fiskeshopen.blogg.se

Har ju fått upp suget och orken för tävlingsmetet igen och hunnit avverka ett antal tävlinger sedan jag skrev här senast på bloggen så jag får väl bjuda på en liten historia från dessa.

Men LAG SM som avverkades i helgen håller jag lite på.

Som traditionen bjuder höll vi en av våra Västra meteserie tävlingar vid den s.k Länsan i Vänersborg andra helgen i september. Som också i är blev årsavslutning på serien.

Tyvärr kom endast 4 till start till denna lilla naturhamn i södra Vänern. Det föll sig så illa att i år krockade tävlingen med Karpfestivalen i Skara och man kan ju inte vara på 2 ställen samtidigt. Men vi som var med i Länsan kom att få en fin fiskedag med mängder med fisk.

Och tävling är ju tävling oavsett hur få man är och stora frågan var vilka av oss som skulle hamna på berget som normalt är en het plats. Det slumpade sig så återigen att jag blev en av Jepparna på berget i år ihop med Sten så de övriga deltagarna Jan och Jansson utsåg oss direkt till dagens favoriter.

Faktum var att jag lottade till mig exakt samma plats för 4e året i rad vilket tidigare har lett till idel sektions segrar. Så man kan ju knappast klaga på platsen.

Men fiske är fiske och inget är över förrän det är över.

Regnet hängde i luften hela dagen utan att riktigt bryta ut och en relativt stark frånlandsvind rådde, så vi trodde kanske inte på det värsta köttafisket. Ack så fel vi fick för redan i första utlägget var det mört för samtliga. Min vana trogen började jag med slider (glidande kastmete) mot andra kanten men kom snart till insikt att det skulla ta för lång tid då det nappade mört så fort flötet landade även på 5-7 m långspö direkt i starten.

Så det fick bli "bonnasjuan" för nästan hela slanten och intensiv loosfeeding med majs o maggot som kom att gälla under större delen av dagen. Men snart visade det sig att braxen som oftat avgör här idag valde att parkera på de yttre platserna där Jan o Jansson trodde de var chanslösa ifrån. Jag låg i allt vad jag kunde för att locka braxen till mig från dem men idag gick det bara inte att flytta på tillräckligt många braxen för att ha en chans. Några lurade jag upp till slut men långt ifrån vad som behövdes idag så jag inkasserade en 3e plats eller om man så vill näst sist men väljer säga att jag kom 3a det låter liksom bättre.

Försökte hänga med med mörtfiske genom att fiska on the drop med majs och få upp snittet men mot braxenrace hade man ingen chans.

Fast otroligt roligt fiske blev det återigen vid Länsan och inte var dag de gamla hederliga långspöna kommer till användning nu för tiden men här är de kungar...

Jan Persson tog en säker seger från den yttre kantplatsen längst ut på stenpiren i Länsan och hans fångst tyngde ned vågen till 37,7 kg.

Ja visst finns det fisk i Vänern😉

Sten i lodtagen strax innan start med mig på platsen intill som jag bör kunna nu då det var 4e året i rad på exakt samma plats vid en tävling i Länsan.

Frånlandsvind och näst intill bleke på Vänern vilket vi trodde skulle eventuellt försvåra fisket.

Men inte, allt var som vanligt här fisken fanns och ville nappa. Sten dock sist med 14,3 kg men man skall vara glad på sin födelsedag så Sten glad ändå men kanske lite ofint av oss andra att inte hålla igen så Sten fick vinna på sin födelsedag!

För egen del fick jag vara nöjd att slå födelsedagsbarnet med mina 20,68 kg.

För mot de längst ut stod vi oss slätt idag. Jansson köttade på och fick en fin bonusabborre i bara farten bland alla mörtar och braxen och vägde in 30,52 kg för en 2a plats.

Men gladast av alla var Jan Persson som visade var skåpet skulle stå idag med sin segerfångst på fina 37.7 kg.

Inget rekord i Länsan men ännu en imponerande segervikt från denna sträcka. Synd det var så få som kunde vara med denna gång men utrymmet är väldigt begränsat här och det blir bara mindre o mindre med plats med fler båtar och mer som växer igen. Men vi gör ett nytt försök nästa år igen var så säkra.

Resultat VMS 4 Länsan Vänersborg 20210912

Peg Fiskare Vikt Placering

A1 Sten Rickardsson 14300 gr 4

A2 Jonas Stridh 20680 gr 3

A3 Jonas Jansson 30520 gr 2

A4 Jan Persson 37700 gr 1

Fast vi bara var 4 st blev det en lottad lagtävling som sig bör på VMS som Jan och Sten vann med 800 gr marginal mot Jonasarna.

Veckan efter köttafisket i Länsan skulle det bli andra bullar av vid årets LAG DM som i år var förlagd till Lidan vid Lidköping och även tänkt som en generalrepetition inför LAG SM som skulle gå av stapeln i samma vatten ytterligare en vecka senare.

Torsdagen innan DM kom det nämligen en riktig rotblöta i vårt område som inte avtog förrän en bit in under fredagen och då hade den berikat marken med 70-100 mm regn i Lidans tillrinningsområde och med nyharvade åkrar så var det fritt fall för den lösa jorden att forsa rakt ut i Lidan och förvandla den normalt ganska grumliga ån till värsta lerdiket som mer påminner om gamla choklad drycken pucko både i färg o konsistens än vatten som någon fisk kan trivas i.

Strömmen hade ju i och med detta naturligtvis ökat till rena fallens dagar men helt ofiskbart var det i varje fall inte under söndagen så tävling blev det.

I år kom 4a lag till start då Lysekils SFK gjorde en välkommen comeback. Och då Skaraborg körde sitt LAG DM samtidigt med sina 2 lag så blev det en riktig tävling av det hela med 24 metare på rad så nu skulle vi få ett bra svar av vad Lidan går för i dessa urusla förhållanden.

Jag fick plats A3 mitt inne i vassen och fick tampas mot Henrik från Splash på kanten och Mattsson från ASFF och Reine från Lysekil som mina direkta grannar.

Vi var i första hand här för att ge oss en bild av hur det kunde bli på SM men naturligtvis vill man vinna när man väl sitter på pallen men det var inte prio ett idag. För så som det utvecklades hade jag inte släppt löjspöna om det gällt mer än en DM titel. Och då dessutom kört med finlirs löjgrejor för att kroka allt även 4 grammarna för idag gällde det att ta tillvara på allt som bjöds oavsett storlek om man ville ha något att väga in. Men skall väl i ärlighetens namn säga att hur jag än hade försökt med de små löjorna hade jag nog aldrig rått på Mattsson som utvecklats till en av Sveriges absolut bästa löjmetare oavsett om det är microber eller stor löja som gäller.

Jag försökte få större fisk vid botten både med kort och långt take a part både med plattflöte tackel upp till 30 gr och vanligt pater noster tackel med 15 gr sänke direkt kopplat till take a part. Det som en del kallar "Borlängetackel" men som jag kallar klump....och om det uppfanns i Borlänge....nä det vet jag inte men första gången jag såg denna metod praktiseras med framgång var i Karlstad på det glada 80 talet.

Men oavsett vilket så ville inte en enda bottenfisk av arterna braxen och björkna som normalt dominerar höstfångsterna här nappa i lervällingen. Enda chansen att få dessa arter verkade vara på feeder en liten bit längre ut runt 15-18 meter men den metoden hade vi valt bort idag.

Så jag fick gneta upp lite löja så man slapp bli helt utan fisk och fick dela sista platsen på sektionen med Reine. Mattsson visade varför han börjar kallas en av Sveriges bästa löjmetare och halade upp för idag helt "omöjliga" 200 löjor för seger på sektionen. Då hans lagkompisar gjorde liknande strålande insatser gick ASFF mot en kassaskåps säker seger på årets LAG DM. ASFFs 2a raka DM seger, grattis grabbar. Ekman och Almantas visade att med rätt användning av feederspöt gick det att få lite större bottenfisk och det får man väl säga visade vägen lite för vår taktik på LAG SM om nu förhållandena skulle vara likvärdiga. Men det får bli nästa historia.

Det var ett riktigt lerdike som mötte deltagarna på årets LAG DM I Lidan

Men Andreas Sandberg tyckte inte att gräsmatan hade fått tillräckligt med vatten så han gav den en omgång till. Han ville väl den skulle vara grön och fin inför LAG SMet och då behövs ju vatten för att gräset skall växa och frodas det vet ju alla.

Niclas körde hårt med sina löjspn hela dagen.

Löjkungen Mattsson med segerfångsten från sektion A.

Kristian "panka" Ekman med segerfångsten från C sektionen. Bara ut med feedern o vänta hur svårt kan det va?

Almantas "färnamannen" ...inte ofta det blir färna på denna sträcka.

Men han fick dela segern på D sektionen med comebackande Roger från Lysekils SFK som satsade allt på ett kort....stor fisk och belönades med en id i slutminuterna, räckte långt en dag som denna.

Så det var inget snack ASFFs glada gossar blev återigen DM segrare...SM seger nästa år?

Resultat LAG DM Norra Älvsborg Lidan 20210919

Peg Fiskare Lag Vikt Placering

A1 Henrik B Splash 620 gr 2

A2 Johan M ASFF 1940 gr 1

A3 Jonas S FK Topp 420 gr 3,5

A4 Reine K Lysekils SFK 420 gr 3,5

B1 Andreas S Splash 800 gr 2

B2 Niklas K ASFF 980 gr 1

B3 Jonas J FK TOPP 580 gr 3

B4 Gary W Lysekils SFK 0 gr 5

C1 Shaun K Splash 1060 gr 2

C2 Kristian E ASFF 3080 gr 1

C3 Sten R FK TOPP 180 gr 3

C4 Lars K Lysekils SFK 160 gr 4

D1 Mikael T Splash 10 gr 4

D2 Almantas S ASFF 1220 gr 1,5

D3 Erling P FK TOPP 360 gr 3

D4 Roger S Lysekils SFK 1220 gr 1,5

Totalt

1. ASFF 1+1+1+1,5= 4,5 p

2. Splash 2+2+2+4= 10 p

3. FK TOPP 3,5+3+3+3= 12,5 p

4. Lysekils SFK 3,5+5+4+1,5= 14 p

Det var allt för denna gång. Hur det gick på LAG SM kommer i nästa blogginlägg.

Ta hand om Er tills dess så ses vi vid ett vatten nära dig, simma lungt!

Sista helgen i september var det så dags för en av årets höjdpunkter för oss tävlingsmetare nämligen LAG SM. Lag tävlingar tycker jag är det absolut roligaste. Att jobba ihop som ett lag både i med och motgång tilltalar mig. Man får slå sina kloka (eller mindre kloka) skallar ihop och klura ut en bra taktik för det aktuella vattnet och kämpa ihop mot ett gemensamt mål som naturligtvis alltid är guld. Nästa lika kul som att fiska själva tävlingen är det att komma fram till vilket uppläg man skall ha för det aktuella vattnet via träningar och andra förarbeten innan drabbningen.

Även om de flesta i vår klubb FK TOPP trappat ned en hel del på sitt tävlingsmete, så också jag på senare år så är det alltid något visst med LAG då tänder man till lite extra igen.

Men i år för första gången i historien fick vi svårt att få ihop ett helt lag (4 personer ingår i varje lag) pga olika omständigheter, några har slutat helt att tävla andra tappat lusten och några var skadade. Fast det löste sig i elfte timmen då Erling Paulsson erbjöd sig att ställa upp för oss på äldre dar.

Så i år bestod vårt lag av mig själv, Jonas Jansson, Sten Rickardsson och Erling Paulsson.

Årets skådeplats för LAG SM var riksbekanta Lidan med 3 av sträckorna inne i stan vid klassiska sträckan "mitt emot sjukhuset" A-C och en sträcka vid ännu mera klassiska "kolhögarna" ut mot Vänern D.

Det är tufft att hävda sig i Sverige på LAG SM för oss som knappt tävlar länge då det finns 5-6 riktigt genuina metelag i Sverige som hållt ihop och tävlat/tränat tillsammans sen dinosariernas tid men just i Lidan ser vi alltid att vi har en chans att slåss mot de bästa och vår hittills enda LAG SM guld kommer från just Lidan.

Men i år visade ju sig inte Lidan direkt från sin trevligaste sida utan tvärt om. Regn, regn och åter regn veckorna innan LAG SM hade förvandat Lidan till rena lerdiket och strömmen ökat till nästan ohållbart. Vi hade ju LAG DM söndagen innan LAG SM som genrep och det var ingen lek i lervattnet vilket Ni kan läsa om i mitt förra inlägg.

Men detta gav väl ändå en liten indikation hur man skulle fiska då nytt regn på torsdagen gjorde att Lidan i stort var oförändrad då stunden för LAG SM kom möjligtvis lite mindre ström.

LAG SM är ju också kval till LAG VM och där är inte feeder tillåtet utan endast flötmete men på vårat SM får man fiska feeder och det kom att på A-C sektionerna spela en avgörande roll i år. Däremot ute på D kunde man fiska take a part med flöte med framgång. Förutom feeder räknade vi med löjfiske beroende på vilken plats man fick. Strömmen gjorde ju att vissa platser blev extremt svårfiskade så det gällde ha lite flyt i lottningen också. Take a part med flöte hade vi nästan helt uteslutit även om det sättes upp med några pannkaksflöten i 15-25 gr men framförallt bly eller feeder även på take a part. Men vi misstänkte att på de flesta platser skulle man inte riktigt nå ut till den djupare planbotten där vi misstänkte de större pankorna trivdes att gå sällan de vill stå i en slänt när det strömmar som tusan. Utan då fick man ta till feeder och fiska 16-20 m ut beroende på plats.

11 lag ställde upp på årets LAG SM samt 1 juniorlag....vi måste ta oss i kragen och försöka locka fler unga till vår sport annars dör den snart ut i Sverige....

Vi lottade till oss plats 10 på A-C sektonen. D som låg ensam och allena ute vid kolhögarna fick en egen lottning och där skulle Erling husera dag 1 på plats 7.

För min egen del innebar detta A10 dag 1 och under upptacklingen så sattes det upp 2 feederspön på 15 meter och ett 13 meters t.p med 2 pannkaksflöte 15 o 20 gr + "klumptackel" som kunde varieras mellan feeder och bly riggades. Samt såklart ett knippe löjspön. Mäsket bestod av 25% sensas 3000 gardons, 25% bream fizz, 50% tere de rivire för take a part och för feeder utelämnades terre de riviere. Ja och så något kilo löjmäsk såklart.

Klippt mask, casters och lite jokers skickades ut i grunden i 8 koppbollar på t.p och sen 10 feederburar modell Nisa medium 60 gr. Bytte sen till fisket till 44 gr feeder då det visade sig fullt tillräckligt.

Började med löjfiske men det var extremt svårt på min plats med racerström redan bara någon meter ut så man hade väl en drift på 3-4 sekunder på sig att ta en löja. Och så länge det dessutom var skugga (ja hör o häpna solen sken från halvklar himmel) på platsen ja då var det nästan omöjligt att lura en enda löja. Så förstod snart att detta skulle inte hålla men alla på sektion A där jag satt hade en mer än lovligt trög start.

Redo för start.

Återigen hamnade vi intill FK Match käcka gossar dag 1 på ett LAG SM. För vilken gång i ordningen vet jag inte. Men något hade gått fel detta år? Hade missat informera Kenneth Lilja att vi till i år hade bytt så jag satt på A istället för B sektionen. Den finten var inte Lilja med på så det fick bli till att hamna intill Peter Lindh istället men det gick lika bra det. Och då dessutom Peter enligt Lilja hade lovat hålla igen på rökningen för min skull ja då var det ju kanon!

Efter den tröga löjinledningen fick det bli till att försöka överlista något braxenflak på feeder. Hade napp i första utlägget och i andra kom det upp en hektosmört. Men sen blev det en lång seg väntan på att tippen skulle gå runt. Även om jag nu för tiden fiskar en hel del feedertävlingar och nästan helt gått över till det är inte mitt fiske att sitta och vänta länge på napp. Jag är normalt en aktiv feederfiske och gillar skapa action på min plats genom regelbunda nya utlägg relativt tätt. Men skall man ge sig chansen att få braxen i dessa förhållande gäller det att ge fisken tid at hitta betet så det fick bli att stålsätta sig då vi bestämt att minst ge varje utlägg 10 minuter. Stack dock emellan med några utlägg med t.p spöt men lika dött där....och gjorde då och då tafatta försök med löjspöt.

Snart återstod bara en timme av dag 1 och ingen större fisk hade visat sig på min plats och inte heller hos någon av grannarna så långt jag kunde se. Via Splash bankrunners fick jag höra att endast Marcus på kanten hade större fisk och gick mot säker sektionsseger. Så jag tog beslutet att försöka få igång löjan sista timmen för att rädda några placeringar då det annars kändes som jag riskerade att få en 11a om jag väntade på stor fisk som aldrig kom....

Nu hade solen tittat fram på min plats och löjan gick att få även om det var extremt svårt. Men skrapade väl ihop 60 löjor sista timmen och kunde väga in 965 gr för en 6e plats. Med facit i hand kanske en halvtimmes löjmete till fört upp mig till en 3e plats men med en stor braxen kunde jag lika gärna blivit 2a. Alltid en skör balansgång på tävling när man skall satsa på att fiska si eller så.

Sten på B sektionen hade däremot lyckas med vår taktik att få lite större braxen på feeder en bit ut i ån och tog en fin 1a med nästan 6 kg i keepnetet. Han hade en skön kamp med Lilja under dagen då han kaxigt kommentrade varje braxen med ungefär den du Lilja det var många löjor det.....Vid braxen nr.2 för Sten hörde jag ett rykte att Lilja funderade på att gå upp och sätta sig i bilen....

För Jansson på C sektionen blev det tyvärr som för mig inga stora fiskar till håven och en 7e plats inkasserades där. Och för Erling hade det tyvärr gått ännu sämre med en 10e plats. Men vi lärde oss ytterligare lite dag 1 hur Lidan under dessa extrema förhållanden skulle attackeras så vi hade stora förhoppningar inför dag 2 då det var relativt jämt alla lag hade på toppar och dalar.

Så med en grym andra dag fanns det åtminstone en chans på medalj.

Vi låg på en 6e plats men före de senaste årens dominanter Splash som skulle försöka fiska till sig ett 5e raka SM guld men det såg avlägset ut efter dag 1. Den så normalt säkre Andreas Sandberg hade tyvärr lyckats med att dra in den mindre hedersamma sista platsen på min sektion men han fick en lake på 300 gr och det ger ju nästan + poäng inte ofta lake fångas på en metetävling. Men just lake blev en liten snackis dag 1 längs Lidans strand då även Tom Östlund på C sektionen fick en på ca 1 kg.

Ledde efter dag 1 gjorde hemmafiskarna från Lidköpings SFK med "löjkungen" Charles Fasth i spetsen.

Jag och Sten dröjde oss kvar en stund i den nedåtgående solens sken för att analysera dagen och lägga upp strategin inför dag 2. Men mest för att njuta lite till av solen man vet aldrig när man får se den igen nu för tiden.

Live lottningen på kvällen förkunnade att vi fick plats 5 på A-C och plats 8 på D.

Det vill säga att vi fick BSMKs platser från dag 1 på A-C vilket gav sköna vibbar från LAG SM för några år sedan i Norrköpings hamn då vi just fick BSMKs platser till dag 2 och kunde då ta en dags seger den gången. Så det var med tillförsikt vi äntrade dessa platser under söndagen då man alltid kan lita på att BSMK gjort ett bra förarbete och då de dessutom är så snälla att inte dra upp någon fisk under dag 1 så finns det ju massor över till oss dag 2...Nä skämt och sido man måste allt göra jobbet också.

Men äntligen hade jag fått "ravinenplatsen" som är så fin att sitta på och rakt nedanför parkeringen så kortast att gå. Vad kunde gå fel nu??

Vi fick rita ett stort kors i taket även denna dag då solen åter lyste på oss, lite råkall dimma under morgonqvisten men den skingrades snart av solens strålar som värmde skönt under upptacklingen.

Inget kors i taket behövde dock ritas att vi åter fick FK Match som högergrannar för det kan ju istället nu kallas regel.

I dag blev det "all in" på större fisk, löjgrejor sattes upp men bara för att ha något att göra då man kände man behövde vila platsen "för de stora". I dag valde jag 16 meter ut på feederplatsen och startade med 8 large nisa feeders i grunden med 50% gros gardons och 50% bream fizz som mäskblandning så inget nytt under solen där. Idag hade vi dock även i lite död maggot tillsammans med den klippta masken, casters och jokers. Under fiskets gång la jag dock mest i klippt mask med en liten nypa jokers i varje feeder.

På med 2 små hästgödselmask och 3 maggottar och sen var planen att idag ge varje kast 5 minuter i början för att bygga upp platsen och sen be en stilla bön och hoppas på det bästa. Även idag räckte det mer än väl med 44 gr feeder den låg likt ett ankare tryckt förankrad på botten och jag måste säga jag blev lite förvånad då toppen indikerade napp redan efter 3 minuter i vattnet. Några minuter senare låg dagens första braxen i håven. En skön start må jag säga.

Så beslutade direkt att gå över till 10 minuters utlägg om det inte nappade då det redan verkade vara fisk på platsen. (Tack Mattias (BSMK) för förarbetet under lördagen).

7 minuter förlöpte innan nästa indikation kom och ännu en braxen satt på kroken. Utlägg nr 3 gav inget men efter 5 minuter på utlägg 4 satt braxen nr 3. Sämre första halvtimme kunde man fått. Men nu började även Andreas på kanten och Marcus på plats 2 komma igång.

Avtog något på min plats, nästa halvtimme gav bara en björkna så skickade ut 2 feedrar med mycket klippt mask och vilade platsen i 15 minuter och drog några bleka löjor under tiden.

Direkt på nedslag efter vilan satt nästa braxen och så förlöpte sedan dagen några braxen, vila platsen, dra lite löja och så ut igen. Ja så höll jag på.

Men idag ville Andreas ha revanch och kunde från sin kantplats matcha mitt tempo och ett tag låg Andreas 2 braxen före. Men när det återstod 20 minuter och jag inte hade haft någon braxenindikation på en halvtimme beslutade jag att vila platsen en sista gång och jag tror det var rätt melodi. De sista 10 minuterrna kunde jag baxa in 2 större braxen den sista med 50 sekunder tillgodo. Så det slutade med att jag och Andreas hade landat 13 braxen var samt ungefär lika många mindre fiskar. Så nu startade en spännande invägning!

Ja på´t igen.

Under upptacklingen fick jag lite konkurrens då en specimenmetare slog sig ned mitt emot mig. Han var god till att dra up en skaplig sutare på 2,2 kg innan vi satte igång.

I dag ville de större var med mig och leka och idag funkade allt så som man sett framför sig i tankarna innan SM....Var var Ni igår??

Helt plötsligt kom en soptunna flytande i Lidan...en tråkigare syn än braxen i håven. För den har nog inte hamnat mitt i ån av egen kraft, sorgligt. Men Mattias lättade upp stämningen av att se denna onödiga nedskräpning med att var lugna det är bara min flytande feeder som driver förbi...

Invägningen förkunnade att idag var Andreas Sandberg omutlig då han hade betydligt högre snitt på sina braxen, hans livs största snitt i Lidan. Vågen tyngde ned till hela 18,6 kg medans mina vägde 16,5 kg men det gav ändå en säker 2a plats före Tommy Lindblom. Så var helt klart nöjd med min instats....hade nu de övriga bara lyckats lika bra så.....

Men tyvärr, Sten försökte upprepa gårdagens succé och hade fisken på platsen för seger men var oförmögen att dra upp dem så han fick även ge sig idag i den interna kampen mot FK Matchs Kennet Lilja som spöade upp Sten med hela 30 gr denna dag. Så Lilja ansåg kampen mot Sten slutade 1-1. Stens insats med 2 braxen gav en 6e plats så ingen katastrof men kunde lika gärna varit en 1a då Sten felkrokade flera braxen och missade många napp idag. Men så är det ibland....

Och återigen hade Jansson haft en riktigt tung dag och fick en 10e plats. Till sitt försvar kan vi väl säga att Jansson satt båda dagarna inom en väldigt fiskfattig sträcka på C sektionen men med lite mer ändringar kanske det hade gått att trolla upp några firrar till men lätt vara efterklok, just här kanske vi borde ha lagt mer tid på andra sidan.

Erling däremot visade att än hänger den äldste i vårat gäng med och tog en fin 4e plats bland stjärnmetarna på D sektionen. Men vi låg kvar på vår 6e plats då de andra lagen gjorde vad som krävdes av dem för att hålla sig före.

Fast det är nog där vi skall vara nu då de före oss är idel ivriga tävlingsmetare till 100% och vi till 3/4 nu för tiden är s.k sportfiskare som Tom sa en gång då vi diskuterade övrigt fiske.....Va fiskar Ni annat? Då är Ni ju inga sanna metare utan sådanadär sportfiskare, som Tom skämtsamt sa vid en middag efter en vårtävling i Byälven då det begav sig.

Ja jag börjar så smått bygga på självförtroendet och få tillbaka tävlingsuget. Än är man kanske inte helt slut som tävlingsmetare. Men kommer nog även i fortsättningen ligga lite lågt med tävlandet då det fortfarande tar lite mer energi än det ger efter årets tragiska händelser. Än ger det mig mer att vara ute och nöjesfiska lite allt möjligt för att bygga upp lite glädje och energi i livets pussel.

Så jag fortsätter nog att vara en s.k sportfiskare ett tag till innan jag kan titulera mig en sann metare, dit har jag långt kvar än....

Till slut blev det dock lite som vanligt på LAG SM. De etablerade storklubbarna i Sverige visade var skåpet skulle stå och uppstickarna från dag 1 fick vika ned sig mot överheten. Constellations rutinerade grabbar gjorde en imponerande 2a dag och kunde knipa guldet före de regerande mästarna SPLASH som även de gjorde en säker 2a dag med idel toppresultat trots Lidans lynniga förutsättningar. Bronset knep SWEAS lika rutinerade grabbar.

Men vi lär stå där på startlinjen även nästa år för att ge de bästa i Sverige ännu en match....vi smyger som vanligt där i skuggan bakom buskarna och nosar på medaljerna....och helt plötsligt kanske vi hugger till som en cobra och snor åt oss ett guld igen....

Till dess säger vi grattis till Constelation och till BSMKs juniorer som knep årets guldmedaljer.

Årets SM vinnare blev Sveriges framgångsrikaste klubb genom tiderna Constelation med Tom Östlund, Thomas Söderlund, Marcus Enström och Håkan Svedlund. Stort skitfiske på nästa års klubblags VM önskar FK TOPP!

Men vi hade ivf ingen sista plats på någon sektion vilket både Constelation och Splash drog till med ändå var de i topp. Man kan kosta på sig en dal när de andra i laget levererar toppar. Säger väl kanske lite också om hur vanskligt det var i Lidans turbulenta lergrå vatten denna gång. Men även att bra metare behärskar alla förhållanden och man får änu mer vatten på sin kvarn att internationellt mete det har inte mycket med tur att göra....Ni som tror det är välkomna att ställa upp med ett lag nästa år och visa oss andra hur "enkelt det är"...... För de är mest från de som aldrig är med man hör...."det är väl bara att kasta ut"..."fisken bestämmer väl om den vill hugga eller inte"..."måste ju bara var tur". Ja jag vet vad jag tycker så återigen välkomna att visa oss andra hur det skall gå till Ni som tror det är enkelt och bara tur!

Vill avsluta med att önska mig själv skitfiske på landslagskvalet i feeder som avgörs nu i helgen i Karls Grav.

Sköt om Er därute så ses vi vid ett vatten nära dig!

Helgen den 9-10 oktober var det så dags att avgöra vilka 5 som fick representera Sverige på feeder VM i Ukraina nästa år. Själv låg man ju skapligt till med en 4e plats efter de 2 första deltävlingarna i Lidan.

Man får ju räkna bort sitt sämsta resultat så många duktiga feederfiskare lurade i vassen bakifrån så det gällde att vara på hugget om man skulle försvara sin VM plats.

Jag var på plats söndagen innan tävlingshelgen för ett träningspass. Ofta inte någon större vits med att träna i Karls Grav då man ofta får rätt bra hur man än gör när man sitter själv. fast just denna dag skulle några till vara på plats för träning och helgen innan kan man ivf få en indikation på vad man kan förvänta sig framförallt vilka arter som kanske kan komma att dominera.

I ett strilande regn tog jag cykeln och trampade i väg till Karls Grav med 2 spön och stolryggsäck och en hink med beten o mäsk. Egentligen allt man behöver...varför släpar man egentligen kring på ett halvt bohag så fort det är tävling....tja man vill väl inte lämna något åt slumpen.

Men idag var det träning så då duger det gott med bantad utrustning.

Regnkläder på från början till slut var det som gällde. Challe, Niclas och Jansson hade redan kört igång då jag anlände....morgonpigga jävlar.

Men jag ville fiska 11.00-16.00 då tävlingstiden är då.

Riggade mina 2 spön på 21 och 36 m och mäskade ut 10 stora grundmäskburar på korta platsen och 3 mindre på 36 m och började fiska där.

Inte nog med att det spöregnade det blåste en hård byig sydvind också men inget som stör i Karls Grav. Då blir det medvind möjligtvis lite svårt svinga in "frimärksbjörknorna" som fladdrade likt ett höstlöv i vinden. För det var just små björknor som dominerade fångsten och trots vi var så få blev det ingen riktig fart på fisket utan det var ganska jämt utspritt under de 5 timmarna jag fiskade. Hade 60 fisk och avslutade dagen med en braxen på knappa kilot förutom den så blev det bara en 300 gr braxen till. Resten var björkna modell mindre. Så det stod väl ganska klart vad som skulle gälla till tävlingsdagarna. Ganska magert björknafiske med chans på bonus braxen.

Så taktiken var klar, fiska efter björkna men ge sig chansen emellanåt att få en braxen. Andra sidan som trots allt levererat vid trögt fiske valde jag helt bort denna gång...kanske ett misstag men ville koncentrera mig på bara 2 platser denna gång.

Björkna dominerade som väntat denna regniga tränings söndag.

Jansson letade efter större fisk mot andra sidan....fann inte så många.

Challe fick småttingar oavbrutet var han än kastade ut.

Och avslutningsvis fann en braxen mina beten den får gärna komma tillbaka under tävlingsdagarna med ett flertal kompisar i följe.

Veckan som kom gav mig väl inte den bästa uppladdningen innan då mycket känslor kring fars och Gunters bortgång bubblade upp till ytan igen då flera vänner till både far o Gunter råkade komma in till jobbet och undrade både det ena och andra så då fick man ta det en gång till....blev lite för mycket på en gång men tänkte att tänka fiske på kvällarna och ladda inför kvalet skulle skingra tankarna. Men icke denna gång satt fortfarnade lite och grubblade på döden under upptacklingen under lördagen så jag var väl inte mitt vassaste jag.

Men när man väl börjat fiska kändes det bättre igen....fiske är ändå bästa medecinen för det mesta även om tävling ger ytterligare en viss anspänning.

Då jag även lyckades lotta till mig kantplats A1 dag 1 så ökade ju pressen för hur skulle jag kunna misslyckas från den platsen?? Nu är ju inte kant helt avgörande i Karls Grav utan man kan lyckas från vilken plats som helst men det är ju inte direkt dåligt utan såklart en viss fördel.

2 avhopp hade det blivit till finalen så vi var 14 tappra som gjorde upp om de 5 VM platserna. Vi får väl hoppas deltagar antalet stiger till nästa år. Är väl så att Ukraina kanske inte lockar så ofantligt mycket som VM land och corona har väl gjort sitt till att deltagarantalet gått ned. Men vi får nog fundera lite till om vi vill vår sport skall växa i Sverige.

Redo för start dag 1. Colan är inte bara till för att drickas om Ni undrar utan för att göra flytande maggot för att få en mer långsam dalning av tafsen då fisken har en tendens att stiga i Karls Grav och ta långsamt dalande bete. Men det hjälpte föga denna dag.

Jag höll mig till min taktik att bygga upp platserna för att om möjligt få det bästa fisket i slutet av tävlingen. Men grundade ändå den korta platsen (21 m) med hyggligt med beten, finklippt mask och död maggot samt lite casters och några nypor jokers gick ut i 10 st grundmäskburar. På den längre som idag fick nöja sig bli 32 meter bort la jag bara ut en grundmäsk feeder sen började jag fiska här direkt. Fick en björkna i första utlägget och sedan ett par små till under första kvarten. Planen var om det inte toknappade på 32 m bara vila kortplatsen 30 minuter efter grundmäskning så gick över till den då det helt slutade nappa på 32 m redan efter 15 minuter och det nappade på den korta direkt men missade på tok för många napp....läs alla!!!

Relativt lång tafs 80 cm med 14 krok och nägra maggot har ändå tidigare funkat fint och det mesta har suttit....men det var träning det. Nu var det tävling och helt omöjligt att kroka. Bytte krokstorlek o sort och ändrade tafslängder och hur man satte på betet och olika kombinationer men det var inte där felet låg de ville helt enkelt inte ta ordentligt.

Tiden bara sprang iväg och inte blev det några större mängder i keepnetet direkt medans Challe o Jansson hade haft en betydligt bätre start. Men så helt plötsligt började min kortplats leverera....2 snabba.....då kom första tankbåten....ridå direkt som Holsten skulle sagt!

Tankbåten gick djupt och fort..alla fel på en gång....och direkt efter den kom det en på uppgång också...dubbel ridå!!

Tankbåt 2 på väg precis när man laddat på igen med lite nytt mäsk och trodde på napp.

Bara för att riktigt slå in döds spiken i kistan på dagens fiske kom det en till på nedgång 30 minuter senare. Var inte många som lyckades få fisk efter detta. Så i 2 timmar satt man mest som ett fån och rensade löv och grenar mm annan skit som virvlade runt i vattenmassorna efter båtarna. Lika för alla men tråkigt för fisket speciellt då man har som taktik att bygga upp sin plats för bästa fiske på slutet. Vi visste det skulle komma en del båtar men man vet aldrig exakt då de dyker upp även om man har appar mm som skall tala om det.....så man kan inte gå riktigt efter det heller då sitter man bara och tänker på det och kanske inte vågar fiska enligt plan.

För egen del hann jag få en abborre 5 minuter innan slut och missa ett napp...ja ja nya tag i morgon!

Men kors i taket mina 1040 gr räckte till en 3e plats! Så hade allt i egna händer inför söndagens avgörande.

Challe dominerade A sektionen och tog en säker seger med sitt fiske på andra sidan ca 60-65 m bort just den metoden jag valde bort denna gång!

Roger Bengtsson däremot hittade fisken på korta platsen innan båtarna kom tillräckligt för delad 1a plats med klubbkompisen Peter på B sektionen.

Vi lottade söndagens platser redan under invägningen på lördag och jag skulle få kämpa intill Challe på B sektionen. Vi fick även åter Jansson emot oss han skulle campera på kanten.

Fortare än en gris blinkar var det morgon igen och i ett disigt Karls Grav tacklades det upp för fullt under morgonqvisten. Som vanligt dag 2 är jag färdigupptacklad nästan innan jag ens kommit ut på platsen så bara slappna av och invänta starten och insupa atmosfären bland de medtävlande.

Inga större ändringar inför dag 2 det var inte taktiken det var fel på igår bara genomförandet man får allt försöka kroka det som nappar....

Men andra sidan lämnade jag åter igen fri åt Challe att dominera ifrån.

Alltså B4 för mig idag och liknande attack idag som igår fast hälften så många grundmäskburar på korta platsen. Även idag fisk direkt på 32 m platsen men ännu längre mellan nappen idag till en början. Till och med Challe hade stendött på andra sidan. Limpan på B3 däremot "köttade" på direkt från start. Diset skingrades under dagen och vinden var obefintlig så det blev en riktigt behaglig höstdag men Karls Grav ville inte riktigt vara min vän denna helg.

Jag fick kämpa för att få napp idag och då inte min kära 21 meters plats knappt levererar en enda fisk (4 björknor) ja då är goda råd dyra. Bestämde mig efter drygt halva tiden då Challe kommit igång på andra sidan att sitta och vänta lite längre med klippt mask i windowsfeeder på 32 m platsen då 21 m inte gav som brukligt för eventullt ge mig chansen att få någon större braxen. Behövde en seger för att säkra VM platsen.

Avgörandes stund var kommen vad hade Karls Grav i sitt sköte idag?

Challe ständigt på språng under upptacklingen...redo att trolla fram ett ess ur rockärmen!

Jag malde på envetet på 32 meters platsen och efter några björknor gick tippen runt och jag var i något större....men det var inte min helg efter en meter gick denna fisk loss.

Skrämd braxen som lossnar på mäskplatsen ja det vet väl de flesta tävlingsmetare vad det kan leda till....stendött. Så ut med 2 feedrar med klippt mask och casters och låta vila i hopp om att de skulle återvända. Men kortplatsen levererade fortfarnade inte förutom ett par gersar som bara ger negativ vikt på vågen....de är ju fyllda med helium.....

Tiden sprang iväg och kändes som jag rasade i resultatlistan då både Andy och framförallt Niclas hade fått riktiga lock till braxen med Karls Gravs mått mätt. Så enda chansen nu var att få ett par större men tiden rann iväg. Bestämde att lägga på 1,5 meter på den längre platsen då det kan ge resultat på slutet ibland då fisken backar något och i djupt vatten släpper det alltid lite mäsk från feedern och fisken kan parkera lite bortanför där man fiskar.

Och det funkade med 40 minuter kvar var jag i ännu en bättre fisk och nu gick det vägen, en kilosbraxen fick dansa ned i keppnetet. Men behövde minst en till och det mäktade jag inte med denna gång så invägningen förkunnade bara det jag redan innan anade. Inkasserade en 4e plats på sektionen och landslagsplatsen flög all världens väg då mitt resultat denna gång endast räckte till en 7e plats. Men som helhet var jag ändå nöjd med tanke på rådande omständigheter detta år och att jag haft 2 års uppehåll från landslagskvals mete.

Kommer förhoppningsvis alltid ett nytt år och då skall vi försöka vara ännu mer taggade och redo för uppgiften att återta en VM plats. Så vi ses nästa år för sikte mot Holland 2023.

Niclas med en av de största braxen som fångats på tävling i hela Karls Gravs historia. Mycket lägligt att ta den på ett VM-kval. Men trots 2 ettor på kvalet missade Niclas landslagsplatsen precis men han klämde sig in alldeles före mig.

Det blev istället dessa muntra män som får representera Sverige nästa år på feeder VM i Ukraina. Från vänster Charles Fasth, Roger Bengtsson, Totalsegrare Toby Hallström, Peter Ohlsson och alltid lika säkre Tom Östlund som i år lyckades kvala in till alla 3 VM i mete Sverige deltager i. Flötmete VM, Klubblags VM och feeder VM.....ja vem sa att fiske är tur......

Skitfiske på Er nästa år grabbar men jag skall försöka studsa tillbaka så ses vi på pallen nästa år!

Slutresultat 2021 års feederkval.

Toby Hallström 4p
Peter Ohlsson 5,5p
Charles Fasth 6p
Roger Bengtsson 6,5p
Tom Östlund 8p
Niclas Karlsson 9p
Jonas Stridh 9p
Almantas Skeiveris 10p
Andreas Fredriksson 11,5p
Jonas Jansson 12p
Patrik Lindberg 13p
Kristian Ekman 16p
Sten Rickardsson 16,5p
Jan Persson 21p
Fredrik Samuelsson 11p (deltog bara 2 deltävlingar.)
Stefan Holst 15p (deltog bara 2 deltävlingar)

Ja det var allt för denna gång nu byter jag tävlings spöna mot predator dito. Framförallt blir det abborren som får en dust i höst. Har redan varit ute på ett pass som gick betydligt bättre fiskemässigt än feederkvalet men det får bli en helt annan historia det.

Simma lugnt och ta väl hand om Er därute så ses vi vid ett vatten nära dig.

Så har jag då lagt tävlings metespöna på hyllan för detta år. Finns allt en hel del kvar att åka på om man vill tävla i mete men för min del fick det räcka nu med urladdningen på feederkvalet. Har inte så mycket mer att ge detta sorgens år. Nu får det bli till att samla energi med anatt fiske. Fick nämligen 2 ytterligare tråkiga dödsbesked så sent som igår. Pappas ena syster Ingegerd somnade in igår efter en tids sjukdom. Du får ta hand om din lillasyster nu i himlen far. Och en olycka kommer ju sällan ensam möttes också av det lika sorgliga beskedet att en av mina fiskevänner från södra Sverige Patrik Carlsson också tragiskt lämnade oss igår efter kämpat hårt mot sin sjukdom men fick ge upp kampen. Patrik var en mycket trevlig fiskekompis och enormt duktig fotograf och globetrotter som varit världen runt på fotosafari. Kommer för alltid minnas alla våra VM resor ihop och alla berättelser från Patriks alla äventyr som han berättade om med sån inlevelse så man själv tyckte man hade varit med. Må Ni vila i frid Ingegerd och Patrik.

För egen del kämpar man på här på jorden ett tag till får man hoppas, livet måste gå vidare oavsett vad som inträffar och på något underligt sätt gör det ju det också. Och fiske kommer väl alltid förbli min räddningsplanka då livet känns tungt. För vad kan ge mer energi än till exempel en så fantastisk söndag jag och fiskekompisen Pontus fick uppleva på hemmasjön förra helgen.

Men det kunde naturligtvis inte gå helt smärtfritt detta sorgens år för Pontus hade nog stannat hemma denna dag om han visste vad som skulle drabba honom denna dag. För om vi hade tur med vädret så hade Pontus ännu värre otur med det tekniska. Jag kommer inte gå in på så mycket vad som hände det får Pontus själv berätta om men det som hände kom nog att uppta Pontus tankar denna dag så han kunde nog inte riktigt njuta fullt ut av det fantastiska vädret. Vi kan väl säga att han lärde sig väl en läxa denna dag den dyra vägen.och om någon hittar en bortsprungen elmotor någonstans kan Ni ju kontakta Pontus😉.

Fast ställa in fisket pga av lite "tekniska" motgångar var ju aldrig på tal utan snart puttrade vi ut i lillebåten på väg mot nya äventyr. Dagens mål var att försöka lura några av hemmasjöns lite bättre abborrar och i den uppgående solens sken gjorde vi våra första kast för dagen i en fin stenbrant som sällan sviker.

En strålande morgon kom oss till mötes denna dag...men finn ett fel i bilden? vad saknas?

Första stoppet i den "säkra" branten gav dock ingen större succé denna dag förutom några "matare" Så vi letade vidare över vattenvidderna. Naturligtvis var vi inte ensamma en dag som denna så det var lite båtaktivitet lite var stans på sjön idag nästan oväntat mycket trafik men kanske inget annat att vänta en makalös höstdag som denna. Men man känner ju sjön ganska väl och kan smyga undan till lite platser som inte alla känner till och vi betade av den ena efter den andra av mer eller mindre gamla heta platser. Om sanningen skall fram kan jag väl sjön inte så väl i öppet vatten då de mesta timmarna på denna sjön har spenderats med is under fötterna. Men såpass många pimpelpass här har väl ändå gett en god bild om sjöns struktur och det finns ju en där uppe i himlen som lärt mig ett och annat om denna sjö.

Fast fisket fortsatte lika dåligt som vädret var bra. Vi bytte plats efter plats för hellre byta plats än ändra massa beten och metoder någon form av indikation vill jag allt ha för att orka ligga kvar och nöta. Men helt lottlösa gick vi inte trots allt.

Några kast med bloodteez på drop shot ja då spräcker man nollan ganska fort men det var de större vi var ute efter idag så snart byte av plats och så småningom även metod.

Pontus spräckte också nollan ganska omgående med vanlig jigg.

Naturligtvis kunde inte den obligatoriska gäddan som till en början kändes som rekordabborren hålla sig borta. Men jag var inte orolig knappast det var en abborre...det vet man ju redan innan att en abborre över 1,5 kg knappast kan sitta på mina grejor😂.

Till slut efter lite samtal med några kompisar som också var ute beslutade vi att åka till det stället jag anser allra säkraste för de lite större i denna sjö. Även om vi såg att den verkliga hemmafiskaren redan fiskat av detta ställe men innan vi hann dit fick det ju vila lite och det är ett stort område som kan ge bra så när vi hade haft så magert som vi haft satsade vi allt på ett kort och drog till "innestället".

Väl där i en kraftig brant fann vi dagens största betesfiskmoln på ekolodet och ett steg närmare bättre fiske. I med en markör i branten där betesfisken stod så vi hade något att utgå ifrån. I dag var det ju lillebåten som gällde så hederligt gammalt ankare kom åter på tal för att ligga still. Envetet började vi fiska av branten och stenplatån ovanför och här nappade det på skapligt på en av mina favorit tekniker på hösten, spinnfiske med balanspirk. Men de var av den mindre kalibern. Fast det var indikationerna jag behövde för att orka nöta kvar på detta ställe de större bör finnas i närheten.

Hungern gjorde sig påmind och det var även dags för pissepause så vi funderade på att gå iland och njuta av solen en stund. Men jag ville först ge långsamt fiske riktig chans så på med ett platt ned rig huvud och en maskjigg (skip worm från Gunki i färgen cinemon som ibland kan vara magisk). Och se det var melodin för dagen och ju längre tid man lät den ligga på botten desto större chans att få något så det fick bli ultralångsam hemtagning resten av dagen. För i första kastet med maskjiggen klev dagens bästa på en 45 cm som tyngde vågen till 1,3 kg fullt godkänt på denna sjö. Och kasten som följde gav en hel serie med 400-800 gr abborrar som gladeligen ville suga in en tjock maskjigg. Så pisse/ matpause fick allt skjutas på framtiden.

45 cm blev dagens längsta.

En knubbig krabat på 1,3 kg förgyllde den vackra dagen till fulländning för vad mer kan jag begära inte en över 1,5 kg väl? Det vore att gapa efter för mycket.

Även de mindre sög in maskjiggen med god aptit. Ja idag gjorde det enorm skillnad när jag fann vad de ville ha idag. Men som sagt jag byter inte runt i onödan förrän man hittat lite fisk. Först när man har lite aktiv fisk i trakten som det är idé att byta runt lite. Testade tillbaka med lite andra grejor som vanlig jigg mm men då blev det bara lite försiktiga pet, det var långsamt fiskad mask de ville ha idag.

Delad glädje är dubbel glädje. Pontus ville dock absolut inte låna någon "Gunki skit" av mig då han hade hundratals egna andra maskjiggar men det var något med denna färgen och kanske den säregna maskdoften på denna jigg som gjorde det......gissa vem som köpte sista paketet av dessa jag hade kvar i shopen på måndagen???

Ja nu är de slutsålda.......

Till slut tröttnade dock abborrarna och vi tog vår pause. Efter vi lättat på trycket i våra blåsor intog vi en smaklig lunch i solskenet och bara njöt av tillvaron.

Fast det tog ju naturligtvis inte allt för lång stund innan suget i fisketarmen blev större än matsuget så vi återvände mot markören vi lämnat kvar och betade av stället en kastsektor längre bort och här tog det inte många sekunder innan det var igång igen men nu avtog det lika fort som det började så vi beslutade vila stället lite längre och fiska av andra sidan av denna vik. Fast det tog inte så lång stund innan en annan hemmafiskare intog stället med sin kajak och han fann snart fläcken och fick ett fint fiske. Vi hittade bara lite småabborre och en gädda till på andra sidan så vi återgick till vår markör och körde lite samkväm med de andra hemmafiskarna. Och under lite gott tjöt fick vi gemensamt igång fisket igen på just skip worm. Den var verkligen grej of the day.

Kajakfiskaren Robert fick en 46 cm på 1,2 kg och ett flertal fina till och jag mäktade med en serie 500-800 gr till. Inga jättar men ack så roligt fiske på det lilla streetstick spöt. Måste säga jag är mäkta nöjd med Westins streetstick 2-10 gr till detta lätta fiske. I hop med en liten okuma rulle och 0.06 mm flätlina har man 100% koll på grejorna och kastar till bortre horisonten även med mycket lätta grejor. 5 gr nedskalle var helt överlägset idag. Men vill passa på att säga Ni behöver absolut inte nedskalle eller special flytande jiggar för att kunna utöva detta fiske. Vilken lätt jiggskalle som helst ihop med valfri jigg funkar ofta alldeles utmärkt. Knepet är att fiska tillräckligt långsamt och göra pauser och låta betet vila på botten. Men just idag var av någon anledning just ovan nämda maskjigg bäst. Pontus gick runt på nästan hela sitt sortiment utan framgång men tror hans tankar var lite på annat håll denna vackra söndag.

Och spiken i kistan denna dag för Pontus blev då vi var på väg hem och skulle göra ett sista stopp där vi började. Väl framme sa jag till Pontus nu kan du lägga ur växeln och stanna upp så gör vi ett sista försök innan solen dalat helt bakom bergen. Går inte lägga ur växeln på motorn svarar Pontus. Växelspaken är borta!!!!! Va du måste skämta!!! Nä den var väck den hade verkligen lossnat då vi tuffade hemåt helt otroligt aldrig sett eller hört talas om något liknande. Ja det var verkligen inte Pontus dag......

Så bara packa ihop spöna och köra in till rampen och stänga av motorn i lagom tid så vi drev lite fint in till stranden.

Ja stackars Pontus, förlorad elmotor, tappad växelspak och ett fåtal firrar. Idag stämde verkligen denna gamla titel "Vi hade i varje fall tur med vädret" in på Pontus dag. Men han är ung o stark om ett tag kan han nog skratta åt detta. Vi överlevde och ingen blev skadad.

Och en vecka senare fyllde Pontus 25 år undrar vad han önskade sig i födelsedagspresent??

För egen del kan jag inte säga annat än att jag hade en underbar dag på sjön med fint fiske i strålande solsken. Sällan man prickar in en sådan kombo på sin lediga veckodag. Och jag fiskade även upp ett par glasögon inte bara abborar som tog på ned rig denna dag. Tyvärr var de inte i min styrka men vi byter gärna dessa mot en elmotor om någon så önskar😂

Sköt om Er därute och passa på att leva livet i morgon kan det vara för sent.

Simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig!

Hösten rullar på och vintern närmar sig....eller kanske inte. Känns inte ens nära med vinter än på våra breddgrader så vi får nog stå ut med höstrusk ett bra tag till. Men ibland blixtrar vädret till och ger oss fantastiska vackra höstdagar. Men oavsett väder så fiskas görs det. Inte mycket som skulle hindra mig från att svinga mitt spö så fort tillfälle ges.

Sedan vi sågs senast här på bloggen har ytterligare lite båtfiske avverkats och även ett par landfisken i min kära älv.

Var nere och prövade lyckan mitt i staden för en tid sedan och det var precis som väntat alltså helt OK abborrefiske med sakta hemtagen drop shot länds botten. Älven producerer ju väldigt sällan några jättar till abborrar åtminstone inte på "min" sträcka vid Trollhättan. Men kan vara väl så roligt att fördriva tiden med lite mängdfiske efter de mindre också....jag är lätt att roa så kommer aldrig tröttna på att försöka luriga de randiga rovriddarna oavsett storlek.

Just denna lördag nere vid centrum möttes jag också åter av en fantastisk höstdag och solen sken i kapp med mitt leende då den ena abborren efter den andra svingades in.

När älven ser ut så här ja då får man inte förspilla sin tid inomhus. Nä dessa dagar är det bara ut o njuta av vad naturen har att erbjuda.

Men fick allt trixa o fixa lite innan det började ge resultat när jag väl hittade fläcken för dagen som levererade samt den rätta formen o kulörten på jiggen som idag var norsfärgad 5 cm fin-S ja då blev det abborrar i varje kast.

Några dubbeér blev det också och var den norsfärgade redan tagen ja då dög det med jiggar i lite gul nyans också.

Denna lördagstur var dock bara uppvärmning inför morgonens jakt efter betydligt större abborrar fast troligtvis en hel del färre.

Under söndagen bar det nämligen åter iväg mot de mörka skogarna i Dalsland då en av traktens största sjöar skulle få besök av oss....nej inte Vänern!

Väl framme vid sjön var det ännu mörkt och nu hade vädret vänt ifrån sagolikt vackert till grått trist och uruselt. Men dåligt väder stoppar knappast oss, regnkläder på bara. Så med humöret på topp drog vi gasen i botten....Kör mot det stället vi slutade på senast vi var här sa jag till Peter......och var var det då? svarade mannen med guldfiskminne. Så det fick bli till att peka ut riktningen åt kapten Peter i vanlig ordning.

Fast redan vid första stoppet för dagen kunde vi nog ana att idag skulle det bli ett kämpande för att lura de stackars fiskarna till hugg. Vi började vid en riktigt inbjudande kullerstensbotten runt några öar i mitten av sjön i hopp om att kräftätar abborrarna var igång här på morgonqvisten.

Men icke, bara skicklige Daniel Andersson lyckades spränga vår fiskenolla här så vi drog snart vidare och letade betesfisk. Men fann väldigt lite och ännu mindre nappvilliga abborrar.

Daniel med dagens första, en sann frontning.

Dagen rullade på och minuter blev till timmar och inte ett liv. Vid en grynna jag trodde starkt på låg vi länge och kämpade i vågorna med duggregnet härligt uppfriskande kliandes i nacken. Precis när vi skulle kasta in handuken på detta ställe vräkte sig en kamikazepilot på Daniels prylar men den klev av vid båtkanten och blev den enda på detta stället så letandet gick vidare.

Till slut vid en djupbrant fick jag spräckt dagens nolla och då hade det gått över 3 timmar. Fick fuska och ta till balansaren så man fick upp självförtroendet med lite ryck i andra änden. Detta gav mig tillräckligt mod att ladda upp inför en bättre andra halvlek idag. Efter lite mat i magen och nya fruktlösa försök i norränden så styrde vi mot säkra kort i denna sjö. Fick bli farsans gamla pimpelställen resten av dagen. Och inte var det lätt men nu började vi i varje fall få fisk. Till slut hittade vi lite bättre abborrar i slänter mellan 6-12 meters djup över hård botten. Och nu levererade helt plötsligt lite allt möjligt.

Men bäst gick beten i lila/ blå eller olivgrön nyans men om det var kräftjiggar, shadjiggar, balanspirk eller drop shot jiggar ja det spelade ingen roll. Så som oftast gäller det i första hand att hitta huggvillig fisk sen löser sig det mesta av sig självt. Men återigen fick man ta till det långsamma fisket. Så givetvis funkade ned rig med gunki skip worm idag med. Var väl det enda som inte gick i lila/blå/ grön nyans de nappade på. Ja förutom levande mask då som skeppare Peter fick ta till för att spräcka nollan.

Sällan kast med balanspirk sviker en grå mulen höstdag.

Kapten Peter förvandlades under dagen till maskmetare av rang. Också något att ta till då allt annat sviker. Lite goa kompostmaskar på drop shot tacklet gjorde susen för Peter.

Men ibland gick det fel. En något brutal krokning av denna lille stackare men så kan det gå ibland. Ett hårt liv att vara en abborre.

Men Daniel visade återigen vart skåpet skulle stå och matade upp den ena efter den andra även om pricken över iet saknades idag. De flesta av Daniels fiskar föll för westins cree craw i färgen junebug. Vi nådde inte riktigt kilosstrecket idag bara nära. Så Pontus därhemma kan andas ut. Han var bakis efter 25 års firande och hade slagit vad med oss att om vi fick en över kilot skulle han aldrig mer gå på krogen........Ja jag vet inte vem som blev gladas att vi denna dag inte lyckades med den uppgiften...Pontus, vi, abborrarna eller krogen som kan fortsätts ta pengar från Pontus då ölen skall svepas....

Om nu någon undrar så håller vi hårt på traditionerna. Inget båtfiske på hösten utan grenkontakt. I dag baxade både jag och Daniel in var sin skaplig gren men långt från pb nya försök nästa tur....

Dagens bästa 960 gr.

Ja återigen inga jättar men när man väl hittar lite rätt en riktigt svår dag ja då kan man allt vara rätt nöjd ändå. För stämmer väl som de säger en dålig dag på sjön är bättre än en bra dag på jobbet.

Till slut fick vi ändå landat ett 30-40 tal med de flesta mellan 300-900 gr. Naturligtvis hade vi hoppas på en riktigt stor. Ja inte jag då för jag väntar fortfarande med stort tålamod på den där randige över 1,5 kg....Men farsan fick inte sin första över 1,5 kg förrän han var 66 år så skall jag fortsätta följa i fars fotspår har jag ju tid på mig än.

Mörkret kommer fort nu och kungen för dagen gjorde segertecknet och tackade sjön för denna gång.

Snipp snapp slut så var denna saga slut.

Simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig!

Grått, trist, mörkt allmänt deppigt ja det är väl det som är november i Sverige. Men då får man pigga upp sig med fiske så fort tillfälle ges. Har hunnit med lite betesfiske efter mört i älven och det har nappat bättre än någonsin. Verkar bara bli mer o mer mört i älven och större och större snitt. Ni som har svårt att få betesfisk till ert predatormete kan få snabbkurs om så önskas mot rimlig ersättning😉.

Svårare däremot för mig för att inte säga näst intill omöjligt uppdrag verkar vara att få den där abborren över 1500 gr men nya försök har gjorts. Fast först skulle lite gösfiske ytterligare hinnas med. Sista dagen i oktober drog vi åter till Dalsland i jakten på gösen fast här har man även en rimlig chans på grov abborre....kanske då det händer då man inte riktigt försöker....

Återigen var det jag, Peter och Daniel som skulle pröva lyckan tillsammans. I dag var vi dock inte först i denna sjö utan 2 tappra andra fiskare hade varit morgonpiggare och redan styrt ut på den för dagen något uppruggade vattenspegeln från den pysande sydvinden som rådde. Men det utlovade regnet som skulle ligga i hela dagen lyste med sin frånvaro.

I stället kunde vi ana en skrämd sol någonstans där bortom horizonten bakom diset. Vi gjorde några tafatta försök direkt utanför rampen men snart styrde vi till sydänden dels för att få lite lä och gotta oss lite men mest för att det brukar vara det mest produktiva området för gös denna tid på året just här. Ett stort grundområde med växlande hård o mjuk botten som brukar hålla gösar. Samt närheten till lite djupare parti. Just de djupare områdena var upptagna av de andra fiskarna så vi satsade allt på grunddelen i syd.

Väl framme tittade solen fram emellan molnen också och hälsade oss välkomna. Massor av ekon uppenbarade sig på lodet så var bara att sätta igång. Hur svårt kan det vara? 3 kast tog det för Daniel att spräcka dagens gösnolla och jag hade också en stöt direkt. Men sedan var det fullständigt hopplöst att få dem till att ta. Vi prövade spinn, vertikal, fireball med mört, drop shot och fan och hans moster till olika tekniker och beten. Men icke sa Nicke, endast några försiktiga pill följde de närmaste timmarna.

Isbjörn inledde dagens fiske med en lille en.

Men vi fortsatte och nöta i detta område för fiskarna fanns där och efter att kört runt lite och drivit omkring lite planlöst. bestämde vi oss för en fläck med hårdbotten mitt i viken där det vimlade av trevliga ekon på lodet. Nu är ju inte allt guld som glimmar, kan lika gärna vara gädda, lake, braxen eller ja lite vad som helst. Men helt plötsligt som en blixt från den molniga himlen så krokade jag en gös på min trotjänare Westins Hollow teez. Hur kan Ni plocka bort den från sortimentet Fairpoint?? obegripligt! För det är solklart den bästa jiggen Ni någonsin har tagit fram. Shadteez kan slänga sig i väggen i jämförelse. Men det som inte syns finns ju inte. Ni har gjort alldeles för lite reklam för den så är det bara det som syns säljs nu för tiden. Lite sorgligt kan tyckas att bara pengar styr nu för tiden man hinner knappt fiska in sig på ett bete så har de slutats göras pga de måste sälja nytt hela tiden. Själv gillar jag ju gamla godingar och gör inte slut på hederliga klassiker i Fiskeshopen bara för massa nytt. Har en känsla av att det som jag fiskar mest med vet inte hälften av dagens "youtube fiskare" vad det är. För gör som alla andra få som alla andra eller sämre gå dina egna vägar och få bättre. Ja jag har nämt Ola Esbjörnssons berömda ord förr men det är så sant som det är sagt.

Till slut fick även jag lite spöböj och ta mig tusan började det inte spricka upp och bli til ännu en undrbar höstdag precis vad man behöver för att ladda batterierna inför gråa trista november.

Några minuter senare drar Daniel på en skaplig bit på fireball med mört men precis då vi skymtar den i ytan slog den sig loss. Fasiken utbrast Daniel var ju min näst största för året....ja konstigt fenomen de där att de största alltid sliter sig....Men nu var vi något på spåren så nu skulle det bli gösbonanza. Även kapten Peter hade hugg och tappade en och jag missade ytterligare en försiktig rackare.

Peter i djup koncentration på fördäck eller är det djup sömn? Kan vara lite svårt att veta ibland.

Daniel i väntan på ny storgös på sin fireball.

Men vi fick vänta förgäves den lilla mitt på dagen ruschen ebbade ut lika fort som den började och en front med dretväder som de säger i Värmland drog in över oss med därtill 2 ilskna mullrande åskknallar för att fullborde det varierande vädret.

Vi passade på att tömma matkorgarna under en längre flytt till en helt annan del för att avsluta dagens fiske och se lite nytt. Här visade Daniel varför vi börjar kalla han för spinnfiskekungen. Trots det utomordentligt sega fisket lurade Daniel här på det nya stället rask upp 3 gösar på lite olika jiggar. Men de var av den mindre kalibern även de men en dag som denna får varje landad fisk räknas som en seger. För egen del lyckades jag inte landa någon mer denna dag fick bara snopet se på när jag lyckades bränna 2 napp på min fireball med mört. inte ens riktig fisk ville de ta ordentligt utan spottade för minsta motstånd. Ja sådana rackare kan gösen vara ibland.

Inte var de stora inte var de många men fina.

Tiden rinner iväg alldeles för fort så här års speciellt i trevligt sällskap och snart var det oundvikliga mörkret över oss och har man inte planerat att fiska mörkergös eller lake ja då var det bara att styra kosan hemåt och ladda för en veckas jobb innan man har chans att vara på vattnet igen. Men det får nog bli en annan historia.

Simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig.

Så var vi då framme i mitten av November. En mellanmånad fiskemässigt för de allra flest i väntan på is. Ofta grå, trist och tråkig eller alldeles alldeles underbar.....Faktum är ju att åtminstone i vårt område tillhör November en av de allra bästa fiskemånaderna för väldigt många arter. Men mörkret kommer fort och dagarna korta och så få lediga timmar för mig så tyvärr hinns inte allt roligt fiske med som man kan ha i november.

Första helgen i November ägnades åt abborren. Även om jag gjorde ett tappert försök efter öring på lördag morgon i en fin uppgående novembersol. Öringfisket från land (och för den delen från båt) i älven är inget för den som saknar tålamod och blir knäckt av att sitta i botten stup i kvarten. För här handlar det om att lägga timmar vid vattnet för att pricka in rätt dag då det plötsligt händer. Just denna lördag var dock ingen sådan dag utan fick som oftast vid detta fiske nöja mig med några bottennapp med förlorade sänken och tubflugor som följd.

En fin novembermorgon men ingen öring behagade visa sig.

Nu är det ju inte bara öring som kan gå till på detta ställe. En annan "fiskare" verkade haft riktig lycka någon dag tidigare. Men jag tycker allt det hör till god ton att ta hand om sin fångst istället för att bara dumpa det i en hög, tror inte ens räven är sugen att gnaga på dessa. Men lite minde att fastna i.

Bytte snart till abborreprylar då jag insåg att slaget om älvöringen gått förlorat denna dag. Efter lite letande fann jag till slut en del abborre och fick ett trevligt uppvärmingsfiske inför vad som komma skulle under söndagen då vi åter skulle göra ett allvarligt försök att överlista de större i en svår stor sjö i Dalsland.

Som vanligt i älven abborrar av den lite mindre kalibern men ett ack så trevligt fiske och utmärkta matfiskar för den som så önskar.

I dag tyckte abborrarna att gult det var inte fult.

Inför söndagens tur hade vädret helt slagit om och det liknade mer äkta novemberväder. Kompisen Anders dök upp långt innan tuppen hade galt och vi körde upp till hans far för att hämta båten. Men Kenneth själv blev hemma idag. En glad pensionär kan nämligen välja dagar då han skall ut. Vi som fortfarande arbetar o sliter i vårt anletes svett får hålla tillgodo med vad som bjuds de dagar man kan komma ut. I dag erbjöd Dalsland oss dimma, dis och duggregn och tillhörande uppfriskande nordanvind hela dagen.

Långt innan solen där bakom diset orkat över trädtopparna gled vi ut på vattnet i spänd förväntan vad sjön hade att erbjuda denna dag. Simmar både det ena och andra i denna pöl så chansen till rediga klunsar finns men om de går att finna och få att ta det är en helt annan femma det.

Vi började runt ett par friliggande grynnor med stora grundflak runt där det sedan brantar ned ordentligt. På runt 6-9 meter i kanterna fann vi snart flera intressanta ekon att fiska på och även en hel del betesfisk. Men redan i de första kasten insåg vi nog ganska fort att idag får man nog nästan trä in betet i mun på fisken om man skulle få något. Gick att få dem lite nyfikna på balanspirk och de steg lite men ingen högg förutom ett par stackars tusenbröder. Men vi kämpade på man är ju alltid bara ett enda kast ifrån succé. Och ibland kom det en hårdare stöt men ingen tog ordentligt.

Allt vi lyckades lura runt grynnorna på morgonen som var större än en fingerborg var denna gynnare på några hekto som inte tvekade att svälja en 10 cm cannibal jigg. Men hans kompisar var allt annat än lättövertalade idag.

Så vi drog vidare till nya jaktmarker och sökte vidare och till slut fann vi ännu mer betesfisk och många fina "klumpar" som stod så hårt tryckta mot botten att det nog inte hade gått att slå ned dem längre ens med slägga. Fast några till lyckades vi lura upp och mitt på dagen skingrades diset något och det blev lite ljusare. Nu gällde det att vara på rätt plats frågan var bara var det var en dag som denna? Vi nötte på det vi trodde var rätt. Vi gick varvet runt i beteslådorna och bland de olika teknikerna men ville man bara ha fisk så lite som vanligt var det inte mycket som slog drop shot eller balanspirk. Men de större föll för superlångsamt hemtagen ned rig med maskjigg också det lite som vanligt så här en kylslagen höstdag. Så det som funkat så många gånger förr funkade igen. För till Er som tror ned rig och liknande upptacklingar är något nytt får nog fundera ett par vändor till. Namnet är inte ens nytt. Nu kan jag inte hela historien men denna typ av fiske har ivf fiskats med sen 50-60 talet och namnet Ned kom till för han som blev ansiktet utåt av denna teknik just heter Ned.

https://www.youtube.com/watch?v=qqGTzPt6TIQ

Men idag när jag väl trodde jag drämt i en riktig mega abborre visade det sig alltid bara vara en gädda som imiterade abborrehugg idag. Men alltid lite upplyftande en disig novemberdag att få lite pulshöjning i form av kämpaglada gäddor på abborreprylarna. Tappade en och fick 2 st på 88 cm på drop shot och ned rig.

Kom några skapliga gäddor med jämna mellanrum och lurades lite.

Till slut hade vi bara ett ess i rockärmen kvar och det var ju att äta falukorv och dricka kaffe samtidigt som man fiskar och se det gav några hugg idag med. Och mitt i kaffedrickandet förde jag över lite mojo till Anders och han drog i rask takt dagens 2 bästa abborrar på en Illex maskjigg. Inga jättar nu detta heller men en av dem sniffade ivf på kilos strecket och det var väl inte helt kattpiss en grå disig november dag. Utan alldeles alldeles underbart för att återigen citera askungen.

En 41 cmare fick bli dagens längsta. Ja i denna sjö har man alltid enorma förväntningar för vi vet vad som simmar därnere men de är ack så svårfångade. Att jag inte skulle få någon av sjöns allra största ja det var väl redan skrivet i stjärnorna innan men hoppades ju på att Anders skulle lura någon av sjöns 2 kilos klumpar. Men inte denna dag men skam den som ger sig påt igen någon gång i framtiden.

Vi körde som vanligt ända in i kaklet men inte så mycket mer som några ilskna tusenbröder behagade visa intresse för våra beten.

Vill passa på att så här på slutet i dagens blogginlägg säga att Vi kör lagerensning på vissa utvalda produkter på Fiskeshopen i Trollhättan just nu. Gäller dock endast köp i butik så välkomna in.

Bland annat 40% rabatt på gäddpåkar Westin W4 och BFT Roots mfl samt mycket bra priser på kvarvarande flytoveraller och stövlar och kängor. Gå in på vår facebooksida för mer info.

https://www.facebook.com/Fiskeshopen-474198982661443

Simma lugnt och ta väl hand om Er så ses vi vid ett vatten nära dig!

När jag skriver detta har jag hunnit avverka säsongens första isfiske men tyvärr är ju vädergudarna på väg att sända sommartemperaturer till vårt område igen så vi får se hur det går med våra isar som på flera håll ändå har hunnit bli 10-15 cm prima kärnis.

Fast först har vi ju årets sista båtfisken att avhandla (om det nu blir årets sista?).

I slutet av November styrde Peter och jag trackerbåten mot en av våra närliggande gössjöar för att se om det gick att lura någon i det kylslagna vädret. Gösfiske är allt annat än ett varmvattenfiske. Hittar man dem bara och prickar in de kortare huggperioderna kan man även ha trevligt gösfiske långt in på säsongen i öppet vatten.

En enveten nordanvind piskade upp sjön då vi styrde ut mot soluppgången så första försöket fick ske i sydänden mest av bekvämlighets skäl för där var det lä och den uppgående solen värmde gott trots minusgrader på morgonen. Man måste ju få hinna njuta lite också under sina fisketurer.

I dag var det tänkt jag för första gången skulle testa westins nya Shadteez hollow. Den är väl mest tänkt som en abborrejigg då den än så länge bara finns i 8 och 12 cm (som i verkligheten bara är 6 resp 10 cm). Undrar vilken Kines som mätte dessa?

Så jag tycker den kändes lite fjuttig till gösfisket. Fast gav den en chans.

Vi hittade en fin liten brant utanför en bergudde med trevlig hårdbotten och en närliggande djuphåla där det stod lite fisk i slänterna och efter lite färgbyte lyckades man lura dagens första gös. Som följdes av några till, absolut inga stora fiskar men så här i blek novembersol får man vara nöjd med det lilla.

Peter med dagens första.

Sen kom jag igång och drog några stycken efter varandra.

Vi testade runt djuphålan men bara en liten till vilje följa med upp så vi sökte oss vidare mot nya djärva mål i sjön och trotsade den bistra nordanvinden. Men bakom en ö där solen stekte på vad det bara för gott så vi var tvugna att bara njuta lite till av vad en solskens dag i november har att ge då vädergudarna för en gång skull sken på oss. Och visst stod det en nappvillig gös även här.

Men nu var det slut på njutandet och vi la oss längs en grundrygg där vinden piskade på som värst. Här kändes det stekhett men det tyckte inte fisken endast några småabborrar som ville äta gummi till middag var framme och bet i våra jiggar.

Men någon mer gös blev det inte förrän vi åkte tillbaka till vårt startställe.

Tiden går ju alldeles för fort när man har roligt så innan man hann blinka hade den korta novemberdagen tagit slut och solen dalade bakom horisonten och vi fick tacka för besöket och vi kan bara sammanfatta att gösfisket i år har varit fantastiskt. Även om de riktigt stora uteblivit för oss har det varit fantastiskt roligt att återigen få göra hederligt gammalt bottenknack spinnfiske efter gös. Var många år sedan men lär bli ännu mer turer nästa år. Bland det roligaste spinnfisket huggen är en upplevelse och beroendeframkallande. Kan möjligtvis bara överträffas av spinnfiske efter asp.

Ännu en dag snart tillända men vi njöt fullt ut till det bistra slutet inte var dag man prickar in en riktig solskensdag i november.

Nästa söndag sista helgen i november var det dags att skotta av båten från flera dm snö innan vi ens kunde fundera på att göra årets sista båtfiske. Denna dag var det tänkt att abborrarna skulle få sig en dust i en av alla de tusentals fina sjöar man har att välja på i fantastiska Dalsland. Valet föll på en av våra pimpelsjöar där jag lagt mycket tid att vandra på isen.

En mycket trevlig sjö med omväxlande djup och olika bottnar och helt full i kräftor, mört, siklöja, löja och annan god mat åt abborrarna. Men ännu inte i närheten att bli is här så båt fick det bli. Vattentemperaturen låg fortfarande på runt +6 gr.

Denna dag lyste solen dessutom med sin frånvaro och det liknade mest november så som man är van att få den månaden serverad. Grå och kall och insvept i ett fuktigt hölje. Vinden från förra söndagen hängde dock med denna tur också men nu ytterligare lite hårdare och från ost. Så vi var glada att vi valt denna relativt lilla sjö.

Fast vi slapp snö då det knappt kommit en enda flinga uppe i Dalsland bara lite lätt puder lyste upp den mörka novembermorgonen då vi sjösatte båten. Även idag valde vi att börja i lä och göra det lite bekvämt för oss. Som tur var inföll ett av läställena bakom en udde som ibland kan leverera skapliga abborrar. Nu är väl kanske inte detta som är sjön jag har störst chans att komma förbi den där 1,5 kgs gränsen men det har fångats 2 kgs abborrar i denna sjö back in the days så har den levererat klunsar förr kan den göra det igen.

Även idag fick westins nya shadteez hollow första chansen. Nu kan det nästa verka som om jag skulle vara sponsrad av Westin men så är inte fallet jag har bara förkärlek att fiska med ihåliga jiggar de ger en extra dimension till fisket och kan vara sjukt effektiva.

Redan i 3e kastet small det till stenhårt på droppet och jag i min enfald trodde nu jävlar satt det en best till abborre direkt. Men snart talade rusningarna om något annat och den första i raden av många långa gröna slempellar som skulle besöka oss denna dag fick se världen från ovan en kort stund.

Men nu när gäddorna ändå var helt tokiga denna dag och kastade sig över våra abborreprylar så kunde väl de ha nappat som varit framme och tuggat på de vi fick istället?

Efter några gäddor till såg plötsligt Peter hur ett gäng fina abborrar jagade i ytan intill berget så vi styrde lite närmare land och vips var dagens abborrenolla späckt också. Några skapliga högg friskt en liten stund på vanlig jigg och när de lugnade ner sig gick vi över till ned rig med maskjiggar och 2-5 gr skallar och släpade långsamt hem dessa längs botten med så långa pauser att man hann dricka en kaffemugg full mellan varje vevtag. (Gäller ha mycket kaffe med sig).

I dag ville abborrarna stundtals ha rejäla munsbitar. Trots att denna 8hgs hade magen full av en 20 cm firre så ville den äta en 12 cm jigg till efterrätt.

Vi nötte kvar på detta ställe en bra stund då det ända uppenbarligen fanns fisk i närheten och det blev en kort rusch till då vi såg jagande fisk i ytan men de vi fick fick vi nu på maskjiggar släpandes längs botten och återigen funkade Gunkis skip worm i färgen kanel bäst för mig och till slut lirkade jag upp en över kilot men som vanligt en bra bit från 1,5 kg.

En över kilot kanske man får vara nöjd med en gråkall blåsig sista söndag i november.

När vi kände oss nöjda med detta första ställe så sökte vi runt lite i sjön tills vi fann en risvase som innehöll lite fisk. Här var gäddorna dock lika tokiga som på första stället och jag lyckades med konstycket att få 3 st slemgurkor på 3 kast i rad med maskjiggen. Samt satte bort några jiggar i risvasen vilket inte heller var så svårt. Och stundals ville abborrarna vara med här också och man kan väl säga att "mete" med maskjiggen gick allra bäst. Bara kasta ut och låta den vila på botten tills linan sträckte upp. Nu kände jag mig som hemma, rena bottenmetet fast med jigg. Men Pontus tyckte snittet var för dåligt här så han ville se om gräset var grönare på andra sidan. Så under intagandet av våra köttbullemackor blåste vi gasen i botten till sydänden i sjön.

Men idag var inte gräset grönare på andra sidan och vi kammade noll i sydänden. Här var ytvattnet över 1 grad kallare vilket kanske var en av förklaringarna att ingen abborre ville på detta ställe idag. Så lika lång väg tillbaka igen men man måste våga för att vinna.

Ja aboorrarna verkar älska de slemmiga maskjiggarna och gäddorna med för den delen.

För dåligt snitt vi drar vidare utbrast Pontus!

Men för att få någon mer denna dag fick vi åka tillbaka till risvasen och gäddor och abborrar avlöste varandra om än bra mycket längre mellan fiskarna nu. Men gäddorna var på hela dagen och gjorde så vårat förråd av jiggar minskade något under dagen också.

Och om det är någon som undrar om jag leggat av mig i konsten att fånga gren från botten. Så kan jag trösta Er med att så är inte fallet. Blev ett par värdiga representanter av denna något magra art även denna tur. De gillade maskjiggen de med.

Ju längre dagen led desto färre abborrehugg och de sista timmarna stängde de av helt men gäddorna tycktes aldrig tröttna idag. Totalt fick 17 gäddor syna ovansidan ett tag och några knyckte som sagt våra jiggar och x antal tappades men vi lurade allt ett 20 tal abborrar också där de flesta var helt Ok firrar på 400-1100 gr. Så det troliga årets sista båtfiske får väl anses som en mycket lyckad tur.

Kapten Peter njöt av tillvaron i fören.

Och gäddorna avlöste varandra.

Den ena lite större än den andra.

Och dagen avslutades med att även Pontus fick några gäddor. Han hade ju skrytigt med att jag får minsann inga gäddor när jag fiskar abborrre. Fiskar man abborre fiskar man abborre punkt slut. Skulle han aldrig sagt för han hann knappt avsluta den meningen innan en gädda klev på så Pontus fick avsluta dagen med några slemgurkor han med. Man skall passa sig för att sticka ut hakan....

Nu hoppas jag det vänder igen och farbror Frost kommer tillbaka och skickar gubben Tö på semester så vi kan få isar denna säsong även på våra breddgrade. För pimpelsäsongen började riktigt bra men det får bli en annan historia.

Sköt om Er därute och simma lugnt så ses vi på en sjö nära dig!

När jag sitter och skriver detta ja då får våra nya isar sin första riktigt tuffa motståndare denna säsong i form av temperaturer bortåt 10 + grader duggregn och hård vind. Och fram till fredag kväll verkar isen få kämpa mot dessa bittra fiender men jag tror och hoppas att isen kan stå emot dessa hårda slag och resa sig på 9.

Men vi hann före detta komma ut på riktigt fina nyisar i vårt område. Man har inte blivit bortskämd på senare år att få komma ut på is redan i början på december i Västra Sverige. Fast detta år kom Kung Bore på tidigt besök även om hans insatser bara räckte till att ge gångbara isar på tjärnar och mindre sjöar då vattnet i övrigt varit osedvanligt varmt denna höst som är det nya vanliga.

Så söndagen den 5 december blev årets premiärdatum för mig då man glad som en lärka fick steppa ut på trevlig kärnis. Några kompisar som är lediga mitt i veckorna hade dock redan avverkat sin premiär så man var långt ifrån att vara först ut i vårt område men nu var det dags för mig.

Peter, Lucas och jag drog iväg till trakterna norr Bäckefors för där visste vi att vi skulle hitta säkra isar samt att de tjärnar vi valde sikta in oss på kan bjuda på hyggligt fiske och chans på lite storlek på abborren redan så här på nyis.

Lucas hade även fått med sig en jobbarkompis som är helt nybörjare på pimpel som hängde på för att se och lära. När vi kom fram till dagens första stopp vid den lilla tjärnen steg Lucas kompis ur sin bil med orden: "- Jaha hur vet ni att isen håller här?"

Det vet vi strax när vi provat svarade jag. För jag litar inte på några rapporter från andra utan vill man vara säker på hur det står till på isen ja då får man allt kolla själv och skaffa sin egen uppfattning.

Är väl som vanligt på sin plats att åter påminna om att tänka på säkerheten i första hand då man beträder is. Isdubbar skall hänga runt halsen och det sunda förnuftet skall kopplas på max samt gå aldrig ut själv.

Fast som vanligt då det rör sig om att kolla hur isen mår så föll ju den lotten på mig. Så jag gjorde som jag alltid gjort stampade på rejält och inget knak så det blev till att vandra ut med bestämda kraftiga steg. För smyg inte fram utan sätt ned foten rejält för kärnis ger ett tydligt knak långt innan det är någon fara och då är det bara att vända.

Men denna is visade sig vara knakfri och provborrning konstaterade idiotsäkra 13-14 cm prima blankis.

Så säsongens pimpelpremiär kunde ta sin början.

Den hårda nordanvinden ihop med lätt snöfall försökte dämpa vår entusiasm men där gick den bet. Vi njöt i fulla drag att återigen vara ute på fruset vatten.

Säsongens första hål gjort bara att börja njuta.

En minut senare var säsongens första bärjad och vilket monster sen!

Vi spred ut oss mellan vassruggarna på den grunda skogstjärnen och snart hade vi alla spräckt nollan och det nappade lite här och var. Små för mig och lite större för de andra så precis som vanligt där alltså. Snart fann Lucas ett skapligt hål där han med god tålamod lurade upp några fina som fick följa med hem för att bli middag. Annars släpper vi i stort i allt nu för tiden stort som smått och matabborre för mig det är fiskar mellan 150- max 500 gr resten är bara bökiga att ta hand om och helt odugliga som matfisk de gör sig bättre kvar i vattnet.

Lucas visade vägen hur de lite större skulle tas.

Medans snön yrde runt våra huvuden gick sökandes efter de lite bättre vidare. I en sådan här jämndjup tjärn kan de ju stå lite var stans och de bättre som ville nappa idag kastade sig på prylarna mitt ute på sjön i ingemansland. Stax innan det var dags för 11 kaffe så lyckades undertecknad slå till med ett hyggligt hål och vips var dagen räddad med en serie mellan 300-600 gr. På en pimpelpremiär är man ju mest nöjd med att komma ut och nappar det är ju det bara en bonus.

Till slut tog jag mig ur tusenbröder träsket denna premiärdag.

11 kaffet med tillhörande korvmacka smakade ljuvligt och Lucas bjöd på energitillskott i form av krossade blandade nötter, russin och choklad. Smakade smaskens och med kistan laddad med ny energi så skulle storabborrarna ligga risigt till.

Fast det verkade som om någon tryckt igång larmet på denna sjöns mat och sovklocka till viloläge för tjärnen stängde av helt efter 11.00. Vi kämpade på men hur vi än gjorde fick vi inte ett pet till i grejorna och kvart över tolv tittade vi på varandra och med gemensam stämma föreslog vi sjöbyte.

Det ligger nämligen en större och djupare tjärn här vägg i vägg som Lucas tjuvstartade lite på igår och den kan ge riktiga lunsar till de som har flytet att gå på dem. Så sagt och gjort vi lastade in prylarna i bilarna igen och tog den 5 minuter långa vägen till nästa vatten.

Så knappt innan någon hann blinka stod vi långt ute på nästa tjärn med nya förhoppningar och förväntningar. Här var isen något tunnare men ändå säkra 9-11 cm. Fast fisket började här som det slutade på andra tjärnen, inte ett pet i prylarna förutom för Peter som lyckades med konststycket att få en abborre i varje hål varken mer eller mindre på denna sjö.

Till slut brast mitt tålamod att söka efter de stora ute på de fria vattenvidderna så jag förvandlades till en vasslöpare och så satt jag och drog mina kära tusenbröder bland vasstråna igen.

Ny sjö nya insatser men nordanvinden gjorde sig ännu mer påmind på denna något mer vindutsatta plats så det gällde att dra upp alla huvor man hade över öronen så man kunde fortsätta njuta av naturen denna dag. Kände mig lite frusen om fingrarna ett tag denna dag men det gick snart över och strax hade man vant sig vid sitt rätte element och blev varm som en kamin. Mina nya Torvi stövlar ihop med merinoullstrumporna gjorde susen också. Nu var man varmare och torrare i fötterna än någonsin tidigare.

Knackade på hos Bävrarna en stund men de verkade som de låg och sov säkert stinna av all bark de knaprat på under hösten.

Men tusenbröder fanns det gott om bland vasstråna utanför bäverhyddan. Bävrar bygger fina risvasar😉.

Dagen började lida mot sitt slut och jag bestämde mig för att göra en sista attack mot de grova och sökte mig utåt i sjön igen. Plötsligt ropade Lucas från andra sidan att nu har jag en kilos. Sprang dit och fick väga in en som precis klättrade över kilos strecket och vi bestämde lägga de sista minutrarna av dagsljus på detta område och jag gav balanspirken sista ordet för dagen.

Trägen vinner Lucas med en på 1005 gr.

Vi sökte noga av detta område finns det en borde det finnas fler och i det sista självande ljuset ristade det till i min balanspirk och jag utbrast till Lucas att nu satt den där men det är väl en gädda i vanlig ordning som bara känns som en abborre.

Men denna gång hade känslan rätt och jag kunde beskåda en hygglig borre en stund ovan is. Innan den fick gå tillbaka hann vi väga in den till godkända 1240 gr. Så som alltid gäller det att inte ge upp och ligga i till det bistra slutet. Vi gjorde några hål till men decembermörkret kom snabbt och vi fick skynda tillbaka till bilen medans vi såg något.

Ja här fanns det inga tveksamheter. Denna abborre ville verkligen äta en liten rapala balanspirk men det blev dagens enda hugg på balansaren men det räcker ju.

1240 gr fick avsluta dagens säsongspremiär på is. Sämre premiärer har man ju haft ja faktum är att detta var nog min bästa säsongsöppning någonsin i hela mitt pimpel liv. Totalt 52 abborrar med denna toppfisk blev det idag. Så slutet gott allting gott.

Nu hoppas vi det snart vänder igen och våra isar står emot mildattacken för har jag väl börjat gå på is ja då vill jag fortsätta åtminstone till mars månads slut!

Ta det lugnt och tänk på säkerheten så kanske vi ses på en is nära dig!

Ja efter en hård kamp gick vintern segrande ur striden och Farbror Frost motade bort Gubben Tö. Men länge såg det ut som om mildvädersligan skulle vinna slaget på teknisk knock out fast som genom ett mirakel vände blågradersgänget på steken och vi fick behålla några gångbara fina blankisar.

Så vi drog ihop ett litet gäng och stack i väg till en liten privat skogssjö långt in i de djupa skogarna i Dalsland. En mycket trevlig bonde och hans ännu trevligare hundar hälsade oss välkomna då vi rullade in på hans gård på morgonqvisten i den uppgående solens sken.

Alltid lika upplyftande då man kan skapa en bra relation med fiskerättsägarna och komma till att få fiska på dessa små fina vatten. Men då är det bara att följa de föreskrifter man får och här gäller att inte fiska och borra precis utanför ägarens tomt då han vill göra skridskobana till barnen där samt att all större abborre skall sättas tillbaka. Så idag bestämde vi att från 42 cm och över obligatoriskt går tillbaka och man räknar de som 1 kg oavsett storlek. Bara ta ett kort eller låta närmaste pimpelvän vittna.

Denna soliga söndag hade vi ju också bara anordnat en liten kula för ett kompisgäng då han heller inte vill ha för mycket folk på sin sjö och vi blev 10 personer som skulle kämpa om insatsen 50 kr per person idag.

Efter en liten genomgång ute på sjöns största ö där vi också förberedde för korvgrillning som vi skulle ha i halvtid efter fiskat 2,5 h så spred vi ut oss över sjöns frostbitna blankis.

09.30 gick starten i den uppgående solens sken och temperatur fanns inte, alltså +-0 grader så vädermässigt gick vi en helt underbar dag till mötes fast den ihärdiga pysande nordanvinden kunde naturligtvis inte helt hålla sig borta så huva upp!

Jag satsade på sjöns bortre ände där utloppet från sjön ligger beläget. De 3 gånger jag tidigare besökt detta vatten har det visat sig att detta varit det säkraste stället så blev lite förvånad att ingen av de övriga följde med mig men inte speciellt ledsen för det. Så den tilltänkta sociala dagen ute på isen förvandlades snabbt till den ensamma vargens stund.

Starten gick och letandet kunde ta sin början. Inte ett napp i de två första hålen men borrade mig systematiskt närmare och närmare utloppet och i 3e hålet ristade det till.

Började min vana trogen med pipa pirken 45 mm i S/S långt häng och en 12ans trekrok i ljusa nyanser mest åt det gul orange hållet. De 5 första abborrarna jag fick snittade lätt 200 gr så en utmärkt start som gjorde att man kunde fiska på lugnt och fint och jag var ju helt ensam så jag kunde bida min tid och beta av platserna i godan ro. Märkte snart att långt häng var överflödigt då de var aggresiva på morgonqvisten och de nappade friskt även på balanspirk men snittet sjönk snart drastiskt och man fick vara nöjd med tusenbröder. Konstigt nog nappade de små bättre på balanspirk än vertikal men så är nog abborren präglad på små mörtyngel i denna sjö. Fast allra bäst gick det att variera sig och först reta igång dem med antigen vertikalpirken eller balansaren.

Sämre starter har man ju fått än att börja med abborrar i 100-400 gr klassen och dessutom få fiska helt ensam.

Men napplusten på de större kom av sig lika fort som den började och jag smög mig närnare och närmare mot bryggan som man naturligtvis inte får lämna ostörd och här gömde det sig lite tusenbröder i vanlig ordning. Då blev de även läge att plocka fram nostalgigrejorna. Hade tacklat en av fars gamla swabo pirkar i silver/tenn och visst levererade den nu som då.

Sökte mig sedan lite in och ut i viken på jakt efter de lite större men de uteblev för mig men fortsatte få en o annan mindre ända tills de första 2,5 h var till ända och det var dags söka upp de andra för korvgrillning och en spännande halvtids summering.

Bryggpimplare måste man förvandlas till då och då. Låt aldrig en brygga stå ofiskad runt om men se upp så du inte borrar i fastanordningarna till bryggorna denna betongklump var tjudrad med kättingar.

Ja om någon undrar så nä gädduslingarna lät mig inte vara i fred idag heller. 5 slemgurkor försökte äta plåt men balanspirken lät de vara. Som oftast räknar vi bara abborre i tävlingen men så länge man får behålla pirkarna gör det inget för mig med lite extra spänning några sekunder för som alltid har man ju förhoppningar att det är en mega abborre som hakat på men som så ofta avslöjas snart gäddans kararistiska rusningar istället.

Började vandra mot ön för att sammanstråla med de andra och nu stod solen som högst på himlen. Alltså lite över trädtopparna, men var bara att passa på att njuta i fulla drag och suga in naturens livgivande kraft.

Korvgrillningen var snart i full gång och på ljugarbänkarna avlöstes den ena historian efter den andra. Man fick lite tveksamma svar på hur de hade gått för de andra då de flesta i detta gäng har mer än en räv bakom varje öra så kan det ju förekomma att en vals eller två dras men de andra talade om segt fiske och flera hade gått bom i över en timme men en på 7 hg skulle ivf ha landats av någon. Jag höll mig som vanligt till sanningen och sa som det var att jag haft helt Ok fiske och de andra sa då att då leder du överlägset och vetetusan om inte de andra höll sig till sanningen denna gång.

Korvgrillningen fortsatte under skoj och glam och som alla vet, svartast korv vinner och även där var undertecknad svårslagen idag.

Efter att våra magar var fulla av "Uddevallare" bestämde vi att 2 h till kör vi och min plan var egentligen att söka efter de stora runt en liten ö men jag ändrade mig och gick tillbaka till där jag började då både Jansson och Tony styrde kosan dit. Kunde ju inte släppa motståndarna till detta smultronställe helt obevakat.

Jansson inledde direkt med en 2 hgs så fort han släppte i och utbrast. "- Nu har jag ju dubblat min vikt"....Ja skyll Er själva när Ni låter mig få fiska själv....

Men Jansson kom snart av sig medans jag fortsatte få på balansaren så Jansson var tvungen att tackla på en han med men 2 hål senare konstaterade Jansson att det nappar ju inte på balansarn, så han gav upp den. Ja tålamod är nog inte Janssons bästa vän.

Men så klart jag hade ju fiskat här på f.m och det började allt avta lite nu på e.m och fisken blev lite försiktigare så sökte mig lite längs kanten på oborrad yta och gick över till 100% vertikal och plockade lite fisk här och var. Till slut bröt jag helt upp och la sista halvtimmen på helt andra ställen och visst jag fick lite fisk här och var så vad de andra sysslat med idag vet jag inte för fisk verkade det nappa på mer än ett ställe i varje fall för mig.

Snart dalade dock den trötta decembersolen bakom trädtopparna och klockan klämtade för hemgång och slut på vår lilla kula. Jansson skötte invägningen och var ju inte sen att försöka med en liten luring då jag mötte upp med min kasse och basunerade ut att 6340 gr måste du slå! Du vet ju inte vad jag fick på f.m. Men såg skumt ut redan på håll och naturligtvis försökte de med en liten fint då de slått ihop sina påsar. Det riktiga invägningen förkunnade att idag gick undertecknad segrande ur striden med rena utklassningssiffrorna.

Men Erling hade lyckats få en 42 cmare som återbördats till sitt rätta element så han fick ju plussa på 1 kg på sin vikt men det hjälpte föga. Idag var jag omutlig.

Mina 142 abborrar fick vågen att tippa till nästan 6 kg så även om detta bara var en liten uppvärmningstävling under gemytliga lättsamma former så är en seger alltid en seger. Fast om det nu blir bra vinter denna säsong blir det nog ändå mest nöjespimpel för mig eller dylika små tillställningar. Fast siktar på att åreruppta Västra Pimpelserien med 4 deltävlingar. Vi återkommer med mer info om detta eventuella upplägg senare. Det är ju det där med tid, svårt hinna med allt man tycker är roligt för fortfarande tycker jag allt det är roligt att tävla men vill fiska längre än 4 h som ofta är tävlingstiden. Så framtiden får utvisa vad säsongen har i sitt sköte.

En liten titt på resultatlistan från dagens lilla tillställning blev ju en munter läsning för mig ivf.

1.Jonas S. 5960 gr

2 Erling 2550 gr

3. Tony 1940 gr

4. Jonas J. 1700 gr

5. Janne 1550 gr

6. Niklas 1440 gr

7. Carl 1370 gr

8. Kjell 550 gr

Utom tävlan deltog Peter o Robert med glatt humör.

Ja jag och slemgurkorna säger på återseende så hoppas jag vi ses på en säker is nära dig!

Simma lugnt och ta väl hand om Er och God Jul på Er!

Ja jul för mig nu för tiden innebär bara en enda sak, några extra dagar ledigt att fiska på. Julfirande la jag ned som 15 åring inget annat än kommersiellt trams. Nädå är väl trevligt att samla släkten och äta gott samt bara umgås. Men i tiderna vi lever nu och så som jag själv känner är det bästa för mig att bara ge sig ut i naturen och vara.

Och som genom ett julmirakel kunde jag ju i år genomföra julfiske från fruset vatten. Det enda tråkiga med detta var väl att jag inte fick möjlighet dela detta med min far så som traditionen alltid bjudit på. För fanns det bara gångbara isar inom 10 mils radie ja då blev det julaftonspimpel med far o även många gånger var mor med. Men med far i himlen och mor på ålderdomshem i rullstiol ja då återstod det bara för mig att hålla traditionen inom familjen i liv.

Måste väl också vara Greta Tunberg effekten att vi lyckades få såpass kallt i vårt område så vi fick is denna jul. Hon har väl skrämt skiten ur alla värmekällor med sin ilskna uppsyn och hårda ord så vi går nog mot istid och riktiga polarvintrar framöver.

Skämt o sido är tacksam i varje fall att möjligheten att komma ut på is fanns i år.

Samt när hela julledigheten också präglades av sol, sol och åter sol ja då fick inte en enda minut under dygnets ljusa timmar förspillas med en glögg i handen framför TVn. Nä ut och pimpla abborre var det som gällde.

Julafton ägnades åt ett försök på en närliggande mindre sjö där det trot eller ej bevisligen simmar ganska gott om kilosabborrar och däröver. Men att få dem är en helt annan sak. Just denna lilla pöl har jag bara pimplat en enda gång på 1985 och då endast i 20 minuter på väg hem från annat vatten. Ryktet skvallrar om att den är extremt svår på vintern speciellt så här i början av säsongen som vissa sjöar tenderar vara.

Men Fredrik och jag tyckte ändå den kunde vara värd ett besök på självaste julafton.

Vi var på plats långt innan gryning och fick vara med om en makalös vacker julaftons morgon. Vinden bet så där lagom gott i kinderna också så man verkligen känner att man lever.

Men ryktet talade sanning, inte en endaste liten fisk verkade vara intresserad att smaka på våra prylar. Hål lades till hål och vi sökte strategiskt av meter för meter runt den lilla sjön. Det prövades att sitta länge i hålen och nöta med balans och testa mormyska och naturligtvis klassikern vertikalpirk med färgkrok med eller utan bete. Samt även högre tempo ala´ tävling för att hitta nappvillig fisk. Men vi gick bet. Till slut fick dock Fredrik spräckt nollan och av bara farten lurade han så småningom 2 till medans jag till slut lyckades lirka upp en gädda. Så denna gång satte "nybörjaren" den rutinerade på plats men det kan jag väl bjuda på så här på Julafton.

Fredrik fick bevisa att det trots allt gick att få abborre i den "omöjliga" sjön. En skaplig bit på runt 7hg dessutom.

För min del var det denna julafton stört omöjligt med abborrarna men gäddorna förföljer mig hittils denna vinter.

Resten av Julafton fick spenderas hos mor på ålderdomshemmet och jag fick pigga upp stämningen där något med mitt besök. Blev sedan en fin promenad hem, nästan allena i ett julpyntat Trollhättan.

Ganska tidigt i säng för på Juldagen gick reväljen 06.30 och resa upp mot Dalsland startade strax efter 07.00 för idag var Pontus ivrig och kom nästan 30 minuter före bestämd tid, nu skulle lunsarna dras.

Var forfarande nattsvart då vi nådde sjön för dagen. Efter att vi konstaterat att det var överraskande bra is 15-18 cm kunde fisket ta sin början. Pontus har ju blivit sugen på ismete så hjälpte honom att få ut sina prylar innan det dagades och mitt abborrepimplande kunde ta sin början.

Lite skillnad på sjö och sjö lika svårt det var under gårdagen lika lätt var det idag att få några abborreuslingar. Snart dök det upp lite fler pimplare på isen men de saknade tålamod och gick iland ens innan solens strålar nått isen. Så snart var jag o Pontus ensamma igen och sökandet efter de lite större kunde ta sin början

Men efter ytterligare ett tag dök det upp mer bekanta fiskepolare och gemensamt började vi beta av denna sjön i ännu en underbar soluppgång. Har svårt att tänka mig något bättre än att få vara ute i friska luften på en säker fin gnistrande is där det dessutom då och då ryckte i snöret.

Fast det var förtvivlat svårt att locka de bättre till hugg men Lucas tog till slut fram det beprövade knepet, kaffe och smörgås. När han dessutom hade finmuggen med sig ja då tog det inte långt tid innan det började dansa i grejorna med lite bättre. Men för egen del fick jag än så länge under dagen nöja mig med tusenbröder.

Skål ta mig fan sa Lucas och började hala "matare".

Vid bäckinloppet stod det bra med fisk idag men bara Lucas som var förmögen nog att lura de bättre.

I dag ville inte fisken alls på balanspirk utan klassiska vertikalpirkar och ännu mer klassiska färgkrokar med alltid säkra kortet abborreöga uppträtt på krokskaftet levererade klart bäst idag.

Med lite mer mat i magen fick man ny energi och snart hittade vi ett produktivt område där det i stort sett nappade lite i varje hål åtminstone så länge man höll sig grundare än 2 meter och över hårdare botten. Kom man ut djupare än 2 m och mjukbotten ja då kunde man vända tillbaka.

Till slut lämnade även jag tusenbröderträsket och fick några matare och plötsligt som en blixt från den klara himlen ramlade det på en kilos och juldagen var räddad.

1010 gr räddade dagen. Men man skall väl inte klaga i övrigt. 134 abborrar blev det idag och så slapp jag gädda helt och hållet denna dag. Ismetande Pontus lurade upp 2 gäddor och Fredrik fick en på pirk så helt utan de gröna prickiga långa slanka blev vi inte.

Även de finaste av dagar har ju ett slut men vi höll dagen ut tills mörkret var över oss.

Men på söndag var det ju dags igen. Åter var vi uppe i ottan för tur upp på dal men lika positivt överaskade av isen vi var under lördagen lika negativt överraskade blev vi idag. Dagens tänkta sjö höll nämligen inte måttet gällande isens säkerhet så vi fick ändra upplägg för dagen och hamnade åter ihop med Lucas gäng som hittat säker is på en annan av våra favoritsjöar så vi sammanstrålade på denna.

En hel drös med likasinnade hade hittat till denna pärla denna strålande söndag. Vi var nog minst 25 personer som tänkt samma tanke och det var en salig blandning av ismetare, ekolodspimplare, nybörjare och erfarna pimplare om vart annat. Fast idag skulle återigen vädret visa sig vara bättre än fisket för till denna dag hade även vinden avtagit och det var helt vindstilla så nu fick man passa på att njuta av tillvaron. Hade såklart hoppas på bättre fiske under dess ypperliga förhållanden men man kan ju inte få allt.

Abborre gick allt att få men de större lyste med sin frånvaro lika intensivt som solen lyste på oss hela dagen. Var man än borrade i sjön var resultatet desamma. Enstaka småttingar omgående eller ingenting alls. Var väl god till att dra upp 7-8 stycken i de bästa hålen men ingen av storlek. Lucas och hans gäng lyckades dra några 300-400 gr innan vi nådde fram till sjön idag.

Pontus ismetade idag med och fick assistans av Peter som också valde ismete i kombination med pimpel men inte ett enda fäll på hela dagen endast undertecknad som naturligtvis var i gäddorna igen med pirken men ännu en gång slapp jag bli av med densamma.

Ibland har man gäddsäsonger under abborrepimplingen och vissa år får man knappt en enda gädda. Men denna säsong verkar vara ett gäddår för mig. Har väl fått upp runt 10 gäddor och tappat ett antal redan under de 6 turer jag varit ute och då gör man ju allt för att undvika dem. Fast ger mig tusan på hade man riktat fisket efter gädda ja då hade man väl inte fått någon.

Ja vad skall man säga....den slitna frasen "vi hade i varje fall tur med vädret" passar väl återigen in.

Men visst gick det att få fisk 76 abborrar lurade man upp under dagen men de flesta mättar inga hungrande magar. Denna 2hgs blev dagens största för mig men vad gör det i goda vänners lag i sagoligt väder. Nu fick man massor av ny energi för att orka ta sig an en ny arbetsvecka. Har laddat upp butiken med det mesta du kan tänkas behöva under en pimpeltur och även saker du inte visste du behövde. Men för guds skull glöm nu inte isdubbar och sällskap innan Ni ger Er ut.

Får avsluta dagens inlägg med ännu en fantastisk solnedgång för nu ser det ut som vi får vänta länge innan vi får se solen igen. I samma stund jag skriver detta vräker snön ned utanför Fiskeshopens fönster och blidväder är i antågande så slask, blask och allmänt eländesväder är att vänta. Så de större sjöarna lär dröja innan de får gångbar is i vårt område om de ens får det under denna säsong men vi hoppas väl och tror att vi går en hygglig vinter till mötes även på våra breddgrader. Förhoppningsvis smälter snön ihop och i bästa fall försvinner helt innan det vänder mot minusgrader igen. Ser nästan ut som önskedrömmen skall slå in om man vågar tro de senaste prognoserna.

Ja den som lever får se.

Ett riktigt gott slut och gott nytt år önskar jag Er alla.

Sköt om Er därute och simma lugnt så ses vi kanske på en säker is nära dig!

Så har vi då ännu en gång ramlat in på ett nytt år och nu får vi se vad 2022 har i sitt sköte. För egen del hoppas jag naturligtvis på ett något bättre år än 2021 i varje fall på det personliga planet.

Då 2021 var mitt mörkaste år hittils i mitt liv med fars bortgång och därtill fars ena syster samt 3 närstående fiskevänner som lämnade detta jordeliv under 2021. Må Ni vila i frid och saknaden är oerhörd tänker på Er varje dag!

Ni som idag förväntade Er någon form av årskrönika lär bli besvikna utan här går vi vidare och blickar bara framåt. Vill Ni läsa om vad som skett fiskemässigt under året för mig är det ju bara att bläddra bakåt i bloggen så kan Ni göra Er en egen årskrönika, trevlig läsning på Er.

För Er andra som vill ha nytt får Ni fortsätta läsa nu för såklart avslutades året med fiske och inleddes med fiske.

För mitt i alla sorger och bedrövelser har jag ju alltid mitt fiske att luta mig tillbaka på som ger mig livsglädje och energi.

Under nyår i år blev det ju också åter fiske på mitt favoritunderlag fruset vatten som i vardagsmun kallas is. Efter ett kraftigt snöfall hade det nu drivit in som det så ofta gör här i Västra Sverige ett massivt lågtryck med mild Atlantluft och tryckt undan den mesta av kylan och det har hållt i sig sen dess och ger verkligen våra isar vad de tål. Men 20 cm kärnis ger inte vika så lätt utan kämpar tappert mot just nu ett övermäktigt motstånd men med lite tur vänder det i elfte timmen och vi får behålla lite gångbara isar.

Under nyårsafton hader jag tänkt ta sovmorgon och faktist avstå fiske men så ringde telefonen strax före 10 snåret och det var Anders i andra änden i luren som hade sjuk fru hemma och inställt nyårsfirande så han undrade om jag ville fira nyår på isen med honom under helgen för han var bara tvungen komma ut.

Ja vad tror Ni jag svarade på det? En timme senare var vi på väg upp på dal med skryllorna packade och humöret på topp. Väl framme vid tilltänkta sjön möttes vi dock av tjock dimma. Är väl sällan det bästa för fisket men all snö var borta och åter hade isen förvandlats till en spegel men idag med en hel del vatten på som bara gjorde den ännu klarare. Tycker det är underbart att gå på riktig klaris. Och ännu var den ju stenhårda stabila 20 cm.

Ja blev julhelgen magiskt vacker med strålande sol vareviga dag så förbyttes detta till raka motsatsen under nyår. Med regn, blåst, dimma, dis och allt därtill som är isens värsta fiender såsom 6 + grader som det var då vi äntrade isen denna nyårsafton.

Fisket startade också som förväntat riktigt segt men de fanns där och man hade kontakt med abborre i stort sett varje hål men det blev bara högst 1-2 st eller något napp per hål.

Men en och annan lite bättre dök upp så vi fiskade på och som genom ett trollslag lättade dimman och det klarnade upp så vi till och med nästan kunde skymta solen bakom de kompakta molnen.

Anders hade ett stort mål med dagen och det var att fixa nyårsmiddag i form av färsk abborre och det var avklarat redan innan dimman lättade.

Det ljusnade upp ordentligt efter att dimman drog bort och nu började det hända saker fisket bytte totalt skepnad. Från att varit extremt försiktiga pill till att nu klappa i med full kraft på vad vi än erbjöd. Både vertikalpirk med färgkrok och balansare slukades med god aptit av abborrarna där nere någon meter under oss. Och hade man viljat kunde man nog suttit och dragit hur mycket smått som helst men vi försökte ju få de lite större och det kom en och annan bättre även bland de små. Så vi sökte vidare i detta område och visst fick vi en del runt 500-700 gr men som ofta saknades den där riktiga pricken över iet.

Upp till dryga 700 gr nådde jag denna nyårsafton men det var ju inte fy skam ändå med tanke på att jag trodde jag skulle vila mig i form i sängen denna dag.

Även Anders hittade några knubbiga krabater. Denna sjö har potential men ännu saknar den de riktiga topparna men får fisket fortsätta utvecklats så som det gjort här på senare år så kanske den levererar min önskade +1500 gr till slut. I vanlig ordning släpper vi i de flesta och alltid alla över 500 gr fins ingen anledning att plocka hem abborrar över 500 gr. Som jag sagt tusentals gånger förut abborrar till matfisk är perfekta i storlek 150-400 gr och så räcker det allt gott med en 7-8 stycken. Tror Anders tog hem 6 st runt 300 gr idag och det blev ju till en fantastiskt nyårsmiddag för han och hans fru. Vem faaan behöver hummer o sån skit när det finns färsk abborre att hämta.

Räcker med de tävlingar man är med på då dödar man ju fortfarnade det mesta och det känns allt fortfarnade helt Ok bara man gör något med fisken och tar hand om den samt väljer sjöar som tål uttag.

Ja blev till slut ganska många fina randiga rovriddare som fick posera lite snabbt för att få lite minnen från denna snabbtur på nyårsafton 2021.

Vi gjorde en sista förflyttning innan det var dags att tänka på refrängen mörkret kommer ju alldeles för snabbt så här års men i dagens sista självande hål var Anders till slut förmögen att lura en som klättrade över kilos strecket och en kilos är ju alltid en kilos. Stirra Er inte blinda på alla fantastiska 2 kgs + abborrar Ni ser på nätet från Hossmoån och Kalmar sund mfl ställen utan tänk istället på vad just din sjö kan ge och var nöjd med det. Finns inget roligare än att utforska hemmaplan och hitta lite egna fina smörställen och en kilos abborre i just ditt vattnen kan vara bra mycket mer värd än en 2 kgs i Kalmar sund. Hade jag haft Kalmar sund som hemmaplan hade jag naturligtvis fiskat en del där men när man inte bor där lockar inte det för 5 öre. Kommer troligtvis aldrig sätta min fot där. Nä mina finare abborrar skall komma från ett närliggande helst fullkomligt okänt vatten då kommer jag känna mig tillfreds.

Nyårsaftonen avslutades med denna bit på 1040 gr och tror inte Anders ångrade en sekund att han drog med mig ut till denna sjö och inte jag heller. För egen del blev det 100 abborrar jämt denna nyårafton en nätt och rund liten summa abborrar att avsluta året med.

Så ett bra slut på ett turbulent omtumlande år med fler sorger och bedrövelser än glädjeyttringar. Tur fisket finns!

Och så fort nyårsklockorna klämtade ja då var man inne på nästa fiskeår för givetvis var vi på väg ut den 1/1 också. Jag la mig relativt tidigt då jag firar nyår ännu mindre än jag firar jul nämligen inte alls. Men de satans jävla raketerna och smällarna brakade ju som vanligt loss runt 00 snåret så det ekade runt husknutarna, till vilken nytta undrar jag? Och inte helt oväntat fick man ju läsa och se på nyheterna på nyårsdagen om kravaller i flera av våra större städer där de skjuter raketer hej vilt mot poliser mm mm och rena rama inbördeskriget uppstår här och var. Ja vart är vi på väg och hur faaaan tänker dessa människor som ligger bakom dessa handlingar? Nä ta och spärra in dem för gott och släng bort nyckeln och snälla lägg ned dessa fyrverkerier. Ett organiserat väl genomfört fyrverkeri kan jag eventuellt köpa att det kan få förekomma men alla dessa privata skjutningar på nyår har jag aldrig förstått varken som liten knatte eller nu som vuxen, lägg ned skiten!

Ja då fick man "gubbgnälla" lite känns skönt, nu åter till det roliga, fisket.

Vädret hade nu slagit om till minusgrader igen och isen hade under natten torkat upp. I dag mötte vi åter upp Tony för fiske på hans hemmaplan. Och en gnistrande vacker klaris mötte oss årerigen men molnen låg kvar och skymde möjligheterna till en fulländad dag.

I dag hade vi väl ingen större plan för själva fisket utan bara ströva på och borra oss fram och se vad livet under ytan hade att erbjuda idag. För egen del blev det lite små fisk plock vid vissa tillfällen under dagen då vi har några kommande tävlingar i antågande om isen får ligga kvar så man ville ju få bort värsta ringrostigheten då det gällde plocka mängd som ofta gäller på pimpeltävling.

Och det gick väl skapligt fick bra drag i vissa hål på riktigt grunt vatten dessutom gick det att lyfta fisken relativt högt upp så man kunde dra upp dem i en enda svepande rörelse. Snart tyckte jag dock att den värsta rosten ur lederna hade smörjts upp så jag bytte taktik och sökte mig längre ut i sjön i jakt på lite bättre storlek.

Och vem behöver upphängare för att få dubblé, de små var i stöten idag. Men ingen trippel som trot eller Ej hänt ett antal gånger.

Jag o Anders drog vidare mot nya områden medans Kenneth och Tony blev kvar med sina ekolod. Mängder av fisk indikerades på lodet men få var intresserade av att hugga så vi lät ekolodspimplarna truga kvar och försökte leta upp mer huggvilliga större fiskar.

Denna sjö är väl inte sjön där jag kommer få min drömfisk men vi gjorde i varje fall ett gediget försök att lura några av denna sjöns mer välväxta individer. Väl ute på mitt specialställe för de grövra började sökandet men det föreföll kliniskt rent då det inte var en endaste fisk framme och ens nosade på grejorna. Men så plötsligt kom det en liten liten stöt som jag sa till Anders att där var det kanske en. Höjde upp pirken och då sög det i. Absolut inget märkvärdigt men väl en på 840 gr som är mer än godkänt för denna sjö. Fast hur vi än ville och försökte lyckades vi inte lure en enda till på detta ställe denna dag förutom de sedvanliga tusenbröderna men de var glest förekommande även de just här.

Så vi knatade tillbaka och tog varvet runt på stardelen av sjön och gick vi bara tillräckligt grunt ja då nappade det i varje hål men ack så små.

2022 inleddes med en på 840 gr, vackert så.

Och om jag trodde jag skulle slippa ivriga pirk knyckare så här på det nya året så trodde jag fel. Men än så länge ta i trä har jag fått behålla mina pirkar.

Dagen gick sin gilla gång och återigen var mörkret över oss fortare än vi hann och blinka. Var ju tänkt detta år att utnyttja dagarna till max och eventuellt stanna kvar och pimpla lake några timmar efter mörkrets inbrott men ännu så länge finns det ingen gångbar is på våra tilltänkta lakeställen så vi får nöja oss men "halvdagar" och bara pimpla abborre under de ljusa timmarna. Och idag kunde jag sammanfatta 164 abborrar 1 gädda och en liten ivrig mört som ville äta abborreöga.

Så kom då söndagen och sista ledighetsdagen för denna gång och denna dag styrde vi åter kosan mot "Tonyland" och gjorde han sällskap på en för mig ganska ny sjö där jag bara varit en gång tidigare. Men ryktet skvallrar om mängder med 200-400 gr abborrar och gott om kilot + men rykte är en sak och verklighet ofta något annat.

Återigen var dessutom mildvädret över oss med därtill tjock dimma och upp på det ett mysigt isande duggregn vilket fullbordade ännu en perfekt dag ute på isen. Så förhoppningarna om bra fiske var väl allt annat än på topp.

Men har man inte prylarna i vattnet ja då finns det ju absolut ingen chans att få något och en fiskedag i urusla förhållanden är alltid bättre än en dag hemma i soffan.

Samt att det ännu inte var någon som helst fara med isen även om vattensamlingarna var enorma på sina ställen och vindbrunnar började bildas så var det absolut ingen fara att vara ute här då isen låg på 15 ända upp till 25 cm på sina ställen. Bara man hade ögonen med sig och såg upp för de nybildade vindbrunnarna.

Rakt in i dimman igen även om just här var det nog som ljusast för större delen av dagen kunde man inte ens ana sundet som syns längst upp i bild så tät låg dimman och diset.

Och som väntat var det allt annat än lätt idag. Några småttingar här och var var allt som hände och när vi förstod att hur vi än försökte skulle vi nog troligtvis bli utan de stora idag ja då utmanade Anders mig på räknetävling.

Samt när det inte nappar så bra ja då kan man ju titta på andra lustigheter som kan tänkas dyka upp. Dock inga fåglar hemma idag på "husbåten".

Bryggpimpel får man ju inte missa heller men någon verkar vara lite sent ute med båtupptagningen. Tur hen verkar ha hinkar att ösa med fast det blir nog till att vänta ett bra tag. Stod dock inga abborrar varken under bryggan eller i båten så jag sökte vidare.

Anders plockade fram tafs och drog ifrån i räknetävlingen. För min del känns det mer eller mindre meningslöst att ens pröva tafs fiske (alltså man har en bit lina 10-20 cm under pirken + liten krok som man betar med tex pinkies eller annat bete och i stort håller helt still). Otroligt effektivt vissa dagar och för de som behärskar denna teknik. Har aldrig varit något för mig. Jag har 0 förtroende för denna teknik och kan det inte helt enkelt. Försökte även idag men kammade helt noll medans Anders plockade på sin tafspirk.

Dagen fortskred och jag fick en del fisk på trekrok + öga men var supersegt så Anders höll undan ända in till slutet då jag hittade rätt melodi för mig denna dag. Som så ofta gav pipa pirken 45 mm S/S ihop med rätt färg på trekroken utdelning till slut. Och alla de slags beten kastades åt fanders. Nä en grön limkrok med lite rosa tofs var vad de ville ha idag. Var som om att byta vatten när jag väl hittade rätt färgval så visst har färgerna på kroken betydelse ibland. Testade byta till helt annan kulört där det nappade men inget intresse. Tillbaka till den gröna och vips fick man en eller två.

Så dagen slutade med 89-73 till min favör ja så kan det gå.......att man aldrig skall slå dig utbrast Anders...jo det kommer nog. Men inte idag.

Större än så här blev det inte denna gråa, dimmiga och disiga +7 graders "vinterdag" anno 2/1 2022.

"Vinnarkroken"

Ja nu får vi väl hoppas det vänder snart igen för nu tål inte våra isar mer stryk. Även de starkaste ger upp till slut. Men har stora förhoppningar att komma ut i morgon igen då de dessutom har lovat vi skall få återse solen.

Sköt om Er därute så ses vi kanske på en säker is nära dig!

Och ta inga onödiga risker där ute på isen för några firrars skull det kommer inte jag göra.

God fortsätning på Er alla!

Som bekant så kommer det solsken efter regn så också denna gång. Men sällan man lyckas pricka in dessa solskensdagar med ledighet men julen var ju en sån period och nu blev trettondagen likaså den en solskenshistoria.

Isarna i vårt område har ju nu under en tid gått en hård dust mot Gubben Tö och hans anhang men kärnis viker sig inte så lätt så här i början på året och då till slut Farbror Frost står där och motar Olle i grind ja då var saken biff igen och isarna stabiliserades.

Men åter igen fick vi bege oss lite nord väst ut upp till "Tonyland". Väl framme vid sjön var det sköna 11 minusgrader som mötte oss och isen var ännu bättre än jag trodde. Bara gå rakt ut och klart godkända 19 cm över hela sjön förutom några gamla mindre vindbrunnar som nu fryst igen med 5-6 cm på. Känns skönt då man kan slappna av och bara koncentrera sig på fisket. I vårt område kan det alltid vara ett lotteri vilka sjöar som klarar sig bra och vilka som får ge vika när västvindarna tar över och midsommarvädret driver in redan i Januari.

Fast idag var det bara att njuta av bra is, makalöst vackert väder och därtill mycket trevligt sällskap.

Vi blev en liten munter skara idag med en härlig blandning av erfarna pimplare tillsammans med totala nybörjare som i stort sett gjorde sina livs första försök i pimplandets ädla konst.

Dock hade några borr av totalt undermålig kvalité som knappt gjorde märken i isen men det blev snart åtgärdat dagen efter då nya borr fick inhandlas från mig.

När de fick pröva mitt och Fredriks nya borr så fattade de rask hur en borr skall uppföra sig. Blir allt bra mycket roligare med pimpelfiske om man kommer igenom isen innan dagen tagit slut😉.

I dag startade vi precis i gryningen och abborrarna var med på direkten. Magnus hann fixa middagsmaten redan innan jag gjort mitt första hål. Jag var dock trögstartad idag fick ingen snurr på det i de första hålen. Ingen tävling idag men det är ju alltid en liten tävling ändå fast i första hand var vi här för att försöka lura några av sjöns lite stadigare abborrar.

Så jag dröjde mig kvar ganska länge i varje hål och gav både vertikal och balansare en ärlig chans. Fast "ekolodspimplarna" bet sig fast i sina hål ännu längre. Jag kommer aldrig börja med ekolod på isen för det är inget för mig tycker hela tjusningen med pimpel försvinner då. Men alla får göra precis som de vill och jag förstår grejen och spänningen jag säger bara att det är inget för mig.

Men lite intressant ändå att se hur mycket fisk det är därnere som nyfiket kommer fram utan att hugga. Men jag letar i vanlig ordning min nappvilliga fisk och då är det bara borra och borra och söka av. Snart fann jag ett mönster för dagen och började plocka fisk i en strid ström med inslag av en och annan bättre.

Fredrik inledde dock i ett klart högre tempo än mig och hade nog redan 12 st då jag bara hade 4 st inklusive en kämpaglad randig rovriddare på 840 gr. Fast det rättade til sig under dagen och jag lurade upp 87 till slut medans Fredrik stannade på 16 st så idag var ordningen återställd😉, erfarneheten tog ut sin rätt.

Var svårt komma underfund med om de ville jaga balanspirk eller om vertikal var bättre men i början verkade det klart fungera bäst att reta igång dem med balansaren sen dra några snabba på vertikal. Men ju längre dagen gick desto mer vertikalfiske med sedvanlig färgkrok i dag gärna i lite orange och röda nyanser verkade falla i smaken.

Fredrik fick en fin start på dagen i det sagolika vintervädret vi hade begåvats med i dag.

Jag vaknade dock framåt dagen och det gick bara bättre och bättre. Återigen släppte jag tillbaka all fisk direkt så ingen abborremiddag för mig idag. Fick en 150 grammare, krokade loss och kastade i pirken och skulle släppa abborren då högg det på dalande pirk och jag krokade så med en 150 grammare i näven drillade jag upp vad som skulle visa sig bli dagens bästa. Vill inte lägga fisken direkt på isen då det är så här kallt så fick drilla med fisk i hand och släppa den lilla då den stora kom upp. Byte i hålet så att säga ned med en 150 grammare och upp med en på 1190 gr och 43 cm klart godkänt i solskenet tyckte i varje fall jag.

Fick göra en minnesanteckning i den lilla snön som befann sig på isen så man kommer ihåg vad man fick.😉, och var, ifall man ville se senare om det stod fler i detta hål och väntade😌.

Under skoj och glam och allmänna glirningar vänner emellan fortskred fisket sin gilla gång. Både Tony och Fredrik hade riktigt fina bitar på men i de fallan avgick abborren med segern. En av abborrarna Tony tappade kunde han svära på var över 1,5 kg men det får vi aldrig veta, stor var den i varje fall men den var bara uppe vid hålet o kikade på Tony en microsekund innan den slog sig loss.

Inte alltid lätt bemästra bångstyriga abborrar på såpass grunt vatten som gällde idag 0,7-2 m djup stod fisken på.

Till slut lämnade jag detta produktiva område och sökte ny mark och på den lilla sjön nappade det lite var stans idag men jag skulle inte varit kaxig nog att utbrista: "Konstigt jag inte fått gädda idag när Ni fått och tappat så pass många det är ju jag som varit förföljd av de långa gröna denna säsong"

20 minuter senare hade jag landat 3 gäddor och ytterligare en halvtimme senare blev jag av med säsongens första pirk. Ja det var bara en tidsfråga då jag varit en gäddmagnet av sällan skådat slag denna säsong.

De andra fick till en början brottas med gäddproblemen helt på egen hand.

Så här ser man ut direkt efter man tappat en drömfisk.

Ja jag kunde inte hålla käft skulle naturligtvis jinxa och skryta med att jag verkade slippa gäddor idag.....ja just det....Nä gädda det är alldeles för enkelt går ju inte undvika skiten. Tror jag måste börja rikta fisket efter gädda igen för då lär man nog slippa dem😂😂.

Som alltid går ju tiden alldeles för fort då man har roligt och solen skönk oroväckande fort och det bet till gott i kinderna då den dalade bakom trädtopparna och la sjön i skugga. Några abborrar insåg att det var dags för sista rycket och likt kamikazepiloter kastade de sig över pirken i de sista självande ljuset och det blev en fin avslutning på en helt underbar dag ute på isen.

Vackert väder, trevliga fiskekamrater och därtill lite fisk vad mer kan man begära en torsdag i början av Januari.

Blev en dubbel idag med.

Riktiga brottarnackar i denna sjö. Roligt man hittar små pärlor med stor potential.

Fast även de vackraste dagar har ett slut och även idag kom solnedgången och vi beslutade bryta upp för idag och tacka för vad sjön hade att erbjuda idag och på återseende!

Nu laddar jag för en av årets höjdpunkter den årliga pimpelfejden mot ASFF som i år kommer gå av stapeln i morgon på Östersjöns is. Må bäste klubb vinna. Skall vi ta det för 4e året i rad eller skall ASFF komma igen ja i i morgon har vi svaret.

Simma lugnt så ses vi kanske på en säker is nära dig!

I söndags var det så dags för vår årliga pimpelfejd mot ärkerivalerna i Allingsås SFF. Samt i samband med detta kör ju vi i FK TOPP alltid vårt pimpel KM. Vi kände att vi var tvungna att passa på nu medans is finns i vårt område. För kommande väderprognoser såg riktigt dystra ut för oss vinterfiskeälskare. Bara röda grader så långt ögat når och därtill hård vind, vänder det inte snart lär vintern vara slut i vårt område innan den ens hann börja på allvar tyvärr.

Men ännu finns fina isar och i söndags sammanstrålade vi på Östersjöns 15-21 cm tjocka is vid Färgelanda. Då vi inte blev så många så valde vi att bara köra en liten del av sjön så kan man ju dessutom hålla lite koll på sina motståndare. Nästan var man än tog vägen skulle man synas från alla håll även om en del gjorde sitt bästa för att gömma sig i någon undanskymd vik och hoppas på att det var stället för dagen.

Detta år blev vi 6 st från FK TOPP och 7 st från ASFF som skulle göra upp i fejden. Båda lagen var taggade till tusen innan start och planer smeds innan det var dags att ge sig ut. ASFF hade laddat upp med diverse beten som delades ut innan start, bloodworms, pinkies mm.

Ja det kan de få hålla på med. Blir fisket bara ett uns av vad jag trodde innan så skulla alla små beten vara totalt överflödigt. Möjligtvis kunde man klämma på ett abborreöga då och då men blodis.....nä det kan väl ändå aldrig behövas här?

Jag, Pontus och Sten väntade tills alla hade gått ut innan vi bestämde startplats för dagen. Jag beslutade mig i sista sekund att gå till ett ställe som jag hade upptäckt då vi var här en snabbis under nyår där jag tyckte snittet var något högre på de små och ingen annan började där vad jag kunde se.

Men Sten och även till slut Calle hängde på men ingen ASFFare så långt ögat nådde förutom klanen Nyborg som satte sig längre ned mot sydviken.

Mulet och lite disigt väder och plus minus noll grader och näst intill vindstilla. Samt lite snö på isen gjorde förutsättningarna drägliga där ute och mer än lovligt lättgått. Behövdes inte ens broddar på stövlarna. Startskottet gick d.v.s jag ropade så högt jag kunde och svarvningen av is tog sin början.

Fina förutsättningar även om solen lyste med sin frånvaro denna dag.

ASFF smed hemliga planer innan start. Vi skickade dit Calle för att tjuvlyssna men kunde konstatera att ASFFs planer lät rätt ofarliga.....

Min vana trogen fick ju trotjänaren pipa pirken 45 mm i S/S chansen från start. Hade apterat på en 12ans färgrkrok i huvudsak grön nyans som jag fått förtroende för denna säsong under dylika förhållanden. En krok jag tillverkade för flera år sedan och sparat sen dess till väl valt tillfälle. Många tycker kanske det låter stort att fiska med krokstorlek 12 då det väntas småabborre. Kunde man hålla snitt 15-20 gr idag och få snurr på det ja då skulle det räcka långt. Men under alla mina pimpelår i varje fall på våra relativt tunna isar och oftast ilskna abborrar finns ingen anledning att gå under stl 12 bara trams hålla på med mindre. Får allt vara bra surfiske om jag skall minska i krokstorlek nu för tiden.

I första hålet lurade jag 3 stackare och kunde aptera öga som jag idag fann något bätre än helt ren krok vilket bara fungerade då man fick lite drag på det. Sen snurrade det bara på och fick en riktig bra start med 10-20 abborrar/ hål och några bonusar på runt 200 gr. Så det var bara att fortsätta följa planen och hålla sig på 1-2,5 m djup längs kanterna och beta av vik efter vik på oborrad yta.

Prövade runt lite bland krokfärger men den gröna fick jobba större delen av dagen.

Jag, Sten o Calle växeldrog oss isen fram och höll fisket skapligt igång och snart gick det rapporter över isen att övriga områden fiskade klart sämre så vi kände oss tillfreds med vårat fiske och gnetade på.

Till slut stötte vi på Jansson som hade haft en seg start men Niclas från ASFF satt och drog för fulla muggar i sin lilla vik så man kunde inte slappna av helt. Men hann allt med och ta lite smörgås och kaffe innan man kämpade vidare den sista timmen av de dryga 4h vi körde idag. På slutet blev det till att gå tillbaka och ta resterna som vi missade första varvet och både innanför och utanför de gamla hålen stod det ny huggvillig fisk. Och lite som jag misstänkte innan lönade det sig inte att fiska mormyska med beten och annat pillefiske idag. Även om våran klubbkompis Pontus totalt missbedömt dagens nappintensitet och gjorde just detta. Så som alltid gällde det att välja rätt område för dagen och komma underfund med vilket humör abborren var på idag. Och med mitt nyvunna självförtroende ja då verkar man bara utav farten göra det mesta rätt.

Fick fisk hela tävlingen även om jag inte hittade de värsta smörhålen blev det en jämn ström upp till skryllan hela dagen och kunde då slutsignalen ljöd (återigen jag som skrek för full hals) summera 416 abborrar. Nytt antalsrekord för mig på tävling så verkar som jag ännu kan det där med pimpel trots allt.

Vid invägningen visade det sig väga 7180 gr vilket blev dagens högsta vikt och då de andra i vårt gäng fiskat helt klart godkänt blev det i år en promenadseger på fejden.

Dagens segervapen på "lid de parade". Och en skrylla i varje fall nästan halvfull med abborre och det räckte ju idag. 4 matabborrar skrapade man ihop vilket fick bli middag resten fick bli mat till andra djur denna gång så allt tas tillvara på.

Resultat Östersjön Färgelanda 20220109

1. Jonas Stridh 7180 gr FK TOPP

2. Sten Rickardsson 6500 gr FK TOPP

3. Niclas Karlsson 5800 gr ASFF

4. Carl Nolkrantz 3920 gr FK TOPP

5. Jonas Jansson 3160 gr FK TOPP

6. Håkan Nyborg 2800 gr ASFF

7. Erling Paulsson 2500 gr FK TOPP

8. Kristian Ekman 2400 gr ASFF

9. Pontus Derehag 2160 gr FK TOPP

10. Charlie Malmgren 1840 gr ASFF

11. Almantas Skeiveries 1600 gr ASFF

12. Robin Nyborg 860 gr ASFF

13. Rickard Nyborg 680 gr ASFF

KLUBBFEJDEN

FK TOPP 25420 gr vs ASFF 15300 gr (spel mot ett mål för 4e året i rad nu och chans för oss att få stoltsera med titeln ett år till)

Denna söndag skulle det också varit min bästa fiskekompis Gunter Furthmüllers 55 års dag. Må du vila i frid! Tänker på dig varje dag så också denna dag naturligtvis.

Så därav fiskade jag med en av Gunters pipa pirkar väl inkörd av Gunter genom årens lopp. Och med Gunters ande på ena axeln och fars på den andra ja då kunde man inte misslyckas.

Nu hoppas jag verkligen vintern återkommer till vår region men inom de närmaste 10 dagarna ser det inte så ut så nu går våra isar sin 3e match för denna säsong mot mildvädersligan med gubben Tö i spetsen. Återstår att se om Farbror Frost tar sig an denna utmaning och kan vinna slaget än en gång. För nog vill jag allt ha is här även i feb-mars.

Annars säger jag: Värmland här kommer vi, för har jag väl börjat pimpla vill jag allt fortsätta åtminstone mars ut innan andra spön åker fram.

Simma lugnt där ute och ta väl hand om Er så ses vi kanske på en säker is nära dig innan säsongen är slut.

Nu i söndags blev det en tur upp emot mellersta Dalsland för att se om vi kunde hitta is att gå på i dessa trakter. Målet var att hinna pröva några av de många fina små storabborrevatten som mer eller mindre ofta ligger helt orörda här. Även om det på senare år är fler och fler som hittat till dessa små pärlor.

Jag var dock väldigt skeptis till isens vara eller inte vara i detta område då det varit det mest utsatta under rådande mildväder samt att de aldrig hann nå upp i speciell trygg tjocklek innan storm och regn gick till fullt angrepp mot våra isar.

Och mycket riktigt besannades mina farhågor vid första stoppet. Nog för att det gick att komma ut men isen var inte den allra bästa så vi nöjde oss att hålla oss till södra viken där isen ändå var runt 9 cm kärnis. Men sen varierade den kraftigt mellan 6-11 med flera rejäla råkar. Så vi testade av den säkra delen en stund sen fick vi leta vidare för fisket var heller allt annat än bra i duggregnet.

När man startar med en mört i första hålet ja då vet man att abborrefisket inte kommer bli bra "gammalt djungelordspråk".

Efter lite övervägande drog vi till nästa närliggande pärla som är "känd från Youtube" men bara för oss som vet var Micke Flink härjar😉, vi var ju lite sugna på att se om hans pb hade växt sen i höstas.

Men här gick det inte ens att gå ut det var inte att tänka på överhuvudtaget. Stormen hade gjort sitt och slitit loss isflak runt hela sjön så letandet fick gå vidare.

Till slut hamnade vi på sjön far fick sin sista över 1,5 kg. Och här var isen bra men ojämn. Allt från 8 cm som sämst till 25 cm som bäst men i huvudsak 10-15 cm och inga råkar eller vindbrunnar så här kunde vi känna oss trygga. Säkerheten får alltid gå i första hand finns ingen anledning att chansa på riktigt dåliga isar för ett par abborrepinnar. Men här med idiotsäker is kunde vi slappna av och fisket kunde ta sin början på allvar. Regnet hade dessutom dragit bort i blåsten och ersatts med lite blå himmel och ännu bättre skulle det bli under dagen men man fick allt hålla i hatten och se upp så inte skryllan fick vind i seglen och for all världens väg över den vattniga blankisen.

Kan väl aldrig vara bra att inleda med en mört på abborregrejorna i första hålet för dagen?

I dag kändes det som vi lekte Jesus lite väl mycket på första stället så vi tog det säkra före det osäkra och sökte tjockare is.

Men fisket skulle visa sig vara oerhört segt denna väderombytliga söndag. Vinden ven runt våra öron och man ville helst söka lä istället för fisk. Några småfiskar här och där men de stora lyste med sin frånvaro. Men i takt med att solen lyste lite mindre med sin frånvaro och till slut kikade helt fram bakom molnen så ökade också napplusten på abborren sakta men säkert.

Fast sjön kände sig inte lik.....en dålig dag eller tecken på allt för hårt fisketryck de senaste åren på en liten känslig sjö?

Praktiskt nog fann vi sjöns bästa ställe för dagen bakom en udde så vi fick även lä för vinden och solen värmde som värsta vårsolen trots att temperaturen sjönk naturligvis då solen kikade fram och isen började torka upp. Så vi fick till slut en härlig eftermiddag och Fredrik och Peter fick bevisat att det fanns några lite bättre kvar även om vi inte nådde kilosvallen idag.

För egen del kämpade jag till slut upp 54 abborrar men inte en enda var större än max 500 gr så återigen får vi fortsätta vänta på bamsningen men skam den som ger sig.

Fredrik fick visa att än finns det annat än 25 grammare i sjön.

Till slut vann solen över molnen och de gav vika.

Och innan dagen var till ända fann även jag några vettiga abborrar på en grynna mitt ute i sjön så jag fick allt trotsa blåsten om det skulle bli något.

Nu hoppas jag verkligen det snart vänder mot bättre tider för oss isälskare i vårt område men prognoserna ser dystra ut så inom detta område kan det tråkigt nog kanske varit sista försöket för denna vinter. Men ännu har vi bra isar lite längre från Vänern mot Norska gränsen så blir nog till att söka sig dit nästa helg.

För i morgon skall pimpelspön för abborre bytas mot mormyskaspön för björkna, mört och småbraxen som jag förhoppningsvis kommer hala i parti och minut på vårat mormyska DM i morgon.

Jag skall i varje fall försöka ge mormyskaexperterna i vårt område en god match. Har precis blåst av det värsta dammet från mina 3 mormyskaspön. Kostade till och med på mig att sätta på en ny mormyska Marino var så generös att sponsra mig med får se om det var ett misstag av honom eller inte. Men 0,08 mm linan som sitter på spöna har suttit där sen 2002 så den får hålla ett tag till.

Med ännu en solnedgångsbild säger jag väl som alltid:

Simma lugnt och ta väl vara på Er så ses vi på en säker is nära dig!

Storm och regn fortsätter härja i vårt område och tär hårt på våra redan ansatta isar. Vissa har fått kapitulera helt och hållet medans andra stretar emot så gott det går.

Våra isletare gjorde ett digert jobb förra helgen men till slut kunde vi hitta säker is för vårt lilla mormyska DM.

Tävla i mormyska skiljer ju sig rätt rejält emot vanligt pimpel. Man får såklart enbart använda sig av mormyskor sen sitter man på en begränsad yta i s.k rutor samt att man får mäska och att nästan all fisk räknas. Man får även 2 markeringspinnar innan start som man skall ha med sig vid sina hål. Man får alltså markera ett extra hål som då "är skyddat" och 5 meters avstånd gäller mellan deltagarna och de markerade hålen. Så man kan alltså muta in ett område för sig själv. Men bestämmer man sig för att flytta måste en pinne alltid följa med och då kan andra "knycka" ditt hål. Så det blir en hel del taktik och rävspel på isen vid mormyska fiske. Låter kanske lite krångligt för den oinvigde men väl på plats och man ser hur det går till är det egentligen hur enkelt som helst. I internationella tävlingar och på VM delas det ut varningar om man "gör fel" och det är stenhårt. En varning kan innebära avstängning i 3 år. Nu är vi dock inte så hårda i Sverige men regler är regler och skall följas efter bästa förmåga men lite överseende måsta man ha annars får man aldrig med några nybörjare.

Just i grenen mormyska med VM regler anser jag mig själv vara en riktig gröngöling trots jag varit med på alla DM vi haft sen grenen startade hos oss och vunnit ett antal men motståndet för att vara ärlig var rätt klent i början för att inte säga obefintligt. Trots att vi var uppemot 30 deltagare på våra första DM är det nog svårare vinna nu med bara 6-7 deltagare än då grenen var ung. Då var det som att stjäla godis från småbarn om barnen dessutom låg och sov tungt.

Denna söndag blev vi 6 st tappra som skulle göra upp om DM titeln precis som vanligt pimpel har intresset för mormysktävlingar dalat på senare år och det beror till stor del på våra urusla vintrar men även att vi har varit sjukt dåliga på att informera och locka nya till sporten. Intresset för fiske har aldrig varit större men det finns för få idiella krafter kvar i vårt område för att få upp intresset igen men ett visst ljus i mörkret har börjat skönjas. Med lite nya upplägg så ser vi en del gamla som nya kommer så sakterliga tillbaka till tävlingsfisket.

Men vi som var här denna dimmiga disiga 0 gradiga söndag var dock taggade till tusen och mäsk blandades och jokers laddades och beten av alla de slag fick sina speciella platser i burkarna och de hemliga mormyskorna apterades.

Alla utom Pontus hade skaffat blodis till beten men Pontus stegade självsäkert ut på isen med orden. "-Blodis det är bara trams!!" Så rätt han skulle få.....

I dag gjorde vi upp i 2 olika rutor a´2,5 h pass med 1 h pause emellan. Första rutan låg 10 meter från land där vi gick på så efter denna otroligt långa promenad var vi redo för start.

Tävlingsledare Kristian Ekman drog reglerna innan start...för det första....för det andra osv. Hård men rättvis vår allsmäktige ledare.

Sen gjorde Mattsson sitt bästa för "glömma" reglerna men idag var tävlingsledningen snälla inga varningar utdelades bara skarpa tillsägelser. Men Mattsson tyckte dock han fick ordning på allt till slut och efter dagen kände han sig redo för större uppgifter inom mormyskavärldens ädla tävlande.

Sen tutade vi igång rakt in i dimman och som synes hade blåsten gjort sitt för skräpigare is fick man leta efter. Pinnar löv och allmän bröte överallt så det gällde se upp var man satte borret så man inte slöade det i en hård gren eller liknande. För isen var trots allt fortfarande fina stabila 15-dryga 20 cm.

Som väntat blev också fisket i dimman uruselt och vi fick kämpa för att lura några fiskar överhuvudtaget till napp. De fanns där garanterat i stora mängder men de ville bara inte äta. Fast några små rackarns björknor och gersar petade vi allt upp. Och efter 20 minuter i mitt andra mäskade hål fick även jag spräckt nollan. Dagen till ära hade jag satt på en ny fin mattsvart mormyska som jag tyckte borde vara stekhet. Betet för dagen för min del blev till slut 1-2 pinkies eller 1 pinkies + 2-3 blodisar. Bara blodis gav bara genomskinliga gersar så ingen idé. Och Pontus slapp ju bry sig om blodis så han gnetade på med sina "lyspinkies".

Plötsligt nickade indikatorn till och något lite större satt i andra änden efter lite lirkande fick jag trixat upp en liten braxen på ca 400 gr och den räddade min dag i ruta 1. Tack vare den bonusen en sådan här segfiskad dag kunde jag med hjälp av ytterligare några björknor hålla undan för seger i ruta ett.

En typisk fångst denna dimmiga dag, mini gersar, små björknor och någon enstaka liten braxen som hjälpte till segern i ruta 1. Var var alla mörtar som finns här i oräkneligt antal??? Jag fick ytterligare 12 små björknor och några gersar i de andra hålen men mörten som borde dominerat lös med sin frånvaro.

I pause blev det go fika och nya taktiker inför ruta 2 lades fram. Almantas var nyfiken på vad jag körde med för mormyska. Ja en ganska liten svart sa jag och visade. Han höll på att baxna när han fick se min "jättemormyska". Mina är 3 gånger så små sa Almantas. Herregud då syns de ju inte sa jag. Nä riktigt små mormyskor har jag svårt för. Även om det är trögt är min filosofi att fisken vill ha ivf en ganska skaplig munsbit för att ens bry sig om att anstänga sig ta betet vintertid när de inte är riktigt på.

Efter vi fyllt våra magar med diverse läckerheter stapplade vi över till andra sidan på den nu vattniga isen då temperaturen stigit till +4 grader. Om temperaturen hade stigit bland oss deltagare låter jag vara osagt. Men för min del gällde det ju att hålla de övriga bakom mig. Som ledare var jag ju nu ett jagat och lovligt byte.

Redan 5 -10 minuter in på pass 2 kände jag att jag valt "fel" hörn i ruta 2. Pontus "halade" björkna stjärt i stjärt från andra kanten. Så nu fick tävlingsdjävulen komma fram och kamratandan läggas åt sidan. Bara springa bort och "borra ner" Pontus, dock inom lagens ramar såklart.

Efter mycket om och men lyckades jag till slut få några firrar att hugga även för mig och se.....en liten braxen till. Skall mitt flyt från ruta 1 hålla i sig??

Kan man inte få många får man ta stora eller hur var det nu?

Pontus sket i det och malde på.

Jag kämpade naturligtvis till det bittra slutet men flytet man haft hittils på tävlingarna denna säsong med idel segrar var nu som bortblåst med vinden. Vinden som för övrigt idag tog en pause...inte en endaste vindpust på hela dagen. Ja hen som sköter vindmaskinen måste ju vila ibland med emellanåt.

Så var då årets mormyska insats för min del tillända för även om jag vinner DM så avstår jag att åka till SM. Mormyska DM för mig har bara blivit som ett litet trevligt avbrott i det vanliga pimplandet efter abborre man får ju variera sig åtminstone en gång per säsong.

Fast min skrala insats i ruta 2 ledde till att jag fick släppa totalsegern till klubbkompisen den blodislöse Pontus som visade var skåpet skulle stå denna dimmiga söndag.

Men jag klarade av en silverpeng och blev förste förlorare och vann ett fint underställ.

Mycket fina priser var sponsrade till denna tävling trots vi var en så liten skara.

Själv hade jag skänkt en av fars pirkar gjord av Inge Edström för att hedra deras minne en dag som denna. Naturligtvis la dagens segrare Pontus beslag på den. Håll hårt i den dyrgripen Pontus och vårda den ömt! Och grattis till segern ungjävel!!

25 år ung men redan en rutinerad pimpelräv och vinnare av många tävlingar: Pontus Derehag, men så har han också haft en riktig bra mentor i unga år nämligen min far därför extra roligt han fick den sponsrade pirken från fars samling!

Resultatet.

Kan vara en bild av text där det står ”Norra Älvsborg -DM Mormyska samt KM för Alingsas SFF Namn Förening Pontus Derehag Jonas Stridh Almantas Skeiveris Kristian Ekman Marino Sanvincenti Johan Mattsson Ruta 1 Vikt (g) Plats 1020 1220 720 840 1180 380 FK Topp FK Topp Alingsas SFF Alingsas SFF Alingsas SFF Alingsas SFF Ruta 2 Vikt g) Plats 1180 560 680 640 380 600 5 4 4 Distriktsmästare: Total ..(g) Plats 2200 1780 1400 1480 1560 980 2 6 5 2 3 6 4 Pontus Derehag Klubbmästare ASFF: Almantas Skeiveris 10”

När jag skriver detta ja då har vindmaskenisten allt vilat klart för nu vred hen på för fullt. Så nu får våra stackars isar vad de tål men vi gör ändå ett tappert försök att hitta säker is i morgon de har ju lovar sol och efter regn kommer ju sol det vet ju alla.

Så om vi inte blåser bort i morgon kommer det säkert en liten historia från morgondagens tur såsmåningom.

Till dess säger jag väl som vanligt: Simma lugnt så ses vi vid ett vatten nära dig!

Ja så fann man is även förra söndagen och därtill en av de bästa vi trampat på under hela säsongen så än är inte pimpelfisket helt kört i vårt område för den som söker han finner men drygt en timmes bilfärd från hemmet måste man nu för att hitta säker is.

I en härlig soluppgång kämpade vi oss ut på den gnistrande kärnisen...Ja vi fick kämpa för motvinden var massiv. Tur man har broddar på fötterna, tyvärr small en brodd av för Tony under vandringen mot lä bakom en ö. Men gick ändå använda den men blir reklamation där Wiggler!

Väl framme bakom ön var det som att komma inomhus och den svaga uppgående januarisolen gjorde sitt bästa för att värma oss.

Och fisken var igång direkt och nappade som tokiga i de första hålen på vad vi än erbjöd men säg den glädje som varar för evigt. Snart kom det av sig och blev lite som vanligt på denna sjö spridda skurar lite här och var.

Men idag var vi inte här i första hand för att dra mängd utan kvalité och sökte efter de större individerna som simmar någonstans under isen här. Sjön är relativt lynnig och svårfiskad men det går lunsar här även om jag som vanligt lyckas missa dem.

Väl framme i lä var det riktigt skönt men det sjöng rejält i trädtopparna.

Plötsligt kom det dock en och annan riktig vindkörare även vid vårat lä ställe och skickade både pulkor, isborr och skryllor tvärs över isen. Så vi fick lite extra motion på köpet idag.

Vi sökte strategist av spot för spot men som oftast på denna sjö är den inte snäll mot mig. Jag har förtvivlat svårt här. Varit på en hel del tävlingar här men aldrig haft över 2 kg på en tävling och aldrig fått en abborre över 9 hg i denna sjö men jag vet vad som finns och det är väl det som driver mig hit år efter år att göra nya försök. Jag gillar ju tuffa utmaningar och svårt fiske och just denna sjö verkar vara en omöjlig nöt att knäcka för mig men skam den som ger sig.

Farsan var dock expert på denna sjö och vann de tre första tävlingarna som gick här men just kunskapen att lyckas på denna sjö har jag definetivt inte ärvt från far den saken är klar.

Fast visst lurar jag en och annan abborre även här vi får väl se hur det går på tävling detta år för vi får nog köra vårt DM här som det verkar. Men idag var jag inte riktigt 100 det blev 99 st.

Vinden vred allt eftersom dagen gick och till slut hade vi inte lä någonstans utan bara till att dra upp huvor över huvudet och borra ner borret ordentligt i isen annars for det all världens väg.

Precis när jag var ute på en långvandring för att vidga mina vyer ringde telefonen och lite bättre abborre hade börjat ta där vi började. Peter hade bitit sig kvar och fick från ingenstans en serie hyggliga utan att nå den där riktiga toppen idag. Bara vända på klacken och försöka mer där vi började men mitt oflyt med denna sjö fortsätter väl tillbaka var ruschen över och det enda som ristade i grejorna var stormen.

Resten av dagen ägnade jag helt att fiska av nya ställen för mig på denna sjö men resultatet blev detsamma var jag än gick. Plötsligt från ingenstans fick man 4-10 snabba småttingar och sen inget mer så bomhålen blev fler och fler. Men så är det ju att söka efter de stora också. Gav hålen rejäl chans idag ivf och fiskade av hela vattenskiktet både med vertikla och balans men ingen stor ville smaka mina prylar idag.

Peter bet sig fast i startområdet och belönades med några fina bitar.

För egen del blev det som vanligt att luffa hem med svansen mellan bena efter besökt denna sjö men jag ger inte upp om någon vecka är jag nog här igen och försöker göra mitt bästa.

I ett av dagens sista hål jagade dock abborren ordentligt och spottade upp nyfångade mörtyngel så nu fick man se vad de ville ha idag.

Ja till slut fick både jag och solen kapitulera denna blåsiga söndag men vi ses snart igen.

I morgon gäller dock Västra pimpelserien på Ragnerudsjön. Kanske sista chansen att få tävla på riktig hemmaplan isen sjunger på sista versen men vi hoppas vintern kommer tillbaka annars är vår pimpelserie över innan den ens hann börja denna säsong.

Simma lugnt så ses vi kanske på en is nära dig!

Denna vinter började ju så bra för oss här i Västra Sverige med gångbara isar redan i december och det såg riktigt stabilt ut men vädergudarna ville annorlunda och snart fick de varma västvindarna grepp om denna del av Sverige och har skickat på oss våg efter våg av stormvindar, midsommartempraturer och regn. Men våra isar har kämpat tappert mot denna tuffa motståndare och trot eller Ej men Ragnerudssjöns is uppe vid Högsäter lyckades stå emot såpass att vi som planerat kunde genomföra vår första deltävling i årets Västra Pimpel Serie. Men om det blir någon mer deltävling än denna ja det återstår att se men det ser dystert ut.

Fast i söndags blev det av ivf efter gedigen iskontroll av Pontus i regn och rusk under fredagen samt att jag, Anders och Pontus gick över hela sjön även under söndagsmorgonen. Och då kunde vi konstatera att den lilla frost vi trots allt fick under de senaste nätterna hade gjort gott och vi kunde till och med utöka tävlingsområdet.

Så de 28 som kom till start denna åtminstone till en början soliga söndag skulle få gott om plats ute på sjön. Trängre ute på Ragnerudssjöns is var det nog 1971 då legendaren Kaj Jonsson bärgade hem sitt andra SM guld då det gick av stapeln här med runt 700 deltagare.

Niclas hade dagen till ära ordnat med en fin landgång att äntra isen ifrån då det släppt lite från land men med denna fina anordning var det inte problem för någon att ta sig ut till säker is.

Som vanligt spred sig deltagarna i alla väderstreck under utgången och intog startposition där just de trodde på succé. För egen del hade jag både en plan A och B redo. Varför jag inte följde någon av dem väl ute på isen ja det kom att förbli en gåta även för mig under resten av dagen.

Isen hade återhämtat sig fint tack vare nattens köldgrader så oron att vi inte skulle ha bra is under fötterna försvann kvickt.

Så Anders och jag kunde vara nöjda med ett gott dagsverke redan innan start med att ha säkrat upp isen så alla skulle få en säker och trevlig dag därute. Men tyvärr kunde vi inte göra något åt fisket.

För idag visade sig Ragnerudssjön från en av sina absolut vresigaste sidor och abborrarna var allt annat än lätta att övertala ta på våra förföriska beten.

Plan A var att gå ned i änden men tyckte dit gick för många så vek av mot vik i norr som var plan B men även där lite väl många men med facit i hand skulle jag nog ända valt att kriga på på något av dessa områden. Men valde plan C i stället som först inte ens fanns med på pappret att gå lite själv och söka av det ene efter det andra av sjöns gamla abborrestråk. Har ju fiskat från och till hela mitt liv på denna sjö så känner den kanske lite väl bra. Redan efter 6 raka bomhål förstod jag nog vart det barkade idag. Det var bara en sån där dag då inget funkar och man tar fel beslut hela tiden eller rätt beslut för sent. Men det var likadant för de flesta förtvivlat svårt att ens få en endaste liten stjärt.

Så naturligtvis gav man inte upp hoppet utan kämpade på tog till och med fram mitt hatobjekt n.o 1 tafsspöt och lyckades peta upp några förskrämda individer med detta men ack så få och små.

Till slut hade jag sökt mig ända bort till slutet av dagens tävlingsområde och då det återstod ca 1h av tävlingen stötte jag på Andersén som gladligen kom och visade sin fångst och berättade hur han gjort för han hade för dagen imopnerande runt 4 kg i sin skrylla. Ja hur trögt det än är är det alltid någon som springer på fisken och gör rätt för att få dem. Idag var det inte jag........

Kan bara konstatera att jag lyckades göra säsongens absolut sämsta insats och jag var inte ens nära.......Men förr eller senare får man ju sådanhär dagar på pimpelisen det är det som är fiske. Men trots mitt egna skrala resultat tror jag allt jag lärde mig ytterligare lite till om hur abborre fungerar och just denna sjö i synnerhet så nästa gång vi upplever ett liknande fiske på denna sjö ja då skall jag åtminstone hålla mig till mina grundplaner.

För den sista timmen kunde inte rädda mig idag trots en stark spurt med 8 st!!!!! sista 10 minutrarna av mina idag totalt 20 st 20 grammare....bedrövligt!

Så invägningen förkunnade bara det jag redan visste långt innan tävlingen var slut att Mikael Andersén var ohotad idag även om Ekman gjorde en fin avslutning och gick från 0 till ett par kilo i ett nafs då han slog hålet för dagen!

Hade det lite på känn redan under utgång så segerbilden togs redan då även om jag säkrade upp med både Billy o Pontus på samma bild.

Vi kör ju även en lottad 3 manna lagtävling på våra seriepimpel men inte ens i lottdragning lyckades man utan jag lottades med Jansson o Ekman och vi blev bara 2a vann gjorde naturligtvis de som ingick i Anderséns lag. Ställer en stilla undran....Varför fiskade Ni inte bättre Jansson O Ekman så man vann något idag??? Jag gjorde ivf vad jag kunde med mina 480 gr😉😂.

Resultat VPS 1 Ragnerudssjön 20220206

1. Mikael Andersen 4080 gr Bästa HV

2. Kristian Ekman 2420 gr

3. Henrik Olander 1860 gr Bästa HS

4. Billy Affelin 1640 gr

5. Jonas Jansson 1540 gr

6. Niclas Karlsson 1520 gr

7. Pontus Derehag 1440 gr

8. Kenny Pettersson 1360 gr

9. Henrik Bengtsson 1320 gr

10. Charlie Malmgren 1220 gr Bästa ÄHV

11. Anders Björnänger 1120 gr

12. Martin Andersson 1040 gr

13. Kenneth Larsson 940 gr

14. Magnus Steen 900 gr

15. Ola Klasson 800 gr

15. Jonas Lingmer 800 gr

17. Björn Hellqvist 680 gr

17. Sten Rickardsson 680 gr

19. Patrik Larsson 620 gr

20. Fredrik Ahlstrand 600 gr

21. Kjell Olsson 520 gr

22. Jonas Stridh 480 gr

23. Conny Andersson 440 gr

24. Janne Svensson 420 gr

25. Simon Abrahamsson Norén 340 gr

26. Bo Eriksson 260 gr

27 Patrik Grönlund 240 gr

28. Arvid Ahlstrand 200 gr Bästa junior

Lottade 3 manna lag (9 lag blev vi idag)

Redovisar topp 3

1. Kjell, Mikael, Ola 5400 gr

2. Jonas J, Jonas S, Kristian 4380 gr

3. Pontus, Sten, Magnus 3020 gr

Ja det var allt för denna gång. I morgon har vi lyckats trolla fram is till vårat DM och vi skall kämpa på Skottesjön väst om Ed hoppas på bättre beslut under morgondagen.

Sköt om Er så ses vi kanske på en is nära dig!

I söndags var det så dags för vårt DM i pimpel som mot alla odds ändå blev av på utsatt datum. Det var ju tänkt att stora klubben STV skulle sköta DM detta år men de drog sig ur i samma takt som isen försvann på de tilltänkta sjöarna. Distrikttävlingsledare Ekman ringde då till mig och efter lite övervägning och övertalning tog FK TOPP åt sig uppdraget att arrangera DM. På Skottesjön väst om Ed hittade vi mer än godkänd tävlingsis och vi beslutade att flytta DM dit.

Vädrets makter kunde vi dock inte göra något åt och väl framme vid sjön öppnade sig himlen och det utlovade kraftiga regnet började falla och under natten hade det ramlat ned blöta lovikavantar från skyn så isen var allt annat än torr. På vissa ställen kändes det nästan som det var slask upp till knäna. Men det sista av slasket regnade snart bort och vi fick en ny sjö ovanpå den befintliga. Men däremellan stenhård fin kärnis runt 20 cm över större delen av sjön. Stort tack till Sten Rickardsson som offrade fredagsmyset för att kolla isen på Skottesjön, starkt jobbat!

Men tyvärr blev vi en väldigt liten skara på årets DM. Ambitionerna i vårt distrikt att vilja ta sig till SM verkar ha tynat bort i samma takt som våra allt sämre isvintrar i vårt område. Lägg därtill plötsligt insjuknande på några av deltagarna kvällen innan samt att det urusla vädret nog skrämde bort en hel del ja då återstod endast 12 tappra kvar i vårt distrikt.

Men vi som var där kämpade då tappert från start till mål de skall gudarna veta. Finns inget dåligt väder bara dåliga kläder, ja det stämde bra in idag. Så man kan nog säga att alla som äntrade isen idag var vinnare som stod ut i dessa bedrövliga förhållande som rådde. Inte nog med ösregn det kom på tvären också i den allt mer tilltagande vinden.

Så jag valde startplats lite ut efter detta, vid en ö i någorlunda lä samt inte så mycket vatten på isen här heller. Hatar när issörja rinner ned i hålet och inbillar mig att det är värdelöst för fisket också om en stråle kallt isvatten rinner rakt ned i hålet med full kraft.

Ut i slasket.

Pontus tänkte samma som mig gott börja i lä.

Genom åren har jag utarbetat en hatkärlek till denna sjö. Vi började tävla här på slutet av 80 talet då vi började få riktigt dåliga isvintar runt knuten. Farsan blev snabbt expert på denna sjö och vann de 3 första tävlingarna som genomfördes här men jag fick omedelbart en låsning för denna sjö som hållt i sig år efter år. Stört omöjligt för mig att få över 2 kg på denna sjö på tävling. Däremot de gånger vi nöjesfiskat på sjön ja då kastar sig abborrarna över mina grejor. Men nu var det tävling igen och min enda chans idag var väl att det skulle vara supersurt i lågtrycket och tråkvädret och ingen får över 2 kg. Fisk finns över hela sjön men på tävling hamnar nästan alltid segervikterna mellan 3-5 kg varken mer eller mindre. Så jag måste nog bryta förbannelsen tänkte jag innan start oavsett väderlek och överträffa mig själv och knäcka 2 kgs vallen på denna sjö.

Men traditionens makt är stor och mäktig skulle det visa sig.

Fisk fick jag i första hålet så nollan gick ivf fortare att spräcka idag än förra helgen. Pontus hade ett par riktiga tjongare i de första hålen med rätad krok som resultat men var väl gädduslingar för sådana finns det gott om här.

Regnet det fortsatte att bara ösa ned och som väntat var abborrarna lika sura som vädret. Napp i nästan varje hål men missade man nappet ja då uteblev fångsten i det hålet man fick bara en enda chans.

Sen tror man ju alltid att gräset är grönare på andra sidan vilket det oftast inte är. Men till slut trotsade jag vinden och sökte mig över till andra sidan för att eventuellt hitta mer nappvilliga abborrar men det enda jag hittade var mer vatten på isen.

Ja och naturligtvis några gäddor, lika säkert som amen i kyrkan det kliver på några slemgurkor på mina prylar. En riktig gäddsäsong har det blivit kanske man skulle ta upp det riktiga gäddfisket igen?? Nä vetetusan verkar vara för lätt???

Abborre i Skottesjön däremot i ösregn det är en utmaning det om man heter Jonas Stridh. Kämpade på som en tok mot både de yttre elementen och den för mig stört omöjliga Skottesjön med lika dystert resultat som alltid på denna sjö. Men gott om frisk luft och massor av motion då man ibland fick jaga bortflyende skrylla över isen ja det fick man i överflöd.

Till slut var jag tillbaka där jag började och se då fick jag lite abborre igen och med facit i hand skulle jag nog nött kvar i mitt startområde hela dagen men alltid lätt vara efterklok. Så även denna gång fick jag kämpa mig i land i motvinden med svansen mellan bena och erkänna mig besegrad ännu en gång både av Skottesjön och mina mottävlare.

Mina 41 abborrar jag hade kämpat upp fyllde ivf botten på skryllan men som vanligt nådde det inte till 2 kg utan vågen stannade på 1640 gr och det räckte naturligtvis ingenstans eftersom det som vanligt behövdes lite över 3 kg för totalseger trots urusla förutsättningar.

Vi hade även lag DM idag och man hoppades ju lagkompisarna utfört mirakel men så var inte fallet så vi fick se oss slagna även i lagtävlingen. Men man blev ivf kvalificerad till SM fast inte av egen kraft utan i kraft av arrangör då arrangörsklubben har 3 friplatser på SM. Lika bra jag sadlar om helt till arrangör på heltid och coachar de övriga istället för det svänger snabbt i hockey som de säger. De sista veckorna har man tappat allt och plötsligt kan man visst inte pimpla igen.

FK TOPP fick förlita sig på våra Herrveteraner där vi både fann totalsegrare Jonas Jansson och tillika dagens högsta lagvikt. Grattis gubbar och väl kämpat i regnet!

Nu vill det nog till om vi skall hitta mer is i vårt distrikt får bli resor upp till Värmland för de som vill fortsätta pimpla utav oss och det vill man ju så Värmland here we come. Blir en tur upp i morgon och leta is och förhoppningsvis hitta lite större randiga rovriddare i ett förhoppningsvis strålande vinterväder.. Kan behöva ladda batterierna nu med lite skönt njutningspimpel i finväder efter de senaste veckornas genomklappningar och surväder.

Resultat DM i pimpel för Norra Älvsborg Skottesjön 20220213

1. Patrik Grönlund STV 2420 gr

( Henrik Olander 2380 gr) deltog EJ på DM

2. Johan Timmerfors STV 1820 gr

3. Pontus Derehag FK TOPP 1810 gr

4. Jonas Stridh FK TOPP 1640 gr

5. Christer Johansson STV 1520 gr

6. Carl Nolkrantz FK TOPP 720 gr

1. Jonas Jansson FK TOPP 3380 gr (totalsegrare)

2. Sten Rickardsson FK TOPP 1320 gr

3. Erling Paulsson FK TOPP 1200 gr

ÄHV

1. Charlie Malmgren ASFF 1980 gr

2. Jan Svensson Wicanders SFK 1540 gr

3. Kjell Olsson Wicanders SFK 640

Lag

1. STV 5760 gr

2. FK TOPP 4150 gr

1. FK TOPP 5900 gr

ÄHV

1. Wicanders SFK 2180 gr

Vi gratulerar alla vinnare!

Sköt om Er därute så ses vi kanske på en säker is nära dig men det börjar allt rycka i metetarmen också så vi får se vad framtiden har att erbjuda.

Så kom då solen åter fram bakom molnen för återigen kom det sol efer regn och vi behövde bara vänta en vecka.

Var underbart att kliva ut på en gnistrande snötäckt is under förra söndagen. Fast synd den var just snötäckt. Är det någon gång man skall vara försiktig ute på isen är det när det fallit snö som gör det vanskligt hur erfaren man än är att se isens svaga punkter. Men efter lite rekande vid den aktuella sjön beslöt vi oss att ändå göra ett försök. Isen var runt 12 cm men med stora öppna partier som som tur var hade fryst efter snöfallet så de var lätta att upptäcka.

Vi njöt i fulla drag tillsammans med den uppgående solen fast abborrarna lyste långt ifrån lika intensivt som solen.

Fick spräckt nollan i andra hålet följt av ännu en i tredje men sen var det tack och godnatt. Vi kämpade på runt öar och grynnor och följde diverse djupbranter där det bara skulle stå abborrar på kö och snaska i sig våra förföriska pirkar, men icke inte ett skapandes grand där under isen. Möjligtvis kan det varit de 6-7 cm nysnö som föll i går kväll som lagt locket på och gjort denna svårfiskade men intresanta sjö ännu mer svårfiskad. Ett kort stopp förra året på en timme på väg hem från annat vatten gav 5 st mellan 500-900 gr och väldig mersmak för sjön. Men idag gav den mest blodsmak i mun av allt vandrande och borrande över isen.

Fantastiskt väder, fantastiskt fiske...nä just det man kan inte få allt.

Efter 3 timmars kämpande och endast 9 små abborrar upp på 3 man tog vi beslut om sjöbyte medans ännu tid fanns.

Sagt och gjort vi packade in oss i bilen och drog till närmaste sjö som såg lämplig ut. Valet föll på en vi bara hört talas och endast sett på karta men alltid kul att pröva något nytt och vi behövde en nytändning denna dag då det varit så osedvanligt trögt.

Väl framme vid sjön kunde vi konstatera att här var isen nästan dubbelt så tjock så på den fronten kunde vi känna oss trygga. Men fanns det någon huggvillig fisk då. Jodå ett kraftigt hugg i första håler indikerade att sjön inte var fisktom i varje fall.

Och när vi väl nådde lite djupare vatten började det nappa lite fast mest magra små krabater men i detta läge var vi mest nöjda med att få känna lite ryck i spöt igen.

Fast vi sökte oss strategiskt vidare och utanför en stor vik fann vi en liten djupränna som gick in och här stod det fisk men de var inte riktigt i stöten idag den saken var klar men några av lite bättre kaliber hakade på då och då.

Till slut hojtade Peter till att nu har jag en stor. Först trodde jag han drev lite med oss då han halade upp den i expressfart men upp flög en kilosabborre på isen. Som snabbt vägdes till 1160 gr vilket får anses som godkänt en dag som denna på en för oss totalt okänd sjö.

Peter sken i kapp med solen och var nöjd med sjöbytet.

Dagen gick sin gilla gång och vi kunde konstatera att det nappade lite var stans i denna vik vi valt så dagen slutade fiskemässigt helt godkänt till slut. Stora mörka moln började dock hopa sig vid horizonten och solen gav upp för idag och så gjorde också vi då vi hade runt 2h hem och kraftigt snöfall var på ingång. Och vi ville hinna komma iväg innan karavanen med sportlovslediga Göteborgare belamrade vägarna på väg hem från Åre.

Men vi hade njutit lite för länge ute på isen blev som vi befarade på hemresan snöstorm och "lådbilsrally karavan".

Men hem kom vi och nu laddas det för ännu en tur till Södra Värmland för dust med abborrarna på ännu ett okänt vatten. I morgon får vi se om vi lyckas dra upp en kanin ur hatten igen!

Sköt om Er därute så ses vi kanske på en is nära dig och snälla Putin släng vapnen åt h-vete och åk ut o fiska istället!

Västra meteserien och LAG DM

LAG SM internationellt mete 2021

Feederkvalet 2021 deltävling 3 o 4 Karls Grav.

Abborrefiske på hemmaplan.

Höstfisket går vidare.

En sista tur i Oktober.

Rätt in i diset.

Årets sista båtfisken?

Lyckad pimpelpremiär!

En liten pimpeltävling

Julens fiske 2021

Nyårsfisket 2021-2022

En solig dag på isen.

Pimpelfejden 2022

Letar is i Dalsland.

Mormyska DM 2022

Blåsigt värre på isen!

VPS 1 Ragnerudsjön

DM Pimpel i ösregn

Pimpelfiske i solsken igen!