med liarna.
När väl jag och Sten dök upp så var sträckan fördigröjs och jag kunde genomföra lottning för oss alla då vi fortsätter med att hålla gott avstånd i pandemitider.
I dag var vi en tapper liten skara av 8 deltagare men idel inbitna feedermetare så man kan inte slappna av en sekund utan får vara på tårna hela tiden om man skall hävda sig här.
 
Drog till mig peg 7 mitt emellan Jansson och Challe. återigen en riktigt varm dag med solsken och bara en svag bris från Vänern men hade turen att hamna i skugga till sklllnad emot Challe som höll på att smälta bort i solens starka sken.
 
Återigen hade vi en fin varm dag framför oss att se fram emot.
 
Vattnet stod helt stilla och tack vare den stilla brisen från vänern drev till och med ytvattnet uppströms. Jag trodde i mitt stilla sinne under dessa rådande omständigheter på väldigt lite fisk och segt fiske i värmen och stilla vatten. Speciellt med tanke på att feeder gällde idag på flötmete hade man säkert kunnat dra en hel del fisk i mellanvattnet där säkert mesta delen av fisken befann sig nu.
Eller köttat löja me 3 meters men nu var det feeder och lika för alla. Satsade på en kortplats på 15 meter (där vi brukar hamna när vi kör 13m t.p på denna sträcka). Samt en plats mot andra sidan, kruxet var om man skulle fiska helt upp mot näckrosorna eller nedanför den markanta branten. Till slut valde jag nedanför branten på det djupare. Men var redo att ändra vid behov.
 
Grundmäskade väldigt sparsamt (kanske misstag 1 med stort M idag), med endast ett fåtal beten + lite mäsk. Började på andra sidan för att bygga upp den platsen men inte ett naåå de första 30 minuterna. Medans man genast hörde plask från håvning på de mittersta platserna där braxen stod och väntade på mat. Ja lätt att skita när arslet är fullt som en god metare från Stockholm sa en gång!
 
För Jansson, mig och Challe var det dock dött. Bytte till 15 meters platsen och fick då späckt nollan med några björknor och mörtar. Jansson började gnälla att det finns ingen fisk och det gav omedelbart resultat i en kilosbraxen....
 
Jansson hade laddat upp med frysta jokers, för egen del hade jag bara lite mask en del casters och död maggot men Jansson körde all in med rubbet även en burk krossad majs åkte i.
Och ju längre tävlingen led desto mer verkade det löna sig att ändå ge dem bra med mat i mäsket denna dag.
För det blev bättre och bättre fiske och braxen var betydligt mer förekommande än jag hade vågat gissa innan tävling. 
Själv lyckades jag dock bara ta 1 braxen på korta och på andra sidan fick jag en så fort jag bytte tillbaka dit efter en timme men sen lika dött där. örsökte öka mängden beten med det jaghade att tillgå men fick väldigt dålig respons. Så det som skulle bli den stora revanchen från feedermasters blev istället århundrades djupdykning för mig.
Invägningen förkunnade att jag blivit ordentligt akterseglad av hela övriga startfältet och jag inkasserade vad jag minns min först sistaplats någonsin på Västra meteserien.
 
Nu var detta också mest en tävling för att känna lite på vattnet inför landslagskvalet i feeder senare i augusti och jag är ju inte rädd för att misslyckas och testa lite annorlunda saker. Vill man pröva lite "nya grejor" ja då är det under tävling det skall ske för att i framtiden kanske ge sig en fördel mot de andra. man måste våga för att vinna och man måste våga att förlora för att kunna vinna senare vid större sammankomster. Så både jag och Jansson testade efter halva tävlingen den grunda delen mot näckrosorna och där kunde man plocka bra med sarv och mört alltid något att ta med sig om det skulle tokdö fisket på övriga platser vid mer tryck på vattnet.
 
Men idag räckte det inte till utan man skulle ha liggat på runt 15-16 meter och fyllt på bra med beten för till slut kom braxen. Jaansson som hade gott om beten med sig öste på vid en timme kvar och fick sista halvtimmen ett grymt race med fina braxen och seglade upp från 7e till 2a plats i ett nafs. Nu gjorde hanlite fler ändringar än bara mer beten men det får vi ta en annan gång vad det var.....kann ju inte avslöja allt inför landslagskvalet hur man lurar de större i Lidan, men en av Janssons ändringar var så uppenbar så det kan inte vara slump....sen återstår det väl att se om det hjälper oss alla i klubben till framgång på landslagskvalet.
 
Sarv fanns det gott om under näckrosorna på andra sidan...kanske en räddningsplanka på landslagskvalet om övriga fisket dör. Men långt kvar tills dess och mycket kan hända nu kommer regn och sätter fart på vattnet så helt nya förhållanden då kan man tänka.
 
Pelle Hagman gick ut starkt med 5 braxen första halvtimmen sen gick det av sig självt för en säker seger, grattis!
 
Jansson föreföll helt chockad att hans insats räckte till 2a plats...fick ju inte en enda fisk ju.......
 
Resultat VMS 3 Lidan 5-h feeder 20210725
 
Peg Metare Vikt Placering
A1 Sten Rickardsson 5400 gr 7
A2 Jan Persson 8400 gr 4
A3 Niclas Karlsson 8200 gr 5
A4 Pelle Hagman 12880 gr 1
A5 Jan-Henrik Branell 9020 gr 3
A6 Jonas Jansson 9440 gr 2
A7 Jonas Stridh 3760 gr 8
A8 Charles Fasth 7260 gr 6
Lottade lagtävlingen vanns av Jan P och Branell på 17420 gr.
Grattis Pelle till en övertygande seger!
 
För egen del har ju inte tävlings återkomsten börjat lysande direkt och en av anledningarna kan ju säkert vara att jag nästan fiskar för mycket. Har ju inte kännt mig supertaggad och 100% fokuserad på tävlingarna direkt. Utan jag har mest i år njutit av fina solnedgångar i jakt på nya vatten och lite skapliga fiskar av diverse arter. Sen finns det nog en viss förklaring i att 2 av mina allra bästa fiskevänner lämnat jordelivet detta år, nämligen min far och för några veckor sedan min gode fiskekompis Gunter Furthmüller. Återigen vila i frid och ta hand om Er där Ni är nu. Saknaden är oerhörd...men livet går vidare och vi som fortfarande vandrar på denna gjord för försöka göra det bästa vi kan av det och försöka njuta av livet!
 
Vila i frid käre Gunter och tack för alla de trevliga fiskestunder vi fick dela ihop.
 
Ta väl hand om Er därute se ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 
 

Släktkamp!

$
0
0
Allt är inte fiske i mitt liv men det är en väldigt stor del. Fast då och då bryter jag av med någon annan aktivitet. I ungdomens år ja då ägnade jag mycket tid åt de flesta bollsporter du kan tänka dig framförallt fotboll, bordtennis, tennis och volleyboll med viss framgång dessutom. Men i de högre tonåren tog fisket över helt och all annan idrott lades åt sidan.
Men förra lördagen var det dags att damma av de gamla bolltalangerna och se om det fanns en uns av bollkänsla och teknik kvar då det stundade hård släktkamp i fotboll och brännboll ute i Gärdhem hos kusinen Jerry.
 
Kunde dock inte hålla mig helt borta från fiskeutrustning så tog med ett spö också i fall tillfälle skulle ges att prova den lilla ån som rinner genom deras marker. Där vi dessutom brukar ha släktkamp i mete och det är nog snart på gång igen. Simmar riktigt fin färna i det lerdiket. Men idag var det fotboll och brännboll som gällde.
 
Värmde upp med att ta en cykeltur till samlingsplatsen blev en fin liten tur på¨35 minuter med ett litet stopp vid en damm som såg intressant ut.....jag kan ju inte passera den minsta lilla vattenpöl utan att spana lite och undra vad som kan finnas där.
 
Väl framme mötte en brokig skara släktingar + ingifta upp. En salig blandning av farbröder, kusiner, kusinbarn och diverse annat löst folk. Efter lite trevligt samkväm och gott tjöt om och kring gamla gemensamma minnen och vad som hänt senaste tiden blev det snart allvar då fotbollsmatchen skulle ta sin början.
 
För en dryg vecka sedan hade det ju varit en kusinmatch vid min farbror Leos 80 års dag utan min medverkan som ledde till denna returmatch för tydligen ville vad jag gissar det förlorande laget ha en ny chans. Antar att precis som nu var det då tjejerna mot killarna...ja så jobbar vi...
Så återigen blev det tjejerna mot kilarna men min kusin Robin stärkte upp tjejlaget (om det nu kan räknas som förstärkning, därtill är jag tveksam).
 
Farbror Bror la som vanligt upp reglerna med devisen hård men rättvis. (Reglerna kan dock komma att ändras under spelets gång det är sen gammalt).
 
Vi spelar likt galenskaparna på en lutande plan och tjejerna fick börja med nedförsbacke vilket inte skulle vara en fördel skulle det visa sig. 2 x 15 minuter gällde med 10 minuters pause. Och så fort avsparken gick var all vänskap och snällhet gentemot sina släktingar som bortblåst. För när vi Stridhare väl blåser till match vad det än må gälla vara ja då är det på blodigt allvar viktigare än VM final!
 
Matchen startade i ett rysligt högt tempo och var till en början väldigt jämn. Chanser avlöste varandra åt båda håll och länge stod det 0-0. Inget av lagen hade väl någon större taktik även om en viss spelidé försökte genomföras från båda lagen. Trots allt fins det en hel del riktigt duktiga fotbollspelare i denna skara och det märktes allt. Så jag fick allt skärpa till mig och vaska fram djupt in i mitt sinne de gamla fotbollstakterna för att hänga med här.
 
Men ju längre matchen gick desto mer kom det tillbaka och snart kunde undertecknad trycka in 1-0 till kllarna och sen rann det bara på. Bara av farten gjorde jag ett äkta hat trick och som jag alltid sagt. En gång måltjuv för alltid måltjuv. Tjejerna spelade upp sig efter denna chockinledning och reducerade 2 gånger om innan vi kunde göra ett till av Jerry och strax innan pausvila höll jag mig framme igen. Så i halvlek ledde grabbarna med 6-2.
 
Domare var Åsas gubbe Jörgen vilket han skötte med den äran inte ett enda gult eller rött kort behövdes delas ut men så höll också domaren en väldigt hög toleransnivå. Några frisparkar blev det dock. För det skall väl erkännas det var inte alltid bollen som träffades.....
 
Robin får in en perfekt höfttackling på sin bror Jerry. Äkta syskonkärlek.
 
I halvtid lades nya strategier upp inför 2a halvlek och på något sätt lyckades tjejerna värva över både Bror och ytterligare en kille till sitt lag. Vet inte vad övergångsumman blev men tyckte det smusslades med några pripps blå bakom husknuten.
 
Tempot bedarrade lite ju längre första halvlek gick men nu efter 10 minuters pause (som i verkligheten var 7 minuter) var det åter ett skyhögt tempo i inledningen av den 2a.
 
Tjejerna gick på ordentligt i jakten på reducering och lyckades efter hårda duster forcera in ett mål. Men i en kontring i den värsta pressen lyckades vi killar vaska fram en hörna vilket ett av mina kusinbarn la perfekt till mig så var helt omöjligt att inte stänka in en balja till. Men Stridhare ger aldrig upp så tjejerna gjorde allt som stod i deras makt för att komma tillbaka in i matchen.
 
Det gäller att utnyttja hela planens bredd. Här ännu en syskonkamp mellan Anna- Karin och hennes bror Jerry. Tror här Anna- Karin gick vinnande ur den kampen vilket ledde fram till ett av tjejernas mål.
 
Men snart hade tiden runnit ut och när domare Jörgen blåste i pipan (som inte fanns) och förkunnade slutsignal stod killarna som segrare med 7-4. Men utan målsprutan Jonas Stridh ja då vet jag inte om utgången hade slutat lika lycklig för killarna. 5 strutar i comebacken på en fotbollsplan får man vara nöjd med.
 
Efter denna urladdning blev det grillning för att ladda batterierna inför den kommande brännbollsmatchen. Efter mat och dryck med välbehövlig vila var alla taggade inför en ny drabbning.
 
Denna gång med ett litet annat upplägg. De älsta som var på plats fick välja var sitt lag. Alltså Bror och jag.....fasiken vad gammal man kände sig helt plötsligt....var jag verkligen näst älst i detta gäng...ja tydligen.
 
Sagt och gjort. Bror drog längsta stråt och fick börja välja först naturligtvis valde han klippan i gänget en av mina yngsta kusinbarn, sen rullade det på och jag tyckte jag fick ihop ett supergäng till mitt lag. Till skillnad mot fotboll tror jag ingen i detta gäng hade spelat brännboll på väldigt väldigt länge. Så alla var nog spända på vad som skulle ske här och utgången var lika oviss som om de svarta molnen i horizonten som verkade ge grannskapet Våtvalla mer skäl för namnet även skulle komma över oss.....Det regnet kan de gött ha sa Bror!
 
Vi började som utelag och jag utsåg mig själv till förste brännare. Naturligtvis var det stenhårda regler här med med domare och sekreterare samt tidtagare. Inget utrymme för fuskspel här inte...
Men kan redan här avslöja att planen krymte lite efter varje omgång för inte faaan orkade vi springa runt pinnarna så långt som de var utsatta från start hela matchen som spelades i 3 x 3 omgångar a´10 minuter.
 
Med blandad framgång att träffa bollen fortskred matchen och redan från start förstod man att detta skulle bli en ryslig jämn historia.
 
Planen var grön och grann kanske något långhårig men man kan inte få allt. 
 
Vårat gäng lyckades med konsstycket att bränna ut det andra laget 2 gånger samt att få i en home rune. Men min kusin Jerry visade sig vara en jäkel på att ta enhandslyror och då de tydligen nu för tiden ger 6 poäng så anade vi att kanske det andra laget hade grepper ändå trots vi brände ut dem. I bland kan det ju löna sig att vara utelag. Men vi kämpade på och jag lyckades i varje fall få iväg bollen i en hygglig bana de flesta gånger till skillnad från vissa andra vi nämner inga namn.....Så bollkänslan fanns väl där till viss del men som den tävlingsmänniska man är var jag inte helt nöjd då jag inte lyckades få till någon hel fullträff under hela matchen som i fornstora dar i skoltiden då man ibland kunde skicka iväg den lilla bollen till bortre horizonten. Av det såg vi inget nu, men kul hade vi.
 
Fanns fler frusterade i gänget än mig då de inte lyckades träffa bolljäveln och några fick ta till det platta racket och skall erkännas att även jag fegade ur en gång för att säkra träff så inte vi också blev utbrända.
 
Farbror Bror gör allt för att träffa bolluslingen. Och även han fegade ur och fick ta till det platta racket men om han till slut träffade någon gång låter vi vara osagt.
 
Men uppenbarligen träffade vi allt bollen då och då för 2 av 4 bollar sprack på mitten...sen kan nog kvalitén på dessa bollar diskuteras. Men ett par riktiga rallarsvingar lyckades vi leverera då bollen tog en överaskande lång bana så några blev nog lite smått imponerade av sig själva....Ja tävlingsjävulen finns i alla Stridhare vilket framför allt visade sig av irritationen då det missades hej vilt. Då bränbollsracket flög längre än vad bollen gick.
 
Tiden går ruskigt fort när man har kul och snart förkunnade tidtagare Caroline att matchen var slut och den spännande poängsammanställningen kunde ta sin början medans jag gjorde några övningsslag så man skulle vara bättre förberedd till nästa gång det vankades brännboll. Övning ger färdighet. Och all träning kan behövas då sammanräkningen förkunnade att vi tappade brännbollen med 76-73 så jämt så det förslog men grattis då Brors gäng men det kommer alltid en returmatch.....men det får bli en helt annan historia det.
 
Tack tjocka släkten för en underbar eftermiddag/ kväll.
Något brunt och högt vatten i den lilla ån minst sagt så vi får bida vår tid här och hoppas på bättre förhållanded nästa gång för i små vattendrag går de största fiskarna....är det inte så?
 
För jag gjorde allt ett tappert försök att fiska en stund i ån också då regnet till slut drog in över oss men det har ju kommit fruktansvärda regnmängder senaste tiden så den lilla ån var uppgrumlad och översvämmad och ja rena syndafloden så endast lite småmört i ytan visade sig. Men när väl vattnet runnit undan kan det nog bli en släktkamp i mete även detta år.
 
Fick ett par minnen på smalbenen efter fotbollen och en sträckning i baksidan av låret under brännbollen, så tack släktingar för hård men rättvis kamp!
 
Simma lugnt och ta väl hand om Er så ses vi vid ett vatten nära dig.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Abborretävling i kanalen.

$
0
0
Inte så ofta jag har varken tid eller möjlighet att ställa upp i någon abboretävling. Men för någon vecka sedan var det dags att försöka visa vad man duger till då en av alla Billys After Work abborretävlingar gick av stapeln på hemmaplan alldeles bakom knuten på Fiskeshopen.
Billys tävlingar börjar ju 17.45 och jag stänger shopen 18.00 så lite handikapp fick man ge de övriga i starten. Hade naturligtvis varit nere under söndagen och tjuvtränat och känt på sträckan mellan broarna i Trollhättan där tävlingen skulle hållas och jag kunde konstatera att småabborre fanns det överallt så fisk skulle det bli på tävlingen. Då totala längden på samtliga abborrar man fångar under 2h 45 minuter räknas kan det bli ett fasligt mätande.
 
Började dock med att söka upp en av de tävlande som hade beställt sina favoriter bloodteez i chartreuse och de fick han så hans självförtroende ökade. Man måste ju fiska med det man tror på. Själv gick jag över klaffbron till andra sidan för som alla vet är ju alltid gräset grönare på andra sidan. Nu hade det gått 40 minuter av tävlingen och jag hade ännu inte fått blöta mina grerjor men tänkte det ordnar nog upp sig med fisken bra jag får i mina prylar. Första kasten gav dock noll och sen kom världens regnskur så det var regnkläder på och fortsätta beta av sträckan för att se var de större stimmen stod idag. 
 
Det ostadiga vädret vi haft sista tiden bara fortsätter men efter regn kommer solsken och precis som i söndags kom fisket igång efter en häftig regnskur.
 
Och vid lilla gästhamnen fann jag kvällens första abborrar för min del men oturen under tävlingar fortsätter grina mig i ansiktet. Precis när det hade kommit igång ordentligt och man hade stim av 15-20 abborrar efter hela tiden kommer det 3 stycken nöjesbåtar och Ni kan ju gissa var de tänkte förtöja.
 
Gick en snabbis över till andra sidan i strömmen men där var bara microber hemma så tog mitt pick o pack och drog iväg till "Japanska bron". Ett av detta områdets säkraste kort och då för en gång skull var strömmen den rätta för denna plats så nu skulle det köttas och efter några utlägg fann jag i vilken strömkant de stod och det var även fullt framför bropelarna men som väntat av den mindre kalibern. Tappade dock några i 3-4 hgs klassen på de första utläggen då man här får stå på en bro men högt staket är det inte det lättaste att svinga in ivrigt sprattlande abborrar så man får räkna med att tappa en del. Jag fiskar i kanalen med 2-kroks drop shot tackel med ca 40 cm avstånd mellan krokarna och ett 17 gr sänke i botten också det ca 40 cm från nedersta kroken. Mindre jiggar med liten paddelstjärt brukar vara de bästa i varmt vatten i färger gult, chartreuse, vitt, norsfärgat eller liknande naturella färger.
Sen tar man hem det relativt snabbt eller bara släpper rakt ned och vevar snabbt upp igen så ser man om man får stim efter sen är det bara joxa lite så hugger de. Men idag kvittade det fullständigt vad du hade de var på och ryckte i allt när du väl hittade fisken. Och jag tänkte de som satsat till 100% med att dra riktigt många små lär ta hem den här mättävlingen. Fast undrade ändå om någon skulle slå mitt fiske då det kommit igång fint trots jag började 40 minuter efter alla andra. Är ju ändå värsta hemmaplanen så vem skall slå mig??? Gillar sätta lite press på mig själv då fiskar jag bättre.
 
Men då jag drog som allra bäst dök Sten och ett par tävlande till upp så nu var vi ett helt gäng att dela på fisken här. Och då jag av någon outgrundlig anledning fick tekniskt avbrott (läs trassel) så knaprade Sten snabbt in. Han fick säkert 10 stycken medans jag knöt om.
 
Var dock snart igång igen och fick några till men tävlingstiden började rinna iväg och det började bli trångt på den lilla bron så tänkte ett ställe till innan slut. Så rörde mig bort mot ännu en brygga men här hade redan halva startfältet ockuperat sig och "tömt stället". Men lyckades peta upp 5 småttingar till innan den feta damen ljöd och förkunnade tävlingens slut.
 
Väl framme vid sekretariatet framkom det att unge Malvin 15 år fiskat helt grymt och använt helt rätt taktik idag med ett rörligt fiske och små grejor så han lyckades kroka de flesta abborrar som nappade och Ni kommer inte tro mig som han sa men mitt totalresultat blev 1395 cm abborre. Så nytt rekord på en Billy tävling. Han hade aldrig tidigare i sitt unga liv upplevt dylikt mängdfiske han var helt i extas efter att ha haft minst 10-30 abborrar efter i varje kast hela tävlingen. Själv räckte mina 34 abborrar och 636 cm till en klar 2a plats bland de 18 deltagarna men vem minns en 2a? Roligt att det nappade lite i varje fall och alla deltagare fick fisk och till slut drog även regnet bort och himlen sprack upp så vi fick en riktig fin avslutning på tisdagskvällen.
 
Många använder en vattenhink med syrepump till dessa tävlingar och så mäter man efterhand men nu efter detta mängdfiske blir det nog minimimått på Billys tävlingar?? De flesta abborrar simmade fint tillbaka och resten blev till utmärkta matfiskar som åtnjöts under onsdagen.
 
Anders instruerar Malvin i användandet av hink + syrepump samt visar upp sin smarta "cityvagn" för fiske i stadsmiljö. Så det blev till att öppna upp shopen för lite sent handlande för Malvin ville omedelbart göra slut på sina prispengar.
 
Och klart man måste få sitta och vila lite när man dragit nästan 14 meter abborre på knappa 3h. Bra kämpat Malvin!!
 
Veckan efter denna tävling var jag nere igen för att känna lite på det men ännu mer regn under veckan hade grumlat upp vattnet till lervälling och dessutom var strömmen avstängd så det blev 1 enda liten abborre på 3 personer. Ja så är fisket det gäller vara på plats vid rätt dag.
 
Simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig. Har ännu ett mängdfiske att dela med mig av men det får bli en helt annan historia en annan dag.
 
Resultat Trollhättan Göta Älv BIlly AW abborretävling 20210811
Ja det var mängder med fisk och nytt rekord i cm sattes för dessa träffar med Malvin Larsons resultat på 1395 cm. Bra fiske helt enkelt för många. Ska tilläggas att han är dessutom bara 15 år, men han vill tävla i vuxenklassen och det får man ju om man vill under förutsättning att man betalar startavgiften som en vuxen. Alla fick abborre idag iaf
Junior
Mikaela Dahlen 74
Hillmer Hjelm 50
Noah Starered 14
Vuxen
Malvin Larsson 1395 cm
Jonas Stridh 636 cm
Sten Rickardsson 418
Melvin Claesson 400
Mikael F 359
Billy Affelin 307
Anders Andersson 229
Markus Fredriksson 176 cm
Anton O 120
Göran Ohlsson 99
Malin Jacobsson 87
Anna D 63 cm
Magnus Dahlén 40
Victor Xet Carlsson 31
Pris största fisk oavsett art gädda Jonas Stridh 29 cm
Tusen tack för visat intresse. Nästa vecka kör vi i gbg City. välkomna då.
Tack även till våra sponsorer Vestli Fiske och Fiskeshopen
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Herregösses vad gös!

$
0
0
Ja i år har det äntligen blivit tid för lite gösfiske igen och vi har haft fantastiska mängdfisken på vårt gösspinn och vertikal som vi satsat på i år. I första hand har jag bara varit ute för att få lite action, storlek har kommit i andra hand. Då jag följt med flera nybörjare inom gösfiskets värld och då är det ju lättast att åka till fiskrika sjöar och fiska bottennära efter de mindre individerna så man får in rätta knycken så att säga. Och kämpar man på och lägger lite tid finns det ju inget som säger man inte kan dra en klump på detta fiske heller. 
Sen fastnade snart mina fiskekamrater just för spinnfisket efter gös så det har blivit mest den varan.
Rent teknikmässigt kanske just spinnfiske efter gös egentligen inte är så komplicerat. I stort kastar man bara ut valfri jigg låter den sjunka till botten och tar ett par tre snabba vevtag följt av vevstopp låter jiggen sjunka till botten igen och vila den på botten några sekunder sedan 3-4 snabba vevtag igen osv osv.
Huggen brukar bli brutala och oftast komma precis i vevstoppet då jiggen faller mot botten eller strax efter den landat på botten. Anpassa jigghuvudets vikt efter djup och hur snabbt du vill fiska. Tyngre skallar 18-30 gr vid djupt och snabbare fiske, 10-15 gr skallar vid någort grundare och lite långsammare fiske. Det senare är det jag ofta praktiserar. Nu på sommaren brukar normalt långsmala paddelstjärts jiggar i 12-16 cm funka bäst och färger i gult, grönt, orange eller vitt i olika kombinationer brukar sällan vara fel. Abborrefärgade eller norsliknande jiggar är andra som brukar kunna göra succé.
Så skaffa ett spö på 7-8´ med kastvikt ca 10-40 gr med rejäl ryggrad och en haspelrulle i storlek 2500-3000 med flätlina 0,10-0,16 mm och en f.c tafs på 50-70 cm 0,35-0,45 mm och på med en jigg så är Ni hemma.
I mitten av augusti var det så åter dags att stäva ut på böljan den blå för en match med gösen i en av våra närliggande grumliga slättsjöar där gösen kan stå tätt. Egentligen var det tänkt vi skulle besökt en betydligt större sjö men vädergudarna som sköter vindmaskinen tyckte annorlunda då de vridit på reglaget på max och omöjliggjorde försöket att fiska på en stor sjö. Sjön vi valde istället är väl inte den minsta heller men betydligt mer vindskyddad men det kom att visa sig att det var i det värsta vindhålet man skulle ligga om man ville ha gös. Ja pålandsvind är ju sällan fel.
 
I dag blev vi 2 båtar så en liten tävling båtteamen emellan gick ju inte att undvika även om de i andra båten senare under dagen hävdade att någon tävling hade de inte hört talas om......
 
I dag hade vi tagit sovmorgon och gled ut från rampen vid 11.00 för ett mitt på dagen till kvällen fiske. Kåta som vi var på att få blöta våra krokar stannade vi på första bästa stället innan ens motorn hade hunnit bli varm. Men de första försöken gav inga som helst indikationer att detta skulle bli en kanondag fiskemässigt. Fick några attacker på min vertikaljigg utan att kroka något och far och son Björnänger som jag var med idag hade någon enstaka stöt på sitt spinnfiske och till slut fick Anders spräckt nollan med dagens första. Andra båten fick inget och blåsten bara tilltog.
Men solen värmde gott emellan vindbyarna och efter lite fika i magen med orden från Anders....."Va vad gör du äter du innan du fått upp något.....jinxa inte fisket mer nu", drog vi söderut i sjön för att se om vi kunde hitta nappvillig gös.
 
2 båtar....vem skulle bli dagens göskung?
 
Anders visade vägen med dagens första.
 
Medans vi sökte oss söderut passade vi på att trolla oss sakta framåt med ett par vobbler bakom båten för att se om vi kunde hitta något kul med hjälp av ekolodet. Men efter en timmes fruktlöst trollande och undersökning av andra båtens resultat som var lika magert det tog vi beslutet om en fullständig rokad och la oss mitt i värsta blåshålet vid en 6 meters ränna mellan en grynna och land och så fort vi kom hit såg vi lite ekon på lodet och vi parkerade på måfo med elmotorn med orden ja här blir väl bra.
Föga ande vi vilket gösfiske vi kom att ha de följande timmarna.
Redan i första kasten hade vi på gös alla 3 och sen bara fortsatte det. Spelade ingen roll åt vilket håll vi kastade det small på gös stup i kvarten. Nu var såklart de flesta små och man missade mängder med hugg men en hel del låg på godkända 50-65 cm och gav fin kamp på våra jiggutrustningar. Och nappen var som oftast från gösen oavsett storlek rena hästsparkar så otroligt roligt fiske. Men även om det föreföll som det kryllade av gös och de nappade i stort sett på vilken jigg som helst var det ändå en viss skillnad på vilket de tog allra bäst på. I dag verkade de älska orange/ gula jiggar. 
Jag har spinnfiskat mycket gös i mina dagar men aldrig tidigare har jag varit med om att man har kunnat ligga på exakt samma ställe i 5 timmar och ha napp i stort sett varenda kast. Hade vi krokat allt idag hade nog inte 300 landade gösar stoppat....tur att man inte krokar allt.....Vi kör med relativt stora jiggar utan stingers just för att undvika de allra minsta.
 
Väl framme på dagens guldställe ja då blev delad glädje dubbel glädje!
 
Till slut dök andra båten upp och kampen var igång på allvar. Men vilken båt som skulle bli göskungar för idag var redan sen länge avgjort för när de andra anlände till dagens heta ställe ja då stod det 52-0 till oss.....men Daniel och Peter knaprade in något då vi valde matpause i land. Vi var liksom nöjda.
Sådan son sådan far eller vad är det man säger. Kenneth höjde pb flera gånger denna dag.
 
Efter pausen sökte vi lite andra områden och det tog inte lång tid innan vi hittade ett liknande ställe med i stort sett lika mycket gös här men nu hade nappruschen avtagit något och de tog lite försiktigare men vi petade upp 19 gösar till. Så utklassningssiffrorna skrevs till 71-20 när dagen började lida mot sitt slut. Och Ni som är oroliga att vi tar upp allt vi får så kan Ni vara lugna vi vet vad vi gör så lite snabba foton på en del sen får de flesta simma tillbaka men givetvis tog vi några matfiskar med oss hem. Gös är ju riktig kvalitetsmat. I denna sjö finns både max och minimimått man får ta med hem 2 st matgösar mellan 50-70 cm per person. Vi var ju 3 och nöjde oss med 5 fina matgösar som fick mätta 3 familjer under måndagen. Finare måndagsmiddag än nyfångad gös är svårt att tänka sig.
Men dagens största fick allt undertecknad stå för.
 
De tog ordentligt idag med rätt färg på jiggen...gul grönt funkade som för det mesta utmärkt men var det dessutom lite åt det oranga hållet på jiggen ja då slök de dem ännu värre. Gösen kan vara en kräsen en.....
 
När väl de andra dök upp fick de också ta del av den intensiva huggruschen i blåsten. Här Daniel i färd med att leta efter fishbonkern då de också gärna ville ha en fin måndagsmiddag.
 
Men dagens bild får ändå bli denna. Anders svär på att han älskar sin fru ännu mer än gösfiske.....men säger inte texten på tröjan något annat??
 
En fantastisk men vindpinad dag var till ända och man kan väl inte vara mer än nöjd med 91 gösar på 5 personer på några timmars eftermiddagsfiske. Så ut och knacka jigg i botten du med om du lyckas hitta rätt hårdbotten för dagen kan du få vara med om ditt livs fiske.
 
Blir det några mer gösfisken för mig i år blir det nog till att ta fram tålamodets pinne och satsa på de större antingen med trolling eller spinn i mellanvattnet men utan livescope och andra fantastiska ekolod. Ett lod med lite hyfsad sidgivare får duga så man eventuellt kan se lite fisk man kan fiska på men exakt var de står behöver jag inte veta.För lite mystik får finnas kvar. Vet inte om jag skulle uppskatta att se exakt på lodet var fisken befinner sig och kasta den i huvudet och sen stolt visa upp vilken fantastisk gös jag lurade till att hugga. För det är ju det det handlar om att hitta en stor individ och pricka den med en jigg sen skall den ju välja att hugga men om du exakt ser var den tar vägen ja då kan du ju till slut nöta ut den till att ta.....Nä inget för mig...jag fortsätter nog gå efter eget huvud och kastar lite mer i blindo. Men som jag sagt tidigare kanske står där med Daniel Nilsson en vacker dag i fören på hans båt och prickar 10 kilosar😂😉
 
Ni kanske undrar varför jag saknar huvudbonad på de flesta foton denna dag. Jag som aldrig fiskar utan keps.....men det blåste ju en hel del idag så Anders fick visa klassen som kepsfiskare också...napp direkt där med!
 
Sköt om Er därute och ta väl hand om Er så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
 

Feederkvalet 2021 deltävling 1 och 2

$
0
0
Efter 1 år med pandemiuppehåll gällande internationella metetävlingar som EM och VM kunde i varje fall några genomföras detta år med hårda coronarestrektioner. Vi avvaktade in i det sista med att söka arrangemanget för feederkvalet (bottenmete) då vi inte visste om VM skulle bli av eller inte men så i sista minuten bestämde internationella förbundet att genomföra årets feeder VM som planerat i Frankrike.
Och då var det bara för oss att ordna ett kval inför nästa års VM som skall gå i Ukraina om det nu blir av där. Ukraina har ju försökt arrangera i 5 år nu men i sista stund fått nej då de inte kunnat garantera säkerheten för deltagarna. Så vi får se om krigsläge eller corona sätter stopp för Ukrainas ambitioner att arrangera 2022....ja tiden får utvisa. Annars säger ryktet redan nu att Frankrike står redo igen att ta över arrangemanget även 2022.
Så hur det än blir måste vi genomföra ett landslagskval så vi kan om vi så önskar skicka ett lag till nästa års VM.
Min klubb FK TOPP stod redo att ta sig an uppgiften att arrangera i år och valet föll på Lidan och Karls Grav som kvalvatten. Nu för tiden är det 4 deltävlingar där man räknar sina 3 bästa resultat som räknas. De 5 första i serien bildar landslaget.
 
Tiden bara rusade iväg och snart visade kalendern den 28/8 och det var dags för kvalstart. 16 hugade aspiranter på en landslagsplats hade mött upp vid för dagen ett vindpinat landskap längs Lidans strand. Som brukligt är använde vi sträckan inne i Lidköping mitt emot sjukhuset. En mycket känd metesträcka för de flesta som någon gång tävlat i internationellt mete i Sverige.
Men just för enbart feeder har den inte använts speciellt mycket så lite nytt att bara fiska feeder här för de flesta.
För några år sedan var vi runt 30 deltagare på landslagskvalen men då körde vi bara en kvalhelg. Tyvärr tror jag utökandet till 2 helger skrämmer bort en hel del deltagare. Naturligtvis är det mer utslagsgivande ju fler tävlingar man har. Men jag är inte för det direkt pga det leder knappast fram till en utökning av vår sport i Sverige. Nu kanske några avstår även pga corona och att VM går i Ukraina men största tappet utgör absolut att det blir för många tävlingar och för stora utgifter för den större massan som gärna kan tänka sig ställa upp men inte lägga hur mycket tid som helst.
Ja jag har många tankar kring detta men vi skiter i det nu och ägnar resten av inlägget om hur det gick på första kvalhelgen.
 
Lyckades med konsstycket att lotta till mig exakt samma plats som jag hade på våran provtävling för några veckor sedan då vi körde en Västra meteserie enbart feeder här och som Ni vet blev jag fetsist på den tävlingen vilket aldrig förr har hänt i Lidan....Så mitt något kantstötta så vanliga starka självförtroende fick sig en knuff till för att nästan få mig att tippa över kanten.....
 
Men jag har aldrig gett upp i förväg och naturligtvis inte nu heller. Helt andra förutsättningar denna dag nu med mer beten i bakfickan och vad jag tyckte en god grundtaktik såg jag ändå tävlingen an med tillförsikt. Och ju längre tiden gick av upptacklingstiden desto mer trodde jag på mig själv igen. Senaste tidens provfisken hade antytt få men skapliga braxen att fiska efter på ett avstånd av 14-18 m ut samt småfisk på andra sidan. Just denna platsen är lite knölig på 14-15 meter men hittade en relativt ren fläck precis innan det brantade på ca 14 meter ut så beslutade att gå all in på denna plats. Sen bara en plats på andra sidan som back up. In bland näckrosorna så nära man bara kunde komma utan att få upp en näckrosblacka i varje utlägg. 
 
Även om jag även denna gång inte trodde på några gigantiskt fiske utan relativt segt så gjorde jag ändå en hyfsad stor grundmäskning på 14 meter då det var ett av misstagen sist att inte mata på ordentligt från start. Så i med 1,8 liter mäsk med 2 dl klippt mask, 2 dl casters, 1 dl död maggot, 1 dl frysta jokers samt för syns skull en näve majskorn. Allt detta skulle ut på 14 meter hur många feederburar det blev kvittade bara jag visste vad jag fått i. Något som en hel del inte tänker på. De blandar sitt mäsk i en balja sen rör de ned sina beten och tar en feeder och fyller tex 10 burar direkt från baljan. Då har man ingen aning vad och hur mycket man fått ut totalt i beten.....Utan dela upp det Ni vill ha ut i grunden i en egen balja och blanda de beten Ni vill ha ut i grunden i detta och ut med det så vet Ni alltid exakt hur mycket Ni fått ut i grunden. Sen har man alla beten för sig och mäsk för sig så kan Ni under fiskets gång styra precis vad Ni vill få ut och hur mycket. Först då kan man se vad fisken reagerar på och göra någon form av analys. Blandar man bara ihop allt i en salig röra ja då vet man inget vad som funkar eller hur mycket man fått ut under resans gång.
 
På andra sidan la jag 0 i grundmäskning då sarv mm står under näckrosarna helt naturligt och blir bara skrämda om man bombarderar dem är ju bara någon dm djupt där. Annars är Lidan en relativt djup å och på 14-18 m varierar djupet mellan 3-6 meter beroende på var du sitter. Många valde att även ha en plats mitt i eller mot andra kanten på det djupa partiet men testfisket innan hade fått mig att välja bort dessa platser.
 
Planen var att börja på andra sidan och låta huvudplatsen vila i minst 45 minuter efter grundmäskningen. Nu hade vinden friskat i ordentligt från Vänern och stora vågor rullade in längs Lidan och man fick ta till 40 gr feeder för att få över prylarna med någorlunda lätthet till andra sidan. Inte så brett här ca 35 meter men man vill ju ha sträck på grejorna så därav den något tyngre feedern men med liten bur behövs inte mycket för att väcka småfisken på andra sidan. Och som förhoppningarna var så fort feedern landade och man hade turen att kroken inte landade i för mycket grönsaker satt det en liten sarv på så man fick lite att lägga i keepnetet direkt från start.
 
De var dock lättskrämda de stackars små liven men de skulle visa sig att de blev ack så viktiga idag. Då Lidan i övrigt inte fiskade på topp direkt. Men några braxen och sutare fångades så hoppades även jag att det skulle dyka upp någon bättre fisk på 14 meters platsen för mig. Och första utlägget efter 45 minuter vila på 14m så gick tippen runt nästan ett helt varv redan efter 2 minuter och jag tänkte...har mitt berömda flyt kommit tillbaka.....men icke en åljävel....som vi inte räknar på kvaltävlingarna. Men lite tur hade jag den slet av tafsen inne vid kanten så slapp ta i det hala fanskapet.....Nä har inget emot ål men på tävling då de inte räknas kan det väl hålla sig undan....skulle väl bara fattas nu att jag får en gös också......av någon underlig anledning lyckas jag att få de fiskar vi ej räknar just på kval....gösar, regnbågar, ålar, aspar har förföljt mig genom åren.....
 
Någon fisk att räkna lyste dock med sin frånvaro på min huvudplats så det fick bli att kämpa på med sarvarna på andra sidan om jag ville ha skuggan av en chans dag 1. Men det gick inte att bara fiska andra sidan då sarvarna snart backade riktigt långt in bland näckrosorna efter några utlägg. Så varierade ca 15 minuter i stöten på vardera plats men på 14 meter lyckades jag bara få några små björknor. Och de runt mig fick ännu mindre så ingen aktiv braxen i detta område dag 1 helt klart. Men högre upp på sträckan hade de fått några större fiskar.
 
Och fick även ett tekniskt avbrott då jag lyckades slita av flätlinan mitt på i ett bottenapp i en näckrosrot. Då jag alltid vill ha minst ett reservspö / plats var det bara att knyta om. Men omtackling på feeder går blixtsnabbt och med hjälp av mina "mätstickor" var snart rätt avstånd funnet igen. Men nu låg det ju lite flätlina och störde platsen men man har ju hyfsad precision (läs tur som en tokig) så i första utlägget satte jag nya feedern i gamla kroken så bara hala in flätlinan som var ivägen...hur svårt kan det va!
 
Men var riktigt nöjd annars med dagens precision som oftast är A och O inom feederfiske. Tono kom och kikade en stund och med orden efter 5 raka utlägg med sarv upp direkt på nedslag då jag inte fick något på 6e utlägget sa Tono " Nu får du pröva en annan näckrosblacka du har redan tatt hela sarvfamiljen under den där nu, kasta en halvmeter nedströms" Redan berömda ord från Tono! Nästan lika underhållande som hans imitation av en nappande solabborre vid VM i Arno år 2000. Ni som var med då vet vad jag menar........
 
Råkar man av misstag skräpa ned i naturen och lämna linor i vattnet får man se till att ta hand om sin skit omedelbart, det är sen gammalt!
 
Slet på så gott jag kunde hela tiden ut men inga stora fiskar för mig denna dag men mitt sarvslit räckte ändå till en godkänd 4e plats med häng på bättre. Med tanke på att man satt på en erkänt tuff plats var jag riktigt nöjd och vips var självförtroendet tillbaka så längtade direkt till dag2
 
Resultat Dag 1 feederkval 202108028 Lidan
Peg Fiskare Vikt Placering
A1 Patrik Lindberg 2760 gr 3
A2 Jonas Jansson 1940 gr 5
A3 Peter Ohlsson 5900 gr 1
A4 Tom Östlund 4960 gr 2
A5 Stefan Holst 0 gr 9
A6 Jan Persson 30 gr 7
A7 Jonas Stridh 2400 gr 4
A8 Fredrik Samuelsson 1240 gr 6
B1 Almantas Skeiveris 3020 gr 3
B2 Andreas Fredriksson 2300 gr 5,5
B3 Niclas Karlsson 1300 gr 8
B4 Kristian Ekman 1560 gr 7
B5 Sten Rickardsson 2300 gr 5,5
B6 Roger Bengtsson 2420 gr 4
B7 Charles Fasth 3560 gr 2
B8 Toby Hallström 4840 gr 1
Limpan med fin sutare som hjälpte till gott dag 1. Kom upp ovanligt många sutare under helgen för att vara Lidan (8 st tror jag det blev totalt) Normalt fångas 2-3 sutare på alla tävlingar under ett helt år i Lidan....sutareinvasion?
 
Peter med dagens högsta vikt men han var för trött för att le.....förstårligt efter att kämpat hårt med stor framgång på sitt första landslagskval!
 
Rutinerade Tom däremot vet hur man poserar med fin fångst framför en kamera hur trött man än är efter en tävlingsurladdning!
 
Fina guldiga granna rödfenor blev min lott i livet denna dag.
 
Men det höll nästan på att ta slut för mig på lördag kväll så det inte skulle bli något fiske på söndag. Jag brukar ha för vana att blanda mitt mäsk strax innan sovdags och gjorde så ock denna dag. Och är jag hemma brukar jag ta min sladd drivna borrmaskin och sätta mäskvispen på den då den är bra mycket starkare än den starkaste eldrivna så allt går både fortare och lättare (vanligtvis)....Men idag höll det på att ta en ände med förskräckelse då jag hade lite väl brottom och såg inte upp så sladden fastnade på något vis i vispen och maskinen fick fnatt och spann i tokfart tills en propp gick och hela huset slocknade. Och innan dess hade jag försökt stoppa den med att den nästan slog av mig handen, naturligtvis satt kontakten så till att jag fick svårt att bara rycka ut den. Men allt slutade väl förutom för borrmaskinen som till slut fick kortslutning då en koppartråd gick av så den har nog gjort sitt nu. Men kunde slutat med ström genom kroppen och bruten handled eller ännu värre nu fick jag bara någon extra timme att sopa upp mäsk som vispen skickat runt i hela rummet. Men det mesta hade hamnat i en hög så bara sopa upp och lägga i baljan och fukta på. Säkert bara bra med lite extra krydda i form av damm och annat mums mums som kan finnas på ett golv.
 
Efter detta kvällsdrama sov jag ändå gott och drömde om stora braxen under natten......men snart vaknande man till verkligheten och en ny dag grydde och återigen lyckades jag lotta mig till samma område men en plats längre nedströms en om ännu mer svårfiskad plats då botten sluttar väldigt här och det är riktigt djupt. Men med gårdagens mäskning borde det satt lite mer fart på braxen så med lite flyt borde inte slaget vara förlorat från denna plats även om jag naturligtvis hade hellre nästan fått vilken annan plats som helst förutom denna.
 
Liknande taktik som igår men la i lite mindre mäsk i grunden men samma mängd beten. Även i dag tänkte jag börja på andra sidan men låta kortplatsen bara vila 15 minuter ifall det stod några hungriga braxen på platsen som kommit dit under natten.
 
Redo för start dag 2 instängd mellan 2 stora vassruggar såg jag ingen annan än mig själv. 
 
Startade som tänkt på andra sidan med att dra 3 små sarvar direkt första kvarten men märkte direkt att de inte var lika "på" som igår och innerst inne trodde jag aldrig att sådant fiske skulle räcka någonstans idag...braxen måste ha vaknat. Och snart besannades mina farhågor att braxen parkerat på de översta peggarna där det normalt är ett hetare område för braxen och efter timme ett då jag endast hade mina 3 sarvar och 2 björknor, (för inte hade jag flytet att några braxen valt stanna på denna plats under natten,) så stämde av med några andra deltagare efter drygt en timme då sa ryktet att både Peter på peg 1 och Tony på peg 3 hade närmare 10 kg...så nu var goda råd dyra då säkert de andra som satt i detta område snart skulle börja kötta de med. 
 
Ökade på mängden klippt mask i feedern i hopp om att smaskig masklukt skulle dra in braxen till slut. Bytte även från cagefeeder till plastfeeder. Börjar ofta med cage metallfeeder då det släpper mäsket lite mer och drar in fisk från lite längre sträckor för att sedan när man börjar få indikationer på fisk gå över till plastfeeder som håller bete och mäsk bättre så man får ned mer mat till botten och samlar fisken där. Just några sådana indikationer hade börjat visa sig av bland annat linnapp och snabba napp på dalande tafs. Byte till plastfeeder och mer mat i mäsket gav resultat och i snabb följd efter drygt 2 timmars fiske kunde jag dra mina första braxen för dagen och man kände man var med i matchen igen. Tyvärr felkrokade jag snart en med resultat ett par fjäll upp och det skrämde mina fiskar en del och man fick ut med lite mer mat och låta platsen vila en kvart. Sen var de tillbaka igen och tävlingen flöt på med en skaplig braxen då och då och det blev inget jättedrag för de övriga efter första timmens action så kände jag hade chans på hyfsad placering. Så jobbade på för att få enstaka större braxen. Fiskade för en fisk i taget så att säga. Och med god portion tålamod och verkligen låta braxen ha chansen hitta betet kunde jag sakta men säkert bygga upp en ansedlig vikt denna dag. Men mot Tonys racerfiske kunde jag inte göra något åt utan fick nöja mig med andra platsen några gram på rätt sida mot Peter vars fiske måste dött totalt efter timme 1. Men med platssiffrorna 4+2 så ligger man nu totalt 4 efter helg 1 så man börjar kanske så smått komma in i tävlingstänket igen och börjar det inte lukta lite Ukraina kanske???
 
Tony med ännu en braxen på väg mot säker seger på sektion A. Roger sa att de hade en klubbhemlighet för att få braxen i Lidan men han kunde inte avslöja den mitt under brinnande tävling...men den var nog så hemlig så inte ens Roger fick fram den då han fick sitta mitt emellan sina klubbkompisar och titta på då de halade braxen.....
 
Än kan han Stridhen....
 
Men så rutinerad som Tom blir jag nog aldrig för under söndagen ännu en stabil insats och leendet var på plats som vanligt från "Super-Tom".
 
Fredrik Samuelsson får bidraga med dagens sutarebild.
 
Fast dagens storköttare var Nicklas som i ren frustration av att blivit 8a på B sektionen under lördagen slet upp 25 kg braxen under söndagen från sin nedströms kantplats på B sektionen.
 
Lidan 20210829 Feederkval dag 2.
Peg Metare Vikt Placering
A1 Peter Ohlsson 11260 gr 3
A2 Roger Bengtsson 0 gr 9
A3 Toby Hallström 17340 gr 1
A4 Charles Fasth 4220 gr 6
A5 Jonas Jansson 4540 gr 5
A6 Patrik Lindberg 5640 gr 4
A7 Jan Persson 1260 gr 7
A8 Jonas Stridh 11280 gr 2
B1 Tom Östlund 14880 gr 2
B2 Sten Rickardsson 3460 gr 8
B3 Fredrik Samuelsson 7620 gr 5
B4 Stefan Holst 4260 gr 6
B5 Andreas Fredriksson 3560 gr 7
B6 Almantas Skeiveris 7760 gr 4
B7 Kristian Ekman 7800 gr 3
B8 Niclas Karlsson 25060 gr 1
 
Feederkvalet 2021 sammanställning efter 2 deltävlingar av 4 (Totalt räknas de 3 av 4 resultat i serien)
  1. Toby Hallström 1+1 = 2p
  2. Peter Ohlsson 1+3 = 4p
  3. Tom Östlund 2+2 = 4p
  4. Jonas Stridh 4+2 = 6p
  5. Patrik Lindberg 3+4 = 7p
  6. Charles Fasth 2+6 = 8p
  7. Niclas Karlsson 8+1 = 9p
  8. Kristian Ekman 7+3 = 10p
  9. Jonas Jansson 5+5 = 10p
  10. Andreas Fredriksson 5,5+7 = 12,5p
  11. Roger Bengtsson 4+9 = 13p
  12. Sten Rickardsson 5,5+8 = 13,5p
  13. Jan Persson 7+7 = 14p
  14. Stefan Holst 9+6 = 15p
Ja vi får se vad Karls Grav har att erbjuda i oktober då allt avgörs hoppas alla ställer upp där även Ni som inte gick så bra denna helg. Bättre träning än att fiska mot de bästa under tävlingsförutsättningar får man inte. Att ställa upp även om man inte kanske har chans på VM plats hör enligt mig till god ton mot övriga och som sagt att deltaga även då man inte har chans på avancemang är bästa träning det har bland annat gett mig grunden som lett till där man är idag. Att aldig ge upp och alltid komma igen. Kan andra kan jag övning ger färdighet är mantrat jag brukar dra.
 
Sköt om Er därute så ses vi vid ett vatten nära dig!
 
 
 
 
 
Viewing all 471 articles
Browse latest View live